Användarnamn
Lösenord

Kom ihåg mig

Är stevia bra för blodtrycket och blodsockret?

03-29 2013 

Det finns en del forskning som antyder att sötningsmedlet stevia har positiva effekter på blodtryck, blodsockerkontroll och blodfetter. Forskningen är i sin linda och bör tas med en nypa salt och förändrar inte grundhållningen att sötningsmedel bör användas sparsamt.

Stevia eller sötflockel som är det svenska namnet är en växt med Sydamerikanskt ursprung. Den har sedan århundraden, kanska årtusenden ätits av indianer. Växtens starka sötma kommer ifrån steviolglykosider som nyligen godkändes som livsmedelstillsats i Sverige/EU. Till skillnad från många andra länder i världen är dock själva steviabladen eller extrakt av dem fortfarande förbjudna i livsmedel i Sverige/EU - endast de renframställda stevinolglykosiderna får användas här. Stevia har varit ett omdiskuterat ämne där det finns olika läger inom LCHF-bloggosfären.

Här är en länk till bloggen Authority Nutrition (engelska) som går igenom den senaste forskningen om stevia.

* Två kinesiska randomiserade (RCT-) studier på människor visar att blotrycket sänks vid intag av stevia. Det finns dock andra studier där denna effekt inte sågs.

* Det finns studier både på möss och människa som pekar mot att blodsockerkontrollen förbättras genom förbättrad insulinkänslighet. Både blodsockernivåerna och insulinnivåerna går ned, vilket definitivt är positivt vid diabetes, prediabetes och övervikt.

* Det finns några råttstudier som antyder att stevia även kan ha andra poitiva hälsoeffekter, bland annat en antiinflammatorisk effekt, ökade nivåer av HDL "Det goda kolesterolet" samt till och med motverka tumörtillväxt.

Kommentar: Jag anser att dessa forskningsresultat är intressanta men det finns skäl att ta dem med en stor nypa salt. Mitt grundtips är fortfarande att alla sötningsmedel bör begränsas strikt vid LCHF och bara användas vid speciella högtider då det förväntas någon söt efterrätt. Stevia ska inte höra till LCHF-vardagen! Sötningsmedel är uppenbart problematiska för de som har ett sockerberoende men jag skulle säga att det är problematiskt även för alla andra. En av de stora vinsterna med LCHF är att man återställer tungans smaklökar till någon sorts default-läge och blir mer känslig för sötma. På så vis blir det naturligt att mat inte ska smaka lika sött som man tidigare var van vid och när man äter ute kan man lättare avslöja med tungan om såser eller salladsdressingar är sockrade. Vänjer man sig inte av med den söta smaken genom att använda sötningsmedel i tid och otid tror jag helt enkelt att risken är stor för återfall i sockerätande.

Det andra stora skälet att vara skeptisk till denna typ av studier är att de ofta på ett eller annat sätt är sponsrade av livsmedelsindustrin där det sedan årtionden råder en ställningskrig mellan sockerindustrin och sötningsmedelsindustrin. Sockerindustrin satsar på studier där man ger råttor helt monstruöst stora doser av ett konkurrerande sötningsmedel tills man hittar någon negativ hälsoeffekt. Sötningsmedelindustrin och sin sida finansierar studier som visar på positiva hälsoeffekter men vi får aldrig reda på hur många studier med negativa hälsoeffekter som inte publiceras.

Med detta sagt anser jag ändå att stevia (samt eurythritol) sannolikt är de minst dåliga sötningsmedelsalternativen. De finns i naturen och har ätits av människor under lång tid. Värt att veta är att stevia används i stor skala i Japan under flera årtionden, detta på grund av att japanska myndigheter aldrig godkände det artificiella sötningsmedelet aspartam. Så Coca Cola och andra läsktillverkare var tvungna att använda stevia (som var godkänt) i sina light-läsker.

Min åsikt är också att stevia blivit styvmoderligt behandlad jämfört med andra, ofta artificiella sötningsmedel. Livsmedelsverket/EU borde ha godkänt stevia för årtionden sedan istället för att godkänna aspartam och sucralose. Nu ägnar sig Livsmedelsverket åt att jaga de livsmedelsproducenter (t ex Fun Light Green) som skriver "sötat med stevia" på sina produkter. Livsmedelsverket kräver att det ska stå "sötat med steviolglukosider" istället. Jag kan bara tolka det som att Livsmedelsverket går sockerindustrins ärende och vill framställa stevia som något suspekt och kemiskt genom namnet steviolglukosider. Jag tror aldrig att Livsmedelsverket kommer att kräva att de sockrade youghurtarna med deras eget nyckelhålsmärke ska skriva ut den kemiska formeln för socker (C12H22O11) på deras förpackningar.

Övrigt värt att veta om stevia. Som sagt är steviablad och extrakt från steviablad inte godkänt som livsmedel i Sverige. När jag första gången kom i kontakt med stevia så var det ett extrakt som uppgav sig för att vara en hudvårdsprodukt. Egentligen är det så som alla stevia-produkter som innehåller hela blad, malda blad eller extrakt från stevia bör skriva på sina förpackningar. Alla sådana steviaprodukter som det finns gått om i nätbutiker och som ens antyder att produkten är avsedd för att ätas är fortfarande olagliga i Sverige. De är bara ett telefonsamtal ifrån att bli belagda med försäljningsförbud av livsmedelsverkets jurister.

Slutligen en anekdot vad gäller Livsmedelsverkets iver att svartmåla stevia. Jag rekommenderade min diabetiska mor stevia/sötflockel. Hon frågade efter växten i en Plantagen-butik som talade om att Livsmedelsverket tvingat dem att sluta sälja steviaplantor. När jag frågade Livsmedelsverket om detta så visade det sig att de ansåg att steviaplantorna hos Plantagen var ett Livsmedel eftersom den stod på en hylla för kryddväxter. Har inte Livsmedelsverket viktigare saker att syssla med, med tanke på allt matfusk?

/Per Wikholm

03-29 2013

Det är ju inte bara livsmedelsverket som vill svartmåla stevian ;)
många inom LCHF-sfären gör ju också sitt yttersta att svartmåla stevian och hellre lyfta fram honung, kokossocker, björksocker mm alla sk GI socker och fulla av fruktos. För sött verkar även de vilja ha...

Givetvis ska allt sött användas med måtta, men hellre utfodrar jag min släkt med stevia/erytritol när de ändå skulle överräta socker OCH spannmålet ;)

Här i familjen är vår erfarenhet tvärtom den att vi äter långt mindre sött än när vi åtsocker. Så vi håller oss till stevian, den får oss inte på fall eller i förfall.
Och det är just den reaktionen jag får från alla som valt att baka mina recept, otaliga tacksamhetsbrev får jag, de till och med tackar mig för sitt liv ibland.
Så nog fyller LCHF-bakning en stor stor plats, synd bara att så få andra vill se det så.
Vore bättre för den allmänna folkhälsan om alla övergick till dylik socker/fruktos och glutenfri bakning...
Mvh Mariann

03-29 2013

Japp Marianne, det borde jag också ha skrivit en rad om. Kritiken mot steviolglukosider i LCHF-kretsar går ut på att den är en processad produkt några steg i reningsprocessen innehåller lösningsmedel som t ex metanol. Det är förvisso sant men irrellevant i det stora hela.

Vanligt socker går också igenom en massa dylika reningsprocesser för att inte tala om alla kosttillskott med vitaminer och mineraler som vitt rekommenderas. En knivsudd stevia kommer ingen att få metanolförgiftning av även om den mot all förmodan skulle innehålla spårämnen av metanol.

LCHF-bakning är ett område där jag medvetet har hållit en låg profil. Det finns som jag ser det både potentiella fördelar men också potentiella risker, i mångt och mycket liknande problematiken med sötningsmedel (även om de kommer från naturliga råvaror), typ att upprätthållandet av själva vanan gör det lättare att falla tillbaka. Det är precis som sötningsmedel ett mynt med två sidor - för många underlättar det en kostomställning i rätt riktning medan för andra kan det bli svårare att bryta ovanan med bröd till varje måltid. Det är i hög grad individuellt.
/Per W


Namn:
Epost:
Kommentar:

Säkerhetskod
Ange koden som visas ovan, i rutan nedan
Lämna kommentar  Avbryt