Användarnamn
Lösenord

Kom ihåg mig

LCHF-guiden till resistent stärkelse

04-16 2014 

Bild: Råriven potatis. Kan användas för att göra potatisvatten vilket är detsamma som hemgjort potatismjöl utrört i vatten. Vid liberal LCHF kan man göra rårakor av det och om man så vill, göra en så kallad hockeypizza.

 

I detta omfattande blogginlägg, "LCHF-guiden till resistent stärkelse" får du den vetenskapliga bakgrunden, evolutionära förklaringar, historik och en hel del praktiska tips om hur du börjar med resistent stärkelse. Dessutom får du en unik tabell som klargör inte bara hur mycket resistent stärkelse olika livsmedel innehåller utan även hur mycket eller lite blodsockerhöjande stärkelse som tillkommer därutöver.

Under tiden jag har skrivit på detta blogginlägg har det hänt en hel del. I USA har resistent stärkelse under bara ett års tid, tagit LC- och paleorörelsen med storm och i dagarna kom en av USA:s mest kända förespråkare för LCHF, komikern, filmproducenten och bloggaren Tom (Fat Head) Naugton ut och berättade om positiva effekter av resistent stärkelse. Och precis när jag är på väg att publicera detta låååånga inlägg så går Margareta Lundström, en av LCHF-rörelsens urmödrar som startade Kolhydrater i Fokus, ut på sin blogg och berättar om positiva effekter av resistent stärkelse (läs mer här). Även LCHF-profilen Martina Johansson berättar på sin populära blogg Highfatfitness om experiment med potatismjöl.

Inledning

Detta är mitt tredje blogginlägg om resistent stärkelse, dess betydelse för blodsockerkontroll, mättnad och tarmhälsa. Jag tänker försöka reda ut vad resistent stärkelse är och inte är, vad som skiljer det från andra fibrer och ge lite praktiska råd. Jag har också tagit fram en unik tabell som inte bara visar innehållet av resistent stärkelse utan också hur mycket icke-resistent, blodsockerhöjande stärkelse som finns i olika livsmedel. Tabellen förklarar varför just potatismjöl är det säkraste alternativet. Jag kommer även att göra lite fördjupningar ur ett evolutionärt perspektiv om varför det är viktigt att ge vår tjocktarm rätt näring med lite nedslag hos gorillor, geparder, jordbrukare och inuiter.

Tidigare inlägg om resistent stärkelse

Del 1. Om LCHF-ätande T2-diabetikern Steve Cooksey som testar resistent stärkelse och förbättrar blodsockerkontrollen.

Del 2. Mer om resistent stärkelse för blodsockerkontroll, viktnedgång och tarmhälsa

UPPDATERING: Inlägg skrivna efter att detta inlägg (LCHF-guiden till RS):

Del 4. Nej, det går inte lika bra med selleri.

Del 5. Resistent stärkelse, ny podcast och lite filosoferande

 

Hälsovinster av resistent resistent stärkelse med vetenskapligt stöd

* Insulinkänsligheten ökar, även hos dem med diabetes 2 och metabolt syndrom

* Minskad blodsockerhöjning efter måltid

* Minskat fasteblodsocker (på morgonen, det s k gryningsfenomenet)

* Ökar mättnadskänslan

* Minskar problemen med läckande tarm

* Bidrar till att "skölja ut" dåliga tarmbakterier, bl a kolerabakterier

* Ökar kroppens upptag av magnesium

Här är tre bra översiktliga artiklar på engelska om vetenskapen bakom resistent stärkelse med länkar vidare till vetenskapliga artiklar:

Mark Sisson (Marks Daily Apple)

Kris Gunnars (Authority Nutrition) [han är islänning och heter i verkligheten Kristján Már Gunnarsson]: 

Wikipedia om resistent stärkelse (engelska)

 

Historien om resistent stärkelse

Resistent stärkelse har sedan rätt precis ett år tillbaka tagit den amerikanska low carb- och paleorörelsen med storm. Egentligen finns det bra forskning om resistent stärkelse från 1980-talet och framåt men den fick sitt stora genomslag för bara några år sedan i samband med att DNA-forskning om vår tarmflora började bli hett. Det var dock högkolhydratindustrin med den amerikanska majslobbyn i spetsen som försökte sälja in denna nya kunskap vilket ledde till ett spontant avfärdande från lågkolhydratsrörelsen. In på scenen träder i så april 2013 bloggaren Richard Nicoley som tidigare tillämpat en strikt LCHF-kost men likväl haft problem med högt blodsocker, i synnerhet på morgonen.

Han berättar i sin blogg (Free the Animal) om hur resistent stärkelse har hjälp honom med blodsockerkontrollen. Han avfärdas lika snabbt av en rad bloggare inom low carb- och paleorörelsen. Men anekdoterna från tusentals människor börjar trilla in i bloggkommentarerna. LCHF:are som stannat i viktnedgången och LCHF-diabetiker med högt blodsocker på morgonen och efter måltid. Nästan alla berättar framgångshistorier. Till slut, bara månader tillbaka börjar en efter en av de stora auktoriterna i low carb och paleorörelsen att erkänna att deras avfärdande av resistent stärkelse var förhastat. Mark Sisson (Mark's Daily Apple) gör det. Typ 2 diabetikern Steve Cooksey hade sedan länge tillämpat en lågkolhydrat paleodiet som på ren svenska är identisk med LCHF. (Han befinner sig för övrigt i en juridisk strid liknande den som Annika Dahlqvists om rätten att ge andra kostråd än de som legitimerade dietister ger.) Nu prövar han resistent stärkelse och hans blodsockerkontroll förbättras radikalt såväl på morgonen som efter måltid.

Och så nu idag (när detta inlägg skrivs) berättar en av de allra största förespråkarna för LCHF-kost i USA, Tom Naughton att han testat resistent stärkelse med bra resultat på blodsockerkontrollen. Tom är framför allt känd som producent av filmen ”Fat Head” och driver en populär blogg med samma namn. Här hittar du inlägget med intressanta intervjuer.

Tystnaden i Sverige om resistent stärkelse och LCHF

[När jag började skriva detta inlägg var det nästan helt tyst om resistent stärkelse i svenska LCHF-forum. Nu när detta har publicerats är läget helt annorlunda]

I Sverige är det nästan helt tyst om resistent stärkelse och den som vågar ta upp frågan i webbforum som KiF (Kolhydrater i Fokus) bemöts med raljanta, nedsättande, pseudovetenskapliga och okunniga kommentarer. Förmodligen är det just ordet ”stärkelse” som får vissa LCHF:are att helt flippa ur, och då i synnerhet när detta s-ord kombineras med potatis.

Det är helt klart att LCHF har positiva effekter för många. Det ger viktnedgång för många och underlättar för diabetiker och prediabetiker och andra med metabolt syndrom att hålla blodsockret någorlunda under kontroll. Men att därifrån dra slutsatsen att LCHF är den definitiva och slutgiltiga lösningen på alla dessa problem håller inte. LCHF är i princip symptomlindrande men påverkar oftast inte det grundläggande problemet med insulinresistens. Många diabetiker vaknar upp med ett allt för högt blodsocker på morgonen trots strikt LCHF. Många ser sin glukostolerans försämras vid strikt LCHF och åker dit vid minsta lilla felsteg.

Det intressanta med resistent stärkelse är att det åtminstone för många, verkar kunna påverka själva grundproblemen och inte bara symptomen. Insulinresistensen minskas. Blodsockret såväl på morgonen som efter måltid blir lägre och jämnare. Motståndet mot resistent stärkelse är för tillfället bastant i svenska LCHF-kretsar men jag är helt övertygad om att vi i kraft av de vetenskapliga argumenten och tusentals anekdoter kommer att gå samma väg som i USA där motståndet snabbt luckras upp. Resistance is futile!

Vad är resistent stärkelse?

Resistent stärkelse är stärkelse som helt enkelt inte bryts ned till glukos av våra enzymer i mun, magsäck och tunntarm utan klarar hela resan ned till tjocktarmen där den sedan bryts ned av tarmbakterier och omvandlas till energi för bakterierna och korta fettsyror som smörsyra som tarmbakterierna i sin tur bjuder oss på. Egentligen borde resistent stärkelse räknas som fibrer och inte som stärkelse. Här i Europa redovisas fibrer för sig och räknas inte med som kolhydrater i näringstabeller. Det är utifrån detta som vi inom LCHF beräknar kolhydratsinnehållet.

Våra egna, mänskliga celler i tjocktarmen föredrar smörsyra som bränsle. Så länge de får det så ser de till att hålla pH-värdet i tjocktarmen tillräckligt surt för att hålla farliga tarmbakterier stången. I brist på smörsyra kan de istället som nödproviant använda glukos från vårt blod som energikälla men med flera negativa effekter. Nu fallerar pH-kontrollen och skadliga bakterier kan ta överhanden. Signalerna till hjärnan från detta organ som näst hjärnan innehåller flest neuroner (mer än vad som finns i ryggmärgen) fallerar och resulterar i leptin- och insulinresistens. Det är precis detta som händer när vi äter en västerländsk kost med lite resistent stärkelse och mycket snabba kolhydrater. Men även en väldigt strikt LCHF-kost utan grönsaker eller rotfrukter med lösliga fibrer och resistent stärkelse har liknande problem.

En strikt LCHF-kost som så kallad nollning, svälter dina tjocktarmsbakterier på näring och därmed dina egna tjocktarmsceller på smörsyra. Tyvärr går detta inte att kompensera genom att äta mycket smör som innehåller smörsyra. Denna smörsyra kommer din kropp att ta upp innan den når tjocktarmen. Det paradoxala här är att om du äter en väldigt strikt LCHF-kost utan lösliga fibrer och resistent stärkelse så kommer din tjocktarm att tvingas leva på en HCLF- (högkolhydrat lågfett-) kost vilket den adrig varit anpassad för med negativa hälsokonsekvenser som följd. Dina tjocktarmsceller vill ha LCHF, helst i form av smörsyra.

Evolutionen och tjocktarmen - kossor, gorillor, geparder och inuiter

Olika däggdjur varierar stort i hur beroende vi är av kalorier från tjocktarmen. Idisslare som kossor får en starkt dominerande del av sina kalorier från bakterier som gör om det till fettsyror. Även våra nära släktingar gorillorna får närmare 60 % av sitt energibehov från fettsyror tillverkade av bakterier i deras tjocktarm. För oss människor handlar det bara om maximalt cirka 10 %. Detta avspeglas i att vi människor har en relativt mycket kortare tjocktarm än våra nära släktingar som gorillorna, schimpansen och bonobon. För riktigt utpräglande rovdjur som kattdjuren är tjocktarmen i relativ storlek ännu mindre än hos allätaren människa. Det som skiljer är således hur beroende vi är av tjocktarmen för vår energiförsörjning men det betyder inte att ens att en utpräglad köttätare som ett kattdjur är oberoende av sin tjocktarm och dess bakterier för sin hälsa. Tack och lov finns det nyfikna forskare som ägnar sin tid åt att studera bajs från geparden, en utpräglad köttätare.

Vad de kommer fram till är intressant. Även en utpräglad köttätare försörjer sina tjocktarmsbakterier med någonting att äta. Veganerna blåjluger när de påstår att kött ”ruttnar” i våra tarmar. Det som ”ruttnar” i våra tarmar är framför allt vegetariska fibrer, inklusive resistent stärkelse. Och tur är väl det! Om vi inte skulle låta våra tjocktarmsbakterier ”ruttna” eller som det heter på finare språk, ”fermentera” en del av den mat vi stoppar i oss så skulle det gå lika illa för oss som för de sterila laboratorieråttorna som inte har några tarmbakterier alls. Deras immunförsvar är allvarligt försämrat.

Tur nog visar det sig att geparderna inte äter sitt kött på McDonalds med enbart finmalet muskelkött i hamburgaren. Geparden äter hela djuret den fäller, åtminstone nästan. Själva köttet bryts ned och dess näring tas upp innan det kommer ner till gepardens pyttelilla tjocktarm men svårsmälta saker som skinn, hud, tarmar, annan bindväv i organ, brosk, senor med mera passerar hela vägen ned till tjocktarmen och ger bakterierna något att festa på. Och bakterierna bildar kortkedjiga fettsyror precis som de gör av vegetarisk föda. Detta har forskarna kunnat studera genom att samla in gepardbajs och sedan tillföra olika delar av animalier och analysera vilka fettsyror som tarmbakterierna från bajset producerade.

Nästan samma sak gäller inuiterna (eller eskimåer som de tidigare kallades). De äter/åt inte bara muskelköttet. De äter/åt allt ätligt på djuren. Skinnet från narvalen som var en basföda för inuiterna är ett exempel (den var dessutom C-vitaminrik och rik på kolhydrater i form av glykogen). Perfekt föda för tjocktarmens bakterier. Mönstret att all animalisk föda äts går igen hos alla naturfolk och egentligen behöver man inte gå särskilt långt tillbaka i svensk historia heller för att se detta. Några av de få rester som finns kvar av detta är pölsan gjord på lungor och andra inre organ och rullsyltan till julen gjord på grissvålen. Den nutida animaliska maten domineras dock starkt av enbart muskelkött. Det är skinnfria kycklingfiléer, fiskfiléer och köttfärs. Till och med de flesta korvar har blivit skinnfria. Med en sådan kosthållning kommer ingen mat våra tjocktarmsbakterier till del. Det är därför uppenbart att den LCHF:are som nollar eller fakirar på enbart muskelkött, inte äter något som är ens i närheten av inuiternas kost. Mer om inuiternas verkliga kost har jag skrivit om här och det skiljer sig en hel del från den Disney-verision av inuiterna som förmedlas av LCHF:are som ständigt hänvisar till att man ska läsa den högst tvivelaktige polarforskaren Wiljamur Stefansons alster.

Är mat till våra tarmbakterier essentiellt?

En vanlig invändning i LCHF-kretsar när kolhydrater diskuteras är konstaterandet att inga kolhydrater är essentiella och underförstått därmed någonting man kan välja att helt strunta i att äta. Resistent stärkelse eller andra lösliga fibrer kan inte sägas vara essentiella i den bemärkelsen att det går att överleva utan dem. Som vi såg ovan kan svårsmält animalisk föda fungera som ”animaliska fibrer” för att göda våra tarmbakterier. Mänsklig bröstmjölk innehåller en rad olika oligosackarider (kedjor bestående av 3 till 22 glukosmolekyler) som enbart kan brytas ned i tjocktarmen. Oligosackarider finns även i komjölk men i lägre nivåer än hos människan. Närvaron av mat till tjocktarmsbakterier i däggdjurens mjölk antyder att det finns en överlevnadsfördel i att ge tarmfloran näring. Poängen är att om man inte ger tjocktarmbakterierna någon sorts föda alls så utför man ett hälsoexperiment på sig själv som saknar motsvarighet bland alla folkslag och alla däggdjur. Så kallade sterila möss och råttor på vilka man helt slagit ut tarmfloran överlever men de mår inte bra, deras immunförsvar är försämrat.

Det har gjorts en vetenskaplig så kallad cross-over studie på 19 studiedeltagare med fetma som fick testa tre olika dieter i tur och ordning med varierande kolhydratinnehåll och proteininnehåll. Kosten med högst kolhydratsinnehåll innehöll 399 gram kolhydrater per dag, medelkosten 164 g och lågkolhydratkosten 24 g per dag. Forskarna mätte sedan mängden butyrat (smörsyra) i avföringen. Vid högkolhydratkosten uppmättes 18 millimol (mM) buturat, vid medelkosten 9 mM och vid lågkolhydratkosten endast 4 mM buturat. Artikeln om studien kan läsas i fulltext här.

Buturat är just den kortkedjiga fettsyra (SCFA) som sätts i starkast samband med tarmhälsan och anses vara det som via icke klarlagda mekanismer förmedlar de övriga positiva hälsoeffekterna (exempelvis förbättrad blodsockerkontroll) som är kopplade till resistent stärkelse. Även andra lösliga fibrer kan öka produktionen av buturat i tjocktarmen men resistent stärkelse verkar stå i en klass för sig. Det man vet är att buturat som näring till de mänskliga cellerna i tjocktarmen ger upphov till ett lägre pH (surare) i tarmen vilket anses gynna de symbiotiska, snälla tarmbakterierna medan ett högre pH anses gynna många patogena(sjukdomsframkallande) bakterier. Det finns en del indikationer och föreslagna mekanismer för hur buturat skulle kunna förebygga kolit och tjocktarmscancer. Det är därför oroande att lågkolhydratskost i studien ovan minskade butarathalten i avföringen.

En kalori är inte alltid en kalori och en kolhydrat inte alltid en kolhydrat

Ett av de största misstagen som Livsmedelsverket och företrädare för den konventionella synen på kost har gjort är mantrat ”en kalori är en kalori är en kalori”. De stirrar sig blinda på vad som händer när man stoppar in mat i en bombkalorimätare, bränner upp den och utgår sedan från att detta är precis samma sak som händer när man stoppar in mat i munnen på en människa. På liknande sätt finns det inom delar av LCHF-rörelsen ett liknande mantra om att ”en kolhydrat är en kolhydrat är en kolhydrat” eller ”all stärkelse är likadan och bryts ned”. Så är det inte. Det är en milsvid skillnad på att äta kolhydrater som får ditt blodsocker att rusa i höjden jämfört med att äta kolhydrater som tar sig ända ned till tjocktarmen och omvandlas av tarmbakterier till mättat fett som smörsyra/buturat.

Kolhydrater som snabbt höjer blodsockret är High Carb Low Fat medan kolhydrater som inte höjer blodsockret och istället omvandlas till fett är helt förenligt med LCHF – Low Carb High Fat. Ett av de tydligaste exemplen är att fibrer i amerikanska näringsdeklarationer räknas som kolhydrater medan vi i EU redovisar fibrer separat. Detta leder ofta till stor förvirring i LCHF-forum när någon har köpt ett paket amerikanskproducerade mandlar eller valnötter och till sin förskräckelse upptäcker att de anges innehålla mycket mer kolhydrater än vad som anges på europeiska förpackningar.

Rent kemiskt är fibrer förvisso kolhydrater men en stor del av dessa saknar vi helt förmåga att bryta ned och omvandla till blodsocker eller ens kalorier. Om du äter en stor tallrik med sågspån (rekommenderas inte) så får du därför rent teoretiskt i dig mycket kolhydrater bestående av långa kedjor av glukos men eftersom dessa olösliga fibrer av cellulosa och ligning inte kan brytas ned av din kropp eller ens av dina bakterier i tjocktarmen så kommer de ut i andra änden av kroppen helt intakta, utan att du tagit upp en enda kolhydrat eller kalori.

De fibrerna som våra tarmbakterier kan tillgodogöra sig och omvandla till mättat fett är de lösliga fibrerna och resistent stärkelse (som egentligen borde definieras just som fibrer). Nu gör Livsmedelsverket ingen skillnad mellan lösliga och olösliga fibrer i sina näringstabeller, lika lite som de gör skillnad mellan om stärkelsen är resistent eller inte. Det är precis här som hela den moderna fiberhypotesen har hamnat helt fel. Istället för att rekommendera lösliga fibrer från grönsaker (och frukter och bär) lägger Livsmedelsverket fokus på intaget av fibrer från spannmål som med få undantag (havre) huvudsakligen är för kroppen värdelösa, olösliga fibrer.

Därför spårade fiberhypotesen ur

Den som egentligen gjorde grundjobbet för det som kom att bli fiberhypotesen var den brittiska marinläkaren Thomas Latimer Cleave (1906-1983) som hade ett omfattande nätverk med kontakter till provinsialläkare över hela det Brittiska imperiet. Hans utgångpunkt var dock en helt annan än fibrer. Han menade att de flesta sjukdomar som drabbar Västvärlden men som andra befolkningar var närmast helt förskonade ifrån var sockerrelaterat. Mat och dryck som snabbt omvandlades till blodsocker. Därför döpte han sin bok till ”The Saccarine Disease” vilket inte har någonting med sötningmedlet sackarin att göra utan helt enkelt betyder den sockerrelaterade sjukdomen.

Hela boken i 1974 års utgåva finns att läsa här på engelska.

Undertiteln säger ännu mer. ”Sjukdomstillstånd orsakade av intag av raffinerade kolhydrater såsom socker och vitt mjöl”. T L Cleave hade träffat fullständigt rätt! Han var mer än ett årtionde före sin tid innan begrepp som GI blev etablerade och man kan även konstatera att hans kategorisering av en rad västerländska sjukdomar ligger nära dagens begrepp ”metabolt symdrom” med relaterade sjukdomar. Cleave förespråkade även att äta hela korn av spannmål men totalt oraffinerade. Den stora tragiken som sedan inträffar är att Cleave introducerar sina tankar för sin läkarkollega Denis Parson Burkitt som redan gjort sig känd som upptäckare av en cancersjukdom, Burkitts lymfom. Burkitt får skriva förordet till Cleves bok och vänder sedan helt upp och ned på Cleaves hypotes om att västerlandets sjukdomar är relaterade till snabbt socker. Istället påstår Burkitt att det handlar om en brist på fibrer och då framförallt olösliga spannmålsfibrer.

Det var denna fiberteori som slog igenom medan Cleaves slutsatser föll i glömska. Eftersom det enligt Burkitt var brist på fibrer som var problemet så var det bara att hälla tillbaka lite av de (olösliga) malda, fiberrika fröskalen från vetet i det vita vetemjölet och vips hade detta nu förvandlats till rena rama hälsokosten. Detta synsätt är fortfarande dominerande i brödindustrins markandsföring och för kriterierna för Livsmedelsverkets Nyckelhål. Men om det istället var Cleaves som hade rätt och det stora problemet var de blodsockerhöjande kolhydraterna så var denna fibertillsatts av ytterst marginell betydelse för hälsan. Den enda nyttan som dessa olösliga fibrer gör är att de kapslar in stärkelsen och sockret och därmed gör upptagningen marginellt långsammare, eller som man utrycker det på modern svenska: ett något lägre GI-värde.

All stärkelse är inte likadan, inte ens all resistent stärkelse

Så efter denna historiska utläggning tillbaka till resistent stärkelse. Hela vetekorn eller hela korn av annat spannmål innehåller vad som med nuvarande defintion är resistent stärkelse. Det klarar sig hela vägen ned till tjocktarmen och dess bakterier. Men denna form av resistent stärkelse (RS1) är bara resistent så länge den fysiskt skyddas av ett kompakt hölje av fröskal. I samma sekund som vetet eller rågen finmals så upphör det att vara resistent stärkelse och förvandlas till snabbt blodsockerhöjande stärkelse. Att sedan hälla tillbaka fibrer från fröskalet har bara marginell betydelse för hur snabbt blodsockret stegras. Begrepp som resistent stärkelse fanns inte när Cleave levde men han hade uppenbarligen utifrån den data han hade kommit till rätt slutsats medan Burkitts fiberhypotes hamnade käpprätt fel.

Nedan kommer vi att diskutera potatis och potatisstärkelse (RS2) och hur den i mycket begränsad mån kan återgå till resistent stärkelse när den kyls efter kokning. Någon sådan effekt finns inte alls hos vetemjöl. Det spelar ingen som helst roll om du förvarar den överblivna pizzaslicen, knäckebrödet eller pastan i kylen eller ens i frysen. Den har upphört att vara resistent stärkelse i samma sekund som den maldes till mjöl. Det är en irreversibel process som när den väl inträffat, inte går att återställa, ungefär som den engelska ramsan om att alla kungens hästar och alla kungens män misslyckades med att plocka ihop det stackars ägget Humty Dumpty som hade trillat ned från en stenmur och gått i kras.

De fyra typerna av resistent stärkelse (RS)

RS1 Fysiskt skyddad stärkelse. Finns i hela korn eller grovmalda spannmål ( t ex vete, korn, råg) eller frön, baljväxter och tjock pasta

RS2 Råa, okokta småpartiklar av kristalliserad stärkelse som kroppens amylas-enzymer bara bryter ned mycket långsamt. Finns i okokt potatis, kallt potatismjöl, i vissa baljväxter och annan stärkelse rik på amylos.

RS3 Retrograderad stärkelse [fruktansvärd översättning men det handlar om stärkelse som återgår till resistent form vid kylning och det blir inte så mycket bättre av att det förtydligas med att det handlar om icke-granulär stärkelse]. Här handlar det om kokad potatis som sedan kylts ned, kylt ris, kylda bönor samt till viss mån om sådant som cornflakes.

RS4 Kemiskt modifierad stärkelse

Den sista kategorin RS4 med kemiskt modifierad stärkelse som några glada livsmedelskemister hittat på, kommer jag inte att kommentera närmare. Istället fokuserar jag på RS1 till RS3 som är kopplat till riktig, naturlig mat.

Stärkelsens egenskaper varierar således från växt till växt. De flesta spannmålen har stärkelse som upphör att vara resistent så fort de har malts ned. Vissa spannmål som ris och majs kan i viss, men i väldigt begränsad grad återgå till resistent form när det kyls ned. Merparten förblir dock snabbt blodsockerhöjande stärkelse varför jag inte rekommenderar diabetiker och andra metabolt sjuka att experimentera med kylt ris och liknande. Andra stärkelserikarika växter som rotfrukterna cassava och tapioka verkat också ha viss förmåga att att återgå till resistent stärkelse vid nedkylning. De anetkdotiska rapporter som finns antyder dock att vissa får stora blodsockerhöjningar av tapioka/cassava-stärkelse så återigen rekommenderar jag att play it safe och köra på kall potatisstärkelse.

LCHF och resistent stärkelse

LCHF brukar vanligen definieras som max 50 gram kolhydrater per dagen. Vill man hålla sig på den säkra sidan för LCHF är det inte värt att chansa på något annan källa än just kallt potatismjöl. Det funkar också att äta potatis helt rå. Potatismjöl tillverkas just från fint, råriven potatis som man lägger i kallt vatten. I detta potatisvatten fälls potatimjölet ut och sedimenterar på botten. Detta samlas upp och torkas. Intressant nog så visar det sig att potatisvatten är en svensk gammal huskur som anses lidra reumatism och även har använts vid tarmproblem hos såväl människor som kor. Ibland visar det sig ligga klokskap i gamla traditioner.

Det finns en bra översiktartikel om resistent stärkelse på engelska i pdf-format.

Ur den saxar jag några rader ur en tabell som anger mängden resistent stärkelse i olika livsmedel vilket illustrerar varför potatismjöl är ett så mycket säkrare alternativ om du vill minimera risken för höjt blodsocker. Uppgiften om kokt och kyld potatis kommer från en tabell som bloggen Free The Animal sammanställt

Notera att dessa båda tabeller bara anger gram resistent stärkelse och inte hur mycket blodsockerhöjande, icke-resistent stärkelse det finns totalt i livsmedelet. För att beräkna detta har jag använt finska Finelis livsmedelsdatabas.

OBS! Dessa siffror bör tas med en stor nypa salt. Värdena för resistent stärkelse kommer från översiktsartikeln ovan medan värdena för total stärkelse kommer från den finska livsmedelsdatabasen Fineli. Det är således inte exakt samma varumärke av exempelvis rågknäckerbröd som de båda uppgifterna kommer ifrån men det torde ge en bra uppskattning om storleksordningen av hur mycket som är resistent respektive blodsockerhöjande stärkelse i de olika livsmedelskategorierna.

Av stärkelsen i vetekli, rågknäcket och cornflakesen är bara runt 3 % resistent stärkelse medan resten höjer blodsockret. Här sticker det icke uppvärmada potatisstärkselsen ut rejält. Har är förhållande det omvända med nära 98 % resistent stärkelse. Titta dock vad som händer med denna om man värmer upp den för att göra till exempel en fruktkräm eller redan en sås. Även om den sedan kyls är nu mindre än 5 % av stärkelsen resistent. Inte bra för den som har problem med blodsockret. I majsens förlovade land USA marknadsförs nu varumärket Hi-Maize en speciellt framtagen majsstärkelse kallad Hi-Maise Resistant Starch. På företagets hemsida anges att den stärkelsen till 60 % av resistent vilket är något högre än siffran 53 % som jag kommer fram till men likväl får man mycket blodsockerhöjande stärkelse på köpet om man väljer majs- istället för potatisstärkelse. I bönorna är bara drygt en tredjedel av stärkelsen resistent. I den så omskrivna kokta och kylda är det ännu sämre, bara 21,5 % resistent.

Praktiska tips om potatismjöl

Den som kör LCHF med mindre än 20 g kolhydrater per dag bör såldes hålla sig strikt till potatisstärkelse. Den vanligen rekommenderade dosen är 3 - 4 matskedar potatismjöl. Det motsvarar ca 30 - 40 g resistent stärkelse. Att inta mer än 50 – 60 g är meningslöst då överskottet bara kommer ut med avföringen. Det kan vara klokt att börja med bara någon tesked och sedan öka på dosen. Precis som vid övergången till LCHF så kan vissa drabbas av övergångsproblem när de börjar med resistent stärkelse. För andra funkar det helt problemfritt även om de rivstartar med fyra matskedar. Det är högst individuellt. De vanligaste biverkningarna är gasbildning samt att resistent stärkelse, likt andra fibrer har en milt laxerande effekt. För de flesta mildras dessa problem efter ett tag men för några gör det inte det och då tvingas man minska dosen men även någon enstaka tesked kan ge positiva effekter på blodsockerkontroll och vikt.

Huruvida man drabbas av övergångsproblem eller inte är som sagt högst individuellt. Störst är risken för dem som startar med en tarmflora som av olika skäl är i obalans som den kan bli av västerländsk kost och/eller behandlingar med antibiotika. Inflammatoriska, sjukdomsframkallande tarmbakterier kan dominera över de ”goda”, symbiotiska bakterierna i tarmfloran. Resistent stärkelse har visat sig kunna binda till ”onda” bakterier som kolera och bidra till att de snabbare sköljs ut ur kroppen så i det perspektivet kan lös mage i början ses som en läkande process, en sorts tarmrensning. Den gasbildande effekten kan också förvärras av en dålig tarmflora och dels bli väldigt stor och dels mer illaluktande. Man kommer inte helt ifrån gasbildningen då den är en naturlig del i även de ”goda” bakteriernas metabolism men volymen minskar och lukten minskar i takt med att de ”goda” bakteriernas andel i tarmfloran ökar. Bakterier förökar sig snabbt så denna förändring kan ske inom loppet av några dagar om man har tur.

Är de gynsamma bakterierna i mycket kraftig minoritet tar det längre tid att uppnå en bra tarmflora. Det kan underlätta att tillföra probiotiska bakterier via födan. Att tänka på här är att dessa bakterier på något sätt måste skyddas så att de överlever magsäckens saltsyra och det enzymatiska attackerna i tunntarmen och kan passera hela vägen ned till tjocktarmen där de kan göra nytta. Det är sannolikt av detta skäl som drycken Proviva med samma bakterier som finns i surkål har misslyckats med att kunna påvisa någon effekt i kliniska studier. I Provivan simmar bakterierna glatt omkring i en sockerlösning, intet ont anandes om den nära förestående massutrotningen som kommer att drabba dem i magsäcken och tunntarmen. I surkål och dess koreanska kusin kimchi som fått fermentera länge har bakterierna hunnit gräva ned sig i kålen och har därmed ett fysiskt skydd som gör att de kan överleva passagen ned till tjocktarmen.

När du köper surkål eller kimchi eller någon annan fermenterad produkt måste du säkerställa att produkten inte blivit pastöriserad. Att äta döda bakterier gör ingen nytta för din tjocktarm. Det finns ytterligare ett par sätt att öka bakteriernas chans att överleva ända med till tjocktarmen. Och nu kommer den goda nyheten för alla LCHF:are. Fett ger bakterierna ett visst skydd. Så om du köper någon probiotisk yoghurt såsom Bifidus, Dofidus eller vad de nu råkar heta blanda gärna upp dem med riktigt fet yoghurt som rysk Smetana, turkisk eller grekisk yoghurt eller tillsätt grädde eller olja. En ytterligare sak som ökar skyddet för bakterierna är fibrer och eftersom du nu vet att resistent stärkelse egentligen är just en sorts fibrer så blir du inte särskilt förvånad av att höra att du gör dina goda vänner bakterierna en stor tjänst om du rör ut någon matsked potatismjöl i den probiotiska yoghurten. Förutom surkål och probiotiska yoghurtar finns det även på apoteken en rad olika preparat med probiotiska bakterier i skyddande kapslar som ska göra att de klarar passagen ner till tjocktarmen.

Så hur intar jag då potatismjölet? Ett sätt har vi redan varit inne på. Rör ut det i fet youghurt. Rör om ordentligt ett tag. Om det låter komplicerat så har den godhjärtade LCHF-diabetikern Steve Cooksey varit vänlig nog att lägga upp en 1 miut och 30 sekunder lång instruktionsvideo på YouTube som du hittar här. http://www.youtube.com/watch?v=15lgjGAJNIM

För att göra det lättare att äta det kan du givetvis smaksätta yoghurten med något kolhydratsfattigt som kanel, äkta vaniljpulver eller några droppar smakessens. Dr.Oetker har många intressanta essanser såsom rom, conjac och pepparmint.

Ett annat enkelt sätt är att helt enkelt strö potatismjölet över din mat. Potatismjöl är helt smakneutralt. Enda problemet är att det är lite korningt och gnisslar mellan tänderna. En tredje variant är att röra ned det i kallt eller ljumhett vatten och dricka direkt.

Ett alternativ till potatismjöl för den som föredrar riktig mat är att äta rå potatis. Till min omgivnings förvåning och förskräckelse har jag sedan barnsben älskat att äta råa, skalade potatisar med salt på. Nu kan jag med gått samvete börja med denna ovana igen. De tre till fyra matskedarna potatismjöl motsvarar cirka 200 g till 270 g potatis. En rejält stor potatis väger cirka 200 g medan en mer normalstor väger cirka hälften så mycket. En annan variant är att riva potatisen och blanda den i en sallad precis som man gör med morötter. Sedan har vi förstås det gamla husmorsknepet med potatisvatten där rå, finriven potatis läggs i kallvatten över natten och vatnnet sedan dricks, vilket är precis samma sak som potatismjöl uppslammat i vatten.

När ska man inta potatismjöl eller råa potatisar? Här tror jag inte att det finns något rätt eller fel svar. Vissa intar allt på morgonen medan andra sprider ut det över måltiderna. De riktigt intressanta hälsoeffekterna av resistent stärkelse (bland annat på blodsockerkontrollen) är dess långtidsverkan på tarmfloran och produktionen av buturat/smörsyra. Möjligen blir denna produktion jämnare över dygnet om man sprider ut intaget över måltiderna. Noteras bör att det finns två olika effekter av resistent stärkelse. Den ena handlar om tjocktarmen och kan ta sin tid, den andra handlar om en GI-effekt som är omedelbar. Precis som alla andra fibrer så kan resistent stärkelse till viss mån kapsla in socker och blodsockerhöjande stärkelse vilket gör att omvandlingen till glukos och upptaget till blodet saktas ned med en jämnare blodsockerkurva som följd.

Även mättnadeseffekten av resistent stärkelse består på liknande sätt av två delar. En långsamtverkande del relaterad till tjocktarmen, buturat och hormoniella effekter på aptitreglerande hormoner via kommunikationen mellan tjocktarmen och hjärnan. Den andra delen är snabbverkande och handlar om att livsmedel som naturligt innehåller resistent stärkelse såsom potatis är bulkiga och ger en – förvisso snabbt övergående – mättnadskänsla. Det vi på ren svenska kallar bukfylla.

Tips om resistent stärkelse vid mer liberal LCHF

Kör man en mer liberal LCHF variant som tillåter upp emot 50 g kolhydrater kan man kanske lyckas knö in en liten portion bönor eller kokt, kyld potatis i sin dagliga kolhydratsranson. De bönor/baljväxter som har högst innehåll av resistent stärkelse är svarta bönor, vita bönor, mungbönor, röda linser och cashewnötter (som likt jordnötter inte är en nöt utan en baljväxt). Konserverade bönor har generellt lägre innehåll av resistent stärkelse än samma sorts bönor tillredda på traditionellt sätt genom blötläggning och kokning. Att kyla ned bönorna efter kokning ökar andelen resistent stärkelse.

Kanske funkar även rårakor eller dess nära släkting ”hokey-pizzan” (så döpt eftersom man snabbt kan sno ihop en sådan under periodvilan) där man river rå potatis grovt, steker på den snabbt på båda sidorna i en liten stekpanna och kastar på riven ost och tillbehör. Här är fortfarande potatisen delvis rå och den borde bli något mer resistent efter en dag i kylen. Gröna bananer har jag inte hittat någon tillräcklig bra statistik för att kunna räkna på men trots motstridiga uppgifter tyder allt på att bara en mindre del av stärkelsen är resistent.

För dem som inte alls är kolhydratskänsliga kan man nog använda sådant som bönor, ris och potatis för att få i sig tillräckligt av resistent stärkelse och behöver inte oro sig över att en stor del av stärkelsen är blodsockerhöjande. Kanske är den lilla delen resistent stärkelse tillräckligt för att genom påverkan på tarmfloran förhindra att metabola sjukdomar som leptinresistens, insulinresistens och diabetes uppstår trots ett högt stärkelseintag. Det skulle kunna förklara varför en lång rad jordbrukande kulturer som ätit stärkelserik föda som potatis, ris, majs och bönor ändå förblev hyfsat friska men så fort de istället gick över till en västerländsk kost med mycket socker och mycket vitt vetemjöl slog de metabola sjukdomarna till.

Den västerländska kosten och resistent stärkelse

I vetemjölet och sockret finns varken resistent stärkelse eller lösliga fibrer som ger näring åt tjocktarmsbakterierna. Istället gynnas andra bakterier, ofta inflammatoriska bakterier (liksom svamp som Candida) högre upp i matsmältningssystemt (tunntarmen) av att bli översköljda att en hög koncentration snabbt socker och kan sedan ta sig ned och förstöra bakteriebalansen i tjocktarmen.

Som jag tidigare nämnt blir även den animaliska födan den moderna, västerländska kosten allt fattigare på de svårsmälta detaljer som kan utgöra föda åt våra tarmbakterier. Den västerländska kosten är den perfekta stormen för att sabotera vår tarmhälsa och därmed bana väg för alla Västerlandsets sjukdomar som fetma, diabetes, demenssjukdomar, cancer, inflammatoriska sjukdomar, autoimmuna sjukdomar med mera. Utvecklingsländer med snabb tillväxt som Kina och Indien som i snabb takt anpassar sig till den västerländska kosthållningen, drabbas av förödande fetma- och diabetesepidemier.

Grova beräkningar tyder på att den genomsnittlige amerikanen bara får i sig cirka 5 g resistent stärkelse per dag (tillåt mig gissa att transfettsfriterade pommes och sötade cornflakes är de dominerande källorna). I U-världen där man fortfarande till stor del äter sina traditionella grödor, antas att intaget är cirka 30 - 40 g resistent stärkelse per dag. Vilket alltså helt överenstämmer med rekommendationen ovan om 30 – 40 gram eller 3 till 4 matskedar potatismjöl.

Det finns en intressant hypotes om varför just socker och finmalt spannmål, bådadera med högkoncentrerade kolhydrater och stark blodsockerhöjande effekt påverkar vår tam och därmed vår blodsockerkontroll negativt. Läs mer om detta här.

Gorillorna och lite ytterligare om resistent stäkelse och evolutionen

Den västerländska kost vi äter idag skiljer sig i flera viktiga avséenden från den kost som alla våra tidigare förfäder ätit i historien. Den skiljer sig radikalt från kosten som alla våra närmast, nu levande släktingar äter naturligt. Schimpansen, bonobon och gorillan baserar inte sin kosthållning på tillsatt socker och snabba kolhydrater från vitt mjöl, varmpressade omega 6-rika växtoljor och artificiella transfetter. Den kost vi äter idag har inget annat däggdjur (eller något annat djur heller för den delen) ätit någonsin. Resistent stärkelse är en del av detta hälsopussel.

Resistent stärkelse är naturlig primatföda som ingen gorilla med självaktning skulle tacka nej till. Mycket av det finns i saker som vi inte äter idag. Råa rötter eller rotknölar, barken på späda kvistar eller innerbarken på träd. Noteras bör att samerna traditionellt åt innerbarken på tall som dels innehåller mycket C-vitamin men sannolikt också en hel del resistent stärkelse. Även de i LCHF-kretsar så hyllade herde- och jägarfolket massajerna gjorde soppa av sitt jagade kött och bark. Så vad händer då när vi tar in exempelvis gorillor i djurparker? Självklart kommer någon smartskalle till dietist på att eftersom gorillan äter vegetarisk mat som domineras av kolhydrater så kan vi lika gärna ersätta deras naturliga mat med mycket av lösliga fibrer från bladgrönt och resistent stärkelse från rötter och kvistar med socker och mjölmat och baka kakor av det. Smart tänkt eller hur?

Hörde jag ett instämmande här från någon militant LCHF:are som sa en kolhydrat är en kolhydrat är en kolhydrat? Likväl, man börjar producera kakor åt djurparksgorillorna och andra primater utifrån de billigaste råvaror som jordbrukets överskottsproduktion i USA har att erbjuda. Här är de största ingedienserna:

  • Mald majs,

  • Sojamjöl

  • Puffat vete

  • Socker

  • Mjöl av vetegroddar

Så nu till gissningstävlingen, 10 000-kronors-frågan. Vad tror du hände med gorillorna som fick dessa kakor istället för sin naturliga kost baserat på blandgrönt, kvistar och rötter? Två alternativ:

  1. Gorillorna blev givetvis friskare, alertare och levde mycket längre när deras ogenomtänkta naturliga kost ersattes av kakor med recept komponerade av välutbildade dietister.

  2. Gorillorna blev givetvis sjukare när deras naturliga kost ersattes av kakor baserade på snabba kolhydrater och socker. De drabbades av bukfetma, metabolt syndrom och dog i förtid av hjärtinfarkt.

Tyvärr är alternativ 2 det korrekta svaret. Jag har skrivit en längre drapa om detta här på engelska [svengelska]

Det handlar bland annat om en gorilla som dog på ett zoo i USA av hjärtsjukdom. Första tanken var givetvis att börja medicinera gorillorna med hela vår arsenal av statiner och blodtryckssänkande mediciner tills någon kom på den underbara tanken att kanske låta dem äta sin naturliga föda istället för sockersötade kakor. Självfallet minskade de i vikt och blev friskare efter det.

Nu har fler djurparker och forskare fått upp ögonen för att gorillor i djurparker blir feta och dör av hjärtsjukdom av kak-dieten. I en studie som du kan läsa om här skippade man dessa kakor. Dessutom gav man gorillorna tillskott av resistent stärkelse som till skillnad mot kakor är en del av deras naturliga kost. Hittills har man visat att deras blodfetter påverkades positivt. Återstår att se vad som händer på lång sikt.

Nåväl, detta får räcka för idag! Resistent stärkelse är här för att stanna i LCHF. Jag säger som borgerna i Star Trek: You will be assimilated... resistance is futile!

 

/Per Wikholm

04-17 2014

Tack Per för ett långt och omfattande inlägg om resistent stärkelse. Har tagit detta några veckor, inte för blodsockret utan för att jag vill ge tarmbakterierna mat. Funkar fint med 1 msk morgon och kväll.

04-17 2014

Jag provade för första gången i går kväll. Tog en msk och rörde ut med kakao och vatten, som Martina http://www.highfatfitness.net/resistant-starch/ tipsade om.
Detta tog jag innan läggdags. Dock fick jag en väldigt hjärtklappning under några timmar. Om detta beror på mjölet eller kakaon eller något helt annat är ju svårt att veta. Jag får väl testa några gånger till.
Är det en biverkan som du känner till?

04-17 2014

Rå krossad havre, dvs havregryn. Hur är det med resistent stärkelse i dem.

04-17 2014

Åse,
Nej den biverkan har jag aldrig tidigare hört talas om och jag har svårt att tänka mig någon mekanism som skulle kunna orsaka det.

Bo,
Havre uppges ha 7,8 g resistent stärkelse per 100 g. Havre innehåller totalt 56,5 g stärkelse g stärkelse så 48,7 g är blodsockerhöjande stärkelse. 13,8 % av stärkelsen är resistent.

Med andra ord ingenting för den kolhydratskänslige men för andra får det sägas vara bra och jämfört med andra spannmål mycket bra. havre är också unikt bland spannmålen i det att det innehåller en betydande del lösliga fibrer som också kan bli mat för tarmbakterierna. Havre är också glutenfritt (om det inte blivit kontaminerat av annat spannmål i kvarn eller fabrik). Så vill man äta spannmål är definitivt havre det bästa alternativet.

04-17 2014

Låter väldigt intressant. Går sedan ca en månad tillbaka på strikt LCHF. Är också glutenintolerant och undrar också över detta med havren.

04-17 2014

Hur är det med RS i olika grönsaker och bär? Och i fermenterade grönsaker, t.ex. surkål - är det inte bra för tarmbakterierna med den typen av grönsaker?

04-17 2014

Grymt intressant, tack Per för alla bakgrundsfakta, detta känns verkligen som en "svart svan" bland kolhydraterna och ska naturligtvis undersökas nyfiket!

04-17 2014

AnnSofie,
Som jag skrev i kommentaren ovan verkar havre vara en hyfsad källa till resistent stärkelse men går inte att förena med strikt LCHF då man får i sig nära 49 g blodsockerhöjande stärkelse per 100 g. Havre funkar för de allra flesta med glutenintolerans om det inte är kontaminerat. Vissa reagerar även mot havre som liksom alla spannmål har proteinkomplex som är mer eller mindre besläktade med vetets gluten. korn och råg innehåller i rent formell mening inte gluten men deras motsvarande proteinkomplex är mycket närmare besläktat med vetets gluten än vad havre är så de flesta med glutenintolerans reagerar även på dessa.

Uncle George,
Frukt och grönsaker innehåller väldigt lite resistent stärkelse, däremot innehåller de lösliga fibrer som också kan göda tjocktarmens bakterier. Fermenterade grönsaker är bra och förutom att det är himelsk gott med surkål och kimchi så fyller de på tarmen med snälla bakterier.

04-17 2014

I vanlig ordning superintressant!! :D

04-17 2014

Far man alltsa ej i sig nagot extra (kolhydrater eller liknande) om man ater ra potatis istallet for potatismjol? (Hur manga potatisar i sa fall, om man vill ha i sig motsvarande 3-4 msk potatismjol?) Ater extremt strikt lchf, sa vill helst ej fa i mig andra, onodiga, kohydrater. Darav fragan.
Tack pa forhand!

04-17 2014

Tack för det! Jag ska genast gå och köpa potatis. Har alltid, precis som du tyckt om rå potatis med salt på. Jag gillar inte kokt potatis däremot, så LCHF, som jag ätit i mer än 5 år passar mig utmärkt. (Är dessutom sockerberoende)

04-17 2014

Mycket intressant!! Har diabetes 2 och en rejäl gryningsblodsockerhöjning. Detta måste provas! Låter trevligare med rå potatis än potatismjöl dock. ;)

04-17 2014

Förresten, hur mkt dåliga kolhydrater får man i sig om man äter 100 g rå potatis?

04-17 2014

Tack för det! Jag ska genast gå och köpa potatis. Har alltid, precis som du tyckt om rå potatis med salt på. Jag gillar inte kokt potatis däremot, så LCHF, som jag ätit i mer än 5 år passar mig utmärkt. (Är dessutom sockerberoende)

04-17 2014

Intressant! Inom makrobiotiken äter man kuzu, som är en stärkelse som man rör ut i kallt vatten och dricker som en läkande dryck tillsammans med bla. umeboshi, saltjäst plommonpasta som är fulla med hälsosamma bakterier! Vet du om mängden resistent stärkelse i den? Antagligen hög... Eftersom jag undviker stärkelse har jag inte vågat testa, men nu blir jag ju väldigt ivrig att testa efter denna infoartikel av dig! Måste vara väldigt bra att kombinera just resistent stärkelse med tarmbakterier som de gör.

04-18 2014

Potatismjöl kontra rå potatis. Stärkelsen i båda är i båda fallen till nästan 98 % resistent så 100 g potatis ger ca 0,3 g blodsockerhöjande stärkelse. Till det kommer ca 0,6 g sockerarter (hälften fruktos, hälften glukos). Så det är alltså knappt 1 gram smältbara kolhydrater i 100 g potatis.

04-18 2014

Johanna,
Kuzu vet jag tyvärr inget om.

04-18 2014

Tillägg om potatismjöl kontra rå potatis:
Även i potatismjölet är det en mindre mängd sockerarter, 0,9 g/100 g

04-18 2014

Hej, mycket intressant. Jag använder en del pofiber vid bakning. Hur mycket RS finns det kvar efter gräddning i ugnen?

04-18 2014

Oh, så intressant artikel. Den påminner mig också om en delikatess vi bjöds på som barn i början på 50-talet. Mina föräldrar kallade sig under en tid för "råkostare" och vi barn bjöds på mellanmål bestående av riven rå potatis blandat med rivet äpple. Jag minns det som jättegott. Sedan fick mamma lära sig att kroppen inte kunde tillgodogöra sig rå potatis, det kunde till och med vara farligt. Så det blev slutet för detta godis.

04-18 2014

Anna,
Pofiber innehåller inte resistent stärkelse men däremot en hel del lösliga fibrer som också kan bli mat till tarmbakterierna. Pofiber är så att säga restprodukten som blir kvar efter att man utvunnit stärkelsen ur den rivna potatisen.

04-18 2014

Nåon skrev att rå potatis inte är att rekommendera , "förmodligen pga solaninet".
Är inte detta synligt som "grönt" på potatisen? Och eftersom kokning ej påverkar solanin så är verkar påståendet bara vara en röd sill ?

04-18 2014

Tack för en utmärkt informativ och välskriven artikel!

04-18 2014

Kan det vara farligt mer for lagt blodsocker och for hog inslulinkanslighet?
Jag ar sjalvi frisk, men hade nagot lagt blodtryck sist jag matte. Hade lite problem med morgonyrsel och svimmningar innan jag borjade med lchf. (Typiska tecken pa for lagt blodtryck, tror jag...)
Jag brukade tidigare lagga stora mangder kanel i kaffet, men slutade med detta da min yrsel kom tillbaka. Kanel har liknande effekt som potatismjol verkar ha: Ger okad insulinkanslighet och lagre blodsocker i storre mangder.
Vad tror ni om detta? Bor jag undvika aven potatismjolet for att ej fa tillbaka yrseln (=sankt blodtryck formodligen...), eller finns det ingen koppling tror ni?

Per Wikholm: Stort tack for ditt talamod med vara fragor och dina informativa svar! Vad tror du om denna fundering?

04-18 2014

Det känns som att de lösliga fibrerna i grönsaker hamnar lite i skuggan av resistent stärkelse.... Skulle det inte räcka att äta rejält med grönsaker för att gynna de goda tarmbakterierna? Är inte kontentan av resonemanget att liberal lchf är att föredra framför strikt?

04-18 2014

Det känns som att de lösliga fibrerna i grönsaker hamnar lite i skuggan av resistent stärkelse.... Skulle det inte räcka att äta rejält med grönsaker för att gynna de goda tarmbakterierna? Är inte kontentan av resonemanget att liberal lchf är att föredra framför strikt?

04-19 2014

"Dock fick jag en väldigt hjärtklappning under några timmar. Om detta beror på mjölet eller kakaon eller något helt annat är ju svårt att veta. Jag får väl testa några gånger till.
Är det en biverkan som du känner till?"
Göder man dåliga tarmbakterier så blir man sjuk av resistent stärkelse.
Det är därför folk blir sjuka av socker och kolhydrater, man göder sina dåliga tarmbakterier.
Per w verkar vara den enda som kan något.

04-19 2014

Annw
Levern ser genom glykoneogenes till att producera det socker vi behöver till vårt blod om blodsockret skulle bli för lågt. Hög insulinkänslighet är ett friskhetstecken. Jag ser inte några problem av det slaget men givetvis behöver man individuella pröva sig fram till vad som fungerar eller inte och anpasssa intaget av RS.

SB,
Detta är den vanliga "det går lika bra med selleri-invändningen" mot resistent stärkelse. Visst, lösliga fibrer är bra men de är inte lika potenta som RS. De göder tarmfloran men effekterna på buturat är inte lika framträdande med en annorlunda fördelning mellan olika kortkedliga fettsyror. Du hittar inte samma effekter av lösliga fibrer som det finns vetenskapliga belägg för att RS har på fasteblodsocker, blodsocker efter måltid och insulinresistens. Titta på Margareta Lundström som kört LCHF i mer än ett decennium och testat precis allt för att få ned sitt faste BS som legat på gränsen för prediabetes. Nu testar hon RS och voilá, värderna går ned till all time low: http://www.sunsoft.se/?p=3014

Man skulle kunna spendera veckor med att läsa långa trådar på Free The Animal och Marks Daily Appel med att läsa liknande anektdoter från tusentals diabetiker, prediabetiker, överviktiga som stannat i viktnedgången trots strikta varianter av Low Carb. Tyvärr, det går inte lika bra med selleri.

04-19 2014

sten bjorsell,
Potatismjölet innehåller mindre än 0,5 g protein/100 g så även om det skulle ha slunkit med någon enstaka grön potatis vid tillverkningen är det inte mycket vi talar om. Solaninet är sannolikt, likt andra potatisproteiner hårdare bundet till den massa av riven potatis som är en restprodukt vid tillverkningen av potatismjöl (och som Pofiber görs av som innehåller ca 5 g protein/100 g)

04-19 2014

Tack Per för ditt svar. Ok, jag köper att för personer som har problem med sitt blodsocker så kan resistent stärkelse vara "medicin". Och jag antar att det är dessa grupper det forskas på. Men långtifrån alla som äter lchf är sjuka eller överviktiga. Menar du att samtliga lchf:are ändå skulle ha nytta av att få i sig just resistent stärkelse? Alltså även den som är frisk och har

04-19 2014

... och har nått sin målvikt, skulle det vara.

04-19 2014

SB,
Jag tror att RS är en bra förebyggande behandling för alla och vid LCHF finns en risk för att man inte får i sig tillräckligt med RS eller lösliga fibrer.

04-19 2014

Fungerar råa rotfrukter lika bra som rå potatis? Vilka rotfrukter är att föredra?

04-19 2014

Fungerar vanligt potatismjöl som man köper i affären då det med all sannolikhet upphettats under framställningen (vid torkningen)?

04-19 2014

Mitt minne från barndomen är att man inte skulle gnaga på rå potatis. Varför?
Kanske var det för att det inte var lämpligt för en barnamage?

04-20 2014

Anonym,

Oj, det här blev ett så långt och komplicerat svar så jag sammanfattar det: Ja, testa gärna att äta råa rotfrukter. Det mesta av stärkelsen i dem borde vara resistent men jag kan inte ge några specifika uppgifter på exakt hur mycket RS det finns i dem.

Tyvärr finns det inga fullständiga tabeller om RS för alla rotfrukter. Den mest genomarbetade är Free The Animals:
http://freetheanimal.com/wp-content/uploads/2013/08/Resistant-Starch-in-Foods.pdf

Där framträder Cassava och Jams (brödfrukt) som höga i RS men det är ju ingenting man hittar i närmsta Konsum eller ICA-butik.

Så tyvärr vet vi inte så mycket om innehållet av RS i vanliga rotfrukter vi äter. Det vi vet säkert är att om vi äter dem råa så bevaras innehållet av den resistenta stärkelse som finns. Dessutom innehåller rotfrukter utöver RS ofta en hel del lösliga fibrer som också är bra mat för tarmbakterierna. Så jag tycker att det är ett klokt val att använda lite rårivna rotsaker i en sallad även om vi inte vet den absoluta mängden RS vi får i oss.

Det går att se totala stärkelseinnehållet i olika livsmedel i livsmedelsdatabaser som Fineli:
http://www.fineli.fi/index.php?lang=sv

...men vi vet inte hur stor del av denna stärkelse som är resistent för t ex olika rotfrukter. Stärkelse med en relativt hög andel amylos är mer resistent än stärkelse med mycket amylopektin. För amylosrik stärkelse funkar också knepet att koka och sedan kyla ned (även om bara ca 20-25 % av stärkelsen återgår till resistent form).

Den exakta fördelningen av amylosrik resp amylopektinrik stärkelse i de olika rotfrukterna har vi ingen aning om. Det varierar från sort till sort. Det vi däremot kan vara säkra på är att i råa rotfrukter som kommer huvuddelen av stärkelsen att vara skyddad av intakta cellväggar vilket gör att de i hög omfattning klarar sig hela vägen ned till tjocktarmen även om de skulle innehålla en stor andel amylopektin. Jämför med stärkelsen i hela korn av vete/korn/råg (med hög andel amylopektin) som vars stärkelse är resistent så länge de skyddas av sitt skal.

04-20 2014

Som ytterligare illustration på varför jag inte kan ge definitiva svar åt anonym vad gäller andel RS i rotfrukter så gör jag följande utläggning om morötter:

Enligt Free The Animals tabell innehåller morötter 1,1 g RS/100 g enligt en mätning. Enligt en annan 2,1 g RS/100 g. Enligt Finelis livsmedelsdatabas innehåller dock råa morötter bara 0,2 g total stärkelse per 100 g. Om jag skulle lagt in morötter i min tabell ovan så skulle alltså morötter enligt det högre värdet innehålla mer än 1000 % andel resistent stärkelse!!!

Felkällorna är många. Det finns ingen enhetlig mätmetod för resistent stärkelse utan fler olika. Såväl livsmedelsdatabaserna som RS-mätningarna talar ofta inte om hururvida värdena är uppmätta på råa eller kokta produkter. Och givetvis kan olika sorters morötter säkert ha olika hög andel stärkelse och RS och för att komplicera saken ytterligare så kan säkert lokala odlingsförhållanden och hur länge de förvarats påverka.

Detta är lite av bakgrunden till mitt råd: Är du kolhydratkänslig, diabetiker etc - kör på den säkra sidan och håll dig till rå potatis eller kallt potatismjöl. Är du inte kolhydratkänslig - experimentera med hockeypizza, kokt och kyld potatis, kokta och kylda bönor, cachew-nötter, jordnötter och kanske till och med chokladbollar med havre och se vad som funkar.

04-20 2014

Anonym,
Din andra fråga om potatismjöl. Ja, i tråden om RS på KiF har signaturen Subclava varit i kontakt med Lyckeby Stärkelsen som är den dominerande producenten av potatisstärkelse och de säger att stärkelsen till nära 100 % är resistent.

65+
Jo, rå potatis och potatisvatten verkar ha varit en huskur i forna tiders Sverige. Hittills har jag fått in följande anektdoter från olika forum där jag skrivit om RS:

* Botemedel mot tarmproblem såväl hos människor som boskap
* Lindring vid reumatism (inflammatorisk sjukdom)
* Botemedel mot barnlöshet (PCOS ?)

Dåtidens huskurer och sunda syn på mat innehöll mer klokskap än det som idag kranas ut från Livsmedelsverket.

04-21 2014

En stor eloge till Dig Per . fantastiskt intressant . Kom själv i kontakt med RS via Dr Mercolas sajt i somras . Han rekommenderade surkål . Jag började . En del länkar pratade om detox som en bonus . Jag betvivlade detta .
Döm om min förvåning när jag efter en vecka eller så fick se tre köttbullsliknande saker flyta i toaskålen .
Förskräckt hämtade jag en plastpåse och fiskade upp en . Den var mörkgrå och liknade pimpsten i konsistens och var påfallande lätt .
Förvånad och lite orolig spolade jag ned det hela .
Inga obehag varken då eller senare . Kanske ligger det något i detta med detox ?Jag fortsätter med surkål och gillar numer smaken också . Testar potatismjöl med såklart .

Ändrad: 2014-04-21 00:28:25

04-21 2014

Amati,
Surkålens roll i det hela är att tillföra "snälla" tarmbakterier till tarmfloran som gör om RS till smörsyra. Surkålen i sig innehåller nära noll gram stärkelse per 100 gram, men gott är det. Vågar inte gissa på vad det var du hittade i din feces. Är själv skeptiskt till detta med detox men det finns visst stöd för att en bra tarmflora och RS kan hjäpa till att skölja ut infalmmatoriska bakterier ur systemet.

Lycka till med ditt experiment!

För övrig upptäckte jag att länken till Free The Animals lista över livsmedel med RS inte fungerade men det är nu åtgärdat. Länken finns strax ovanför tabellen.

Ändrad: 2014-04-21 09:23:25

04-21 2014

Jag är lite skeptisk till kontinuerlig konsumtion av rå potatis. Det tycks innehålla en del proteashämmare, bla trypsinhämmare, som försvårar proteinupptaget. Dessutom lektiner, som inte är så bra för tarmläkning. Dessa tycks vara borta från potatismjölet (lösas ut i vätskan) och inaktiveras vid tillagning. Synd, för jag tycker också att rå potatis är gott. Om man ska äta det kan man göra det mellan måltiderna kanske - att äta en sallad med råriven potatis till sin köttbit kan vara lite dumt ur proteinsynpunkt.

04-21 2014

Per, ser du någon risk med att äta lchf? Kan man få brist på ämnen som kan ge problem i framtiden? Är ju inte helt enkelt att efterlikna en naturlig kost. Blir ju lätt att man bara lyfter ut vissa delar ur en kosthållning ex som du belyste med inuitkosten. Är ju knappast någon som äter alla delar på ett djur idag. Jag har inte mått riktigt bra av lchf-kosten som jag ändå varit trogen i snart tre år pga det fungerat på vikten samt blodfetter mm. Upplever att jag blivit infektionskänslig, samt har svårt med den mentala energin. Blir bättre vid tillägg av ex ris men då kommer även hunger...Har faktiskt mått bättre efter tillägg av rs-stärkelse de sista veckorna. Men vikten är inte allt, man måste må bra också. Så, kan man tänka sig några risker om man äter lchf med grönsaker och rotfruktef?

04-21 2014

Per, ser du någon risk med att äta lchf? Kan man få brist på ämnen som kan ge problem i framtiden? Är ju inte helt enkelt att efterlikna en naturlig kost. Blir ju lätt att man bara lyfter ut vissa delar ur en kosthållning ex som du belyste med inuitkosten. Är ju knappast någon som äter alla delar på ett djur idag. Jag har inte mått riktigt bra av lchf-kosten som jag ändå varit trogen i snart tre år pga det fungerat på vikten samt blodfetter mm. Upplever att jag blivit infektionskänslig, samt har svårt med den mentala energin. Blir bättre vid tillägg av ex ris men då kommer även hunger...Har faktiskt mått bättre efter tillägg av rs-stärkelse de sista veckorna. Men vikten är inte allt, man måste må bra också. Så, kan man tänka sig några risker om man äter lchf med grönsaker och rotfruktef?

04-21 2014

A F -unrsprungsliv.nu
Ja, rå potatis har sina sidor så det är nog ingenting man ska äta ofta och i stora volymer. Överhuvudtaget är det klokt att sprida sina gracer vad gäller råa grönsaker då alla har antinutrienter av olika slag.

Plutten11
Om man försöker nollla kolhydraterna under lång tid på en västerländsk kost så ser jag en risk och anser att man bör komplettera med ett multivitamin/multimineral-preparat. C-vitamin är ett exempel där man kan notera att naturfolk som ätit lågkolhydrat såsom inuiter och samer haft C-vitaminkällor som rå lever och narvalshud respektive bär och innerbarken på tall.

Jag ser inga risker med LCHF som innehåller ett varierat utbud av grönsaker och rotfrukter. Även med en KH-budget på 20 g / dag som man spenderar klokt på just grönsaker och rotfrukter (inte på socker och mjölmat) går det att få ihop en näringsriktig kost. Kul att höra att du mår bättre efter tillägg med RS.

04-22 2014

Hittade en rad artiklar dar de varnar for att ata ra potatis nar jag gjorde en sokning pa natet, bl.a. denna:
http://www.newhealthguide.org/Raw-Potato.html
Vad sager du om denna information?
Elimineras dessa risker om man istallet ater potatiskmjol tror du?

Tacksam for svar!

04-22 2014

Annw,
Den relavanta invändningen mot rå potatis är det som A F -ursprungsliv tog upp ovan och som jag kommenterade. Rå potatis innehåller proteahämmare och lektiner i rå form och bör därför inte konsumeras i stor mängd. Snabba kommentarer till artikeln du hänvisar till med dess numrering:

1. Toxisitet. Detta handlar om solanin som är giftigt men författaren till artikeln verkar inte ha någon susning om att detta gäller oavsett om potatisen äts i rå form eller i kokt form (solaninet överlever kokning). All potatisar som har gröna fläckar på sig bör undvikas såväl råa som kokta. Skalet innehåller mindre mängd solanin så skala potatisen om du vill vara på den säkra sidan.

2. Bakterier. Självfallet finns det risk att man får i sig en och annan jordbakterie om man inte sköljer potatisen väl men detta är ingen ting unikt för rå potatis. det gäller alla råa grönsaker.

3. Matsmältningsproblem. Ja, det är andra sidan myntet av själv poängen med resistent stärkelse, just att den är så svårsmält att den passerar till tjocktarmen. Rå potatis bör tuggas väl eller rivas fint för att undvika att hela bitar går genom hela systemet intakta. Då gör de ingen nytta.

4. Leverproblem. Här går författaren bort sig fullständigt och motsäger sig själv i föregående punkt och talar om att potatis innehåller mycket lättsmälta kolhydrater/stärkelse som därmed blir en belastning för levern (leverförfettning). Detta påstående gäller endast för kokt potatis och inte för rå potatis med 97,6 % resistent stärkelse. Författaren har tydligen inte en susning om resistent stärkelse.

04-22 2014

Jag mailade till företaget (Kockens/Lyckeby) för att jag funderade lite kring tillverkningsprocessen av potatismjölet. Om massan hettas upp när den ska torka.
Det här är svaret fick jag:
"Vårt potatismjöl torkas med varm luft. Lufttemperaturen är max 160 grader när den möter sval och fuktig stärkelse. Exakt vilken temperatur stärkelsen uppnår kan jag inte svara på men den blir aldrig så varm att den börjar svälla. Potatisstärkelse (=potatismjöl) börjar svälla vid 50-60 grader. mvh, Ingela Asplund"
Är det här potatismjölet ändå ok trots att det varit i 160 c varmluft?

04-22 2014

Jag mailade till företaget (Kockens/Lyckeby) för att jag funderade lite kring tillverkningsprocessen av potatismjölet. Om massan hettas upp när den ska torka.
Det här är svaret fick jag:
"Vårt potatismjöl torkas med varm luft. Lufttemperaturen är max 160 grader när den möter sval och fuktig stärkelse. Exakt vilken temperatur stärkelsen uppnår kan jag inte svara på men den blir aldrig så varm att den börjar svälla. Potatisstärkelse (=potatismjöl) börjar svälla vid 50-60 grader. mvh, Ingela Asplund"
Är det här potatismjölet ändå ok trots att det varit i 160 c varmluft?

04-22 2014

Karlolina,
Ja, det skulle jag tro. Stärkelsen börjar ju som sagt inte svälla, vilket antyder att den inte gelatineseras, överstiger 60 gradet och övergår till icke-resistent form. Låt oss likna det vid att du efter en dusch torkar det blöta håret med en hårtork som blåser ut 160 ut gradigt varm luft. Ditt hår kommer inte att bli 160 grader varmt i genomsnitt, möjligen någon topp längst ut.

04-22 2014

Karolina,
Tillägg: Mitt påstående om att ca 98 % av stärkelsen är resistent bygger förvisso på RS-mätningar från USA av potatisstärkelse. Men efter att tiotals personer i Sverige, bland annat diabetiker testat med svenskt potatismjöl (Kockens/Lyckelby) utan att få någon blodsockerhöjning alls har vi facit på att den inte är blodsockerhöjande. Siffran 96,7 % ska tas med en nypa salt men någonstans där ligger det.

04-22 2014

Nu fortsätter jag diskussionen om resistent stärkelse i ett nytt inlägg på LCHF.se

http://www.lchf.se/Bloggar/Blogg/tabid/83/EntryId/10469/Resistent-starkelse-Nej-det-gar-inte-lika-bra-med-selleri.aspx

04-22 2014

Stort tack for ditt informativa svar Per! En fraga som kvarstar ar huruvida samma bakterier som finns i ra potatis ocska finns i potatismjol, samt vilka for/nack-delar det finns i att valja det ena eller det andra.

Eftersom potatis vaxer under jord, och under lang tid (t.sk. fran t.ex. morotter som vaxer under mycket kortare tid) sa misstanker jag att potatis drar till sig fler "jord"-bakterier an andra gronsaker.. (?)

Har du nagon blogg-adress forresten? Jag har valdigt svart att hitta dina inlagg pa lchf.se-siten.

04-22 2014

Tack för denna info, Hälsovinsterna av resistent resistent stärkelse med vetenskapligt stöd
verkar lovande, spännande denna utveckling. Intressant också detta med tarmhälsans påverkan på hjärnan.

04-23 2014

AnnW
I en rå potatis som är skalad, sköljd och där eventuellt ruttnade bitar skurits bort, ska det inte finnas några bakterier alls. Jag rekommenderar inte att äta jordbakterier varken från potatis, morötter eller andra råa grönsaker!!! Det finns rätt så otrevliga, sjukdomsframkallande bakterier i jord.

Vissa jordbakterier är dock "snälla" och bra för tjocktarmen och åtminstone i USA så finns det renframställda sådana att köpa.

04-23 2014

I den här studien har man använt Lyckebys potatismjöl:
http://ajcn.nutrition.org/content/69/4/647.full

Vad jag kan uttyda ur tabell 1 och 2 så tycks 17 g potatismjöl innebära 9,6 g RS.

04-23 2014

Förtydligande: Mitt paket säger att 100 g innehåller 80 g stärkelse, varav alltså 56 g skulle vara resistent om den studien stämmer.

04-23 2014

Ja, det börjar väl bli läge att skicka en fråga till Lyckeby/kocken om det hela men jag förstår inte hur man i denna studie fastställt andelen RS. Och nu är det så pass många som testat här i Sverige utan att blodsockret höjs att jag har svårt att tro att det verkligen rör sig om stora mängder blodsockerhöjande stärkelse i Lyckebys produkter.

04-24 2014

Hej, skrev detta hos Annika D - se nedan - fick dock inget för mig vettigt svar och undrar nu om du kanske kan svara eller åtminstone bolla kring detta =)

"Hej, har en fråga…

Om man kör IBS-fri kost (FODmap) så undrar jag då man hört om personen som varnar kring detta just på grund av för mycket resistenta stärkelse…Hur funkar detta och VARS finns dessa RS? Hur pass farligt är det och är det någon som ens tänker på att tex. potatis (stärkelse rik) är en nattskatteväxt och att även dessa ”varnas” det kring mfl.

Vad skall man äta…alla dessa kost inriktningar – hur väljer man…speciellt då man även är allergisk, intolerant, överkänslig, har IBS och även annan sjukdom som påverkar tarm och mage!!!

Det är en djungel kring alla dessa koster och mat…"
http://annikadahlqvist.com/2014/04/16/resistent-starkelse/

Hur är det med majs och råris...då man äter FODmap så är detta okej att äta men jag klara inte av nått av det i mängder och äter inte potatis mfl. nattskatteväxter, d¨dessa ger mig mera smärta och värk i en redan "skadad kropp"

Äter dock hel bovete (blötlagd) quinoa och hirs...men innehåller dessa RS?

Hur är det med morot och palsternacka. rättika mfl. rotfrukter?

Vänligen Mia-Marie

04-24 2014

Hej, skrev detta hos Annika D - se nedan - fick dock inget för mig vettigt svar och undrar nu om du kanske kan svara eller åtminstone bolla kring detta =)

"Hej, har en fråga…

Om man kör IBS-fri kost (FODmap) så undrar jag då man hört om personen som varnar kring detta just på grund av för mycket resistenta stärkelse…Hur funkar detta och VARS finns dessa RS? Hur pass farligt är det och är det någon som ens tänker på att tex. potatis (stärkelse rik) är en nattskatteväxt och att även dessa ”varnas” det kring mfl.

Vad skall man äta…alla dessa kost inriktningar – hur väljer man…speciellt då man även är allergisk, intolerant, överkänslig, har IBS och även annan sjukdom som påverkar tarm och mage!!!

Det är en djungel kring alla dessa koster och mat…"
http://annikadahlqvist.com/2014/04/16/resistent-starkelse/

Hur är det med majs och råris...då man äter FODmap så är detta okej att äta men jag klara inte av nått av det i mängder och äter inte potatis mfl. nattskatteväxter, d¨dessa ger mig mera smärta och värk i en redan "skadad kropp"

Äter dock hel bovete (blötlagd) quinoa och hirs...men innehåller dessa RS?

Hur är det med morot och palsternacka. rättika mfl. rotfrukter?

Vänligen Mia-Marie

04-24 2014

Mia-Marie,

Kokt helt bovete innehåller en del RS (6% av stärkelsen)
http://pubs.acs.org/doi/abs/10.1021/jf000779w

Jag har inte IBS men har varit känslig för FODMAPs (uppblåst mage) och det har blivit mycket bättre under tiden jag ätit RS.

04-24 2014

Mia-Marie
Precis som A F skriver så innehåller bovete en del RS. Om du inte är kolhydratkänslig så kan du mycket väl testa majs och ris. Om de kyls som i t ex sushi ökar mängden RS marginellt.

Vad gäller rotfrukter så har jag tyvärr inte hittat så många RS-mätningar på många av de rotfrukter vi vanligen äter i Sverige men både för morötter ocn palsternacka uppges innehållet av resistent stärkelse vara 1,1 - 2,1 g per hundra gram. Av de rotfrukter som finns uppmätta är jams är den rotfrukt som har högst värde (23 g per 100 g) följt av kassava (=Maniok = Tapioka = Brasiliansk arrowrot) med nära 10 g RS per 100 g.

Men även om det inte finns uppmätt RS för alla rotfrukter så vill jag ändå rekommendera dem. De innehåller sannolikt betydande mängder RS och andra lösliga fibrer som kan bli mat för bakterierna i tjocktarmen. Ju råare ju mer.

FODMAP-restriktion vid IBS är lite av en återvändsgränd och ett moment 22. Symptomen mildras genom att undvika alla de livsmedel som skulle kunna ställa det grundläggande problemen med tarmfloran till rätta igen. Det är därför viktigt försöka att stegvis försöka återintoducera FODMAP i kosten och samtidigt se till att man fyller på med probiotiska bakterier.

04-24 2014

Börjar med att tacka för mycket Spännande läsning! Tack!
Fortsätter sen med en fråga om RS och Candida: kommer RS kunna hjälpa till att minska candida om man i övrigt äter lchf?

04-25 2014

Tack för svar - och jag är även känslig mot kolhydrater...tyvärr...kan dock prova ibland att käka lite majs, ris i någon period men inga mängder...Jag utgår ifrån godkänd FODmap föda och utifrån vad jag tål och min veganska livsstil....det blir ju en del grönt, frukter jag tål som är FODmap godkända som grape, banan, gul kiwi (tål ej grön) massa bär, ibland lite gröna druvor, galia eller honungs melon men sällan dock...olika pulver av bär, alger - smoothies med en bas av banan, kokosmjölk - husk, chiafrön, loppfrön...Alla möjliga sallader, gröna blad - tomat är den enda nattskatteväxt jag behållit - har testat andra också men får då sådan enorm värk i kroppen så jag avstår...Gryn (hela och flingor - INGET mjöl) av bovete, quinoa, hirs och letar amarthe (stavfel) hampa, olika örter - kryddor - te (ört eller rött) grönsaker; pak choi, selleri, zucchini, morot, sötpotatis, palsternacka, rättika (skall testa jams nu) haricortverts, bambuskott, kastanjer, citron, gräslök, ingefära, pepparrot - andra rötter och även nötter, dricker smoothies av frukt och grönsaker, vatten, te - tahini, jordnötssmör, rapsolja, olivolja, kokos, äkta kakao till chokladsås och enda sötningen är lönnsirap och endast till chokladsåsen, gör egna kex/bröd av bovete, quinoa, frön, nötter och kryddor, gör egna bars med protein och energi...

Har säkert glömt en del =) men sedan vi började äta så här har både jag och dottern blivit så mycket bättre i magen...känner direkt om vi fått i oss nått som inte är okej...det ända jag nu söker är alternativ (nått vi tål) som just är B12, omega 3 och D-vitamin...

Vi har ätit fisk som sista "djur" vi åt som i en lång övergång men jag letar nu alger för omega 3 tillgång...B12 kan ju bli svårt då det är basilusk i jorden =) och vi testar nu Oatlys havredryck som är berikad med B12 och D-vitamin...men den innehåller tyvärr gluten också - vilket dottern är enormt intolerant mot - så man får se nu om hennes mage reagerar, hon har haft "läckande tarm" som vi lagat med omläggningskost och läkande kost från början för att bygga upp goda bakterier...

Jo, just det lite surkål (hemma gjord) äts också för att hålla igång dom goda basiluskerna...Sen är det väl endast D-vitamin som kommer bli nått av "djur" för oss då det är svårt att finna vegansk sådan - ullfett - men jag letar som sagt var alternativ!

Brukar göra både varm och kall mat - gryta på olika grönsaker: morot, zucchini, gräslök - fräser med kryddor, häller på vatten och kokar det med pak choi, spenat och sist blötlagd bovete - äts sen både varmt och kallt - kallt med tahini till...och så egna kex/bröd - kan ha i massa andra grönsaker också eller eko krossad tomat...

Har äen upptäckt att magen inte gillar då jag blandar protein med kolhydrater och att den helst vill ha monomål så mycket det går och framför allt då det gäller frukt...kan inte blanda melon med annat - då säger magen ifrån och då hittade jag just om monomål och att melon smälter snabbare och kan stanna kvar i tarmen och jäser om man äter den med annan föda...

Supergott att göra tacos (majs tillfälle) eget bröd eller chipsen - grönsaker - rårivna - marinera valnötter i olivolja med tacoform av kryddor utan chili, paprika (nattskatteväxter) använder gurkmeja, spiskummmin, salt peppar, gräslök lite citron....

Vad tror ni (bollar gärna tankar) om jag inför jams nu och testar - går den att äta rå? eller skall man tärna den, ångkoka och sen kyla ner och ha i sallad - som jag brukar göra med andra rotfrukter...? Egentligen skall man väl äta ovanjord mera än underjord =) men detta funkar för oss!!!

Någon som har bra tankar kring alternativ för just tillskotten jag letar?

04-25 2014

Jag vet inte om Candida kan utnyttja RS som energikälla eller inte men det är mycket möjligt. Problematiken är i så fall liknande den med IBS och FODMAPs. I grunden beror problematiken på en ogynnsam, inflammatorisk tarmflora. Genom att utesluta RS och FODMAPS kan man lindra symtomen.

En av de allra viktigaste bakteriegrupperna vad gäller RS är bifidobacterna. Dessa står en betydande del av RS gynsamma effekter som förmedelas genom att de producerar smörsyra som i sin tur blir till näring för tarmväggens epitelceller vilket i sin tur leder till ett lägre pH i tjocktarmen som är ogynnsamt för parasitiska/inflammatoriska bakterier. Bifidobacterna bildrar själv också direkt till lägre pH genom att utsöndra ättiksyra och mjölksyra. Och de hämmar tillväxten av Candida!

Så åtminstone teoretiskt bör RS kunna motverka Candida men jag har fått en rapport på denna blogg om att Candida blossat upp igen efter intag av RS. Var och en får testa sig fram till vad som fungerar. Det kan vara klokt att starta med en liten mängd, typ någon tesked potatismjöl istället för flera matskedar. Det kan också vara klokt att fylla på med bakterier som bifidobakter.

Ändrad: 2014-04-25 08:52:10

04-25 2014

Mia-Marie
B12 är ett jätteproblem vid helvegansk kost även för kunniga, medvetna veganer. Problemet är att B12 är ett mycket känsligt vitamin. Tillskott kan beroende på hur det processas och hur länge det förvaras övergå till s k B12-analoger som inte bara är oanvändbara för kroppen utan dessutom blockerar upptaget av aktivt B12. Så det går inte att vara säker på att man fått i sig tillräckligt med B12 bara genom att titta på innehållsförteckningen eller en näringstabell. Hittar inte den länken just nu men jag läste en rätt skrämmande studie där försökspersonerna rekryterades vid en vegansk konferens (sannolikt hyfsat pålästa veganer) och en jättestor andel (vil minnas att det var över 80 %) visade sig ha B12-brist.

Långkedigt (EPA, DHA) omega 3 finns som tillskott producerat av alger. Bästa källan till vitamin D är solen. Ca 15 min per dag räcker. Kroppen bildar D-vitamin under de timmar på dagen då skuggan du kastar är lika lång eller kortare än dig egen längd. Inga bra källor till vitamin D3 finns i helvegansk kost. Kantareller, trattkantareller och shitake har D-vitamin men inte D3.

Jams vet jag inte om den går att äta rå. Sedan finns det inget skäl att undvika saker bara för att de växer under jord. Är man känslig för kolhydrater så får man hålla koll men rädisor och rättika fungerar även för den strikte LCHF:aren. Det är enbart om man är troende jahinist som man ska undvika saker som växer under jord då plantan dör när rotfrukter och rotknölar skördas och en potentiell källa till många nya liv förgås när man äter dem.

04-25 2014

Hej
Äter lchf sedan 5mån pga förhöjt blodsocker.
Har fått ned blodsockervärdena till ca 5.4-5.9 på morgonen, lite lägre på kvällen.
Började med potatismjölet 1tsk morgon och kväll för 6dag sedan. Nu har mitt morgonvärde börjat öka igår 6.8 idag 7.3
Varför sker detta? Vad ska jag tänka på?

04-25 2014

peter
Blodsockret är viktigt att hålla koll på. Jag skulle testa några dagar till för att säkerställa att det inte rör sig om naturliga variationer, slumpen, enstaka mätfel. I värsta fall får du konstatera att detta med RS inte funderade för just dig. Det kan vara så att din kropp är effektivare än genomsnittet på att bryta ned resistent stärkelse till blodsockerhöjande stärkelse. Antalet genkopior för amylasgenen som skiljer sig till exempel åt mellan individer och olika befolkningsgrupper.

På detta forum, i andra bloggar och i FB-forumena "Olydiga diabetiker (sluten grupp) och "Uppkäftiga diabetiker" är det många som har testat RS. Övervägande är resultaten positiva, för vissa väldigt positiva. Men det finns några som inte får någon effekt alls. Du är nog den första jag sett som rapporterar negativa resultat på BS. Nu vet jag inte hur strikt LCHF du kör men 1 tsk kall potatisstärkelse innehåller 3,2 g stärkelse totalt vilket är den maximala mängden som teoretiskt skulle kunna omvandlas från resistent för till blodsockerhöjande stärkelse om omvandlingen sker med 100 % effektivitet.

04-25 2014

Paul Jaminet har skrivit om att candida sannolikt kan lära sig älska ketoner.
http://onibasu.com/archives/cl/45375.html

Så om RS ökar ketosen så kan det säkert få candida i blomning. Jag hade svampproblem tlls jag slutade med LCHF och gick till >100g kolkhydrater per dag.

04-25 2014

Aha, tack för svar!

Jag får testa sig fram då.

A F - bär du blev av med candidakost åt du då mer Paleo-kost utan mjölkprodukter? Nån frukt? Försvann den bara helt av dig själv med kosten eller gjorde du nåt mer?

04-25 2014

Ingrid,
Jag har skrivit mer här:
http://www.ursprungsliv.nu/2012/11/fyra-ar-med-lchf-ett-bokslut/
Äter inte alls så begränsat nu, tack och lov! Helt har den nog inte försvunnit, och jag tror att det kan vara en del i en normal flora. Men jag har oftast inga besvär numera. Det blev dramatiskt mycket bättre bara av att sluta med LCHF.

04-25 2014

Tack för svaret Per.
Ska kolla någon dag till.
Annars gör jag ett litet uppehåll och försöker senare för att se om det blir samma resultat.

04-25 2014

Tack igen för svar - intressant läsning och jag skall själv klart hålla koll - testar blodet varje år - hälsokontroll och än så länge inga brister...och det är ju inget man strävar efter precis heller så att ha koll är viktigt men jag läste någonstans att även köttätare har B12 brist - att det är en allmän brist som inte har med kosten att göra utan att vi numera är "renligare" då vi förr fick det i oss från jorden och smutsiga grönsaker som inte var så rengjorda som idag eller ens tillagade - minns man åt som liten morötterna direkt från landet - doppade dom i vatten tunnan eller snabb sköljde med vattenslangen men jord var det kvar =)

Får helt enkelt testa mig fram...!

04-25 2014

Mia-Marie
Jo, visst har B12-brist med kosten att göra då kött är en naturliga källa till B12. I studien jag nämnde ovan var B12-brist mycket, mycket lägre bland allätare (ca 20 % eller något ditåt vill jag minnas), betydligt högre bland lakto-ovavegetarianer och skrämmande högt hos veganer.

B12 produceras av bakterier bland annat i vår och andra djurs tjocktarm (men vi kan inte absorbera det därifrån). Tidigare nämnda indiska jahinister som ofta är strikta veganer, liksom prästkasten brahminer i hiduismen drabbas i allmänhet inte av B12-brist så länge de bor i Indien men när de emigrerar till Storbrittanien drabbas de i hög omfattning av B-12-brist. I Indien finns så att säga god tillgång till såväl drickvatten som är kontaminerat av avföring, liksom grödor som har konstbevattnats med kontaminerat vatten från floder och vattendrag.

04-25 2014

Per W
Du har gjort ett kanonjobb med efterforskningarna och sammanställningarna kring RS.
Tack.

04-26 2014

Skall googla om detta - härligt med någon som kan bolla så här utan att vara så "påig" om sin och sitt kost val utan bara allmänt kan berätta och informera...Tack!
Dilemmat för oss är att vi faktiskt får ont i magen av kött. dottern redan på en gång som lite då hon skulle börja äta (många år sedan) i skolan som liten valde hon alltid sallads buffen och allt vegetariskt som serverades direkt från början och samma hemma som mycket liten - så fort hon åt kött fick hon så ont i magen och även av mjölk, gluten, ägg, soja, ärtor, bönor mm. det visade sig att hon har en proteinintolerans...efter många år och så fort vi ändrade kosten så vart det även en klar förändring i hennes AST - Även jag känner av kött, har alltid gjort men ätit ändå som ung, även mjölk, gluten, soja, ärtor och ägg - visade sig att även jag är överkänslig mot proteiner...dock så valde jag oftast som ung mera grönt (vegetariskt - först)
Har genom åren lärt mig av min tarm och kropp att lyssna på den...
Sen spelar det kanske in att man har sjukdomar i grunden...för mig är det dock viktigt att vi får i oss så varierande som möjligt, inte en ensidig kost på gurka och tomat tex. =) utan att variera maten, laga olika med hjälp av kryddor och få i sig vitaminer, mineraler och nu då försöka finna olika alternativ, dom tillskott jag skrev om ovan...
Du kanske kan skriva lite om dom olika kött som finns...och ha i åtanken att djuret äter kraftfoder som innehåller sånt som vi inte tål - för jag tror inte det är själva köttet av alla djuren som vi reagerar på (protein) utan en kombination, undra om det finns någon form av forskning kring hur mycket gluten tex. en köttbit innehåller då djuret matas med korn, råg, vete och sen dom djur som äter soja - hur mycket förs över till köttet? För djuret i sig innehåller väl inte så mycket protein och kanske inte ens sånt protein som man reagerar på - kan nämna att vi klarar inte heller av solros...misstänker lectiner (stavfel) då et finns i soja, solros mm.
Har du några tankar kring detta?

04-26 2014

Mia-Marie
Har skrivit en hel del tidigare här om just vikten av naturbeteskött och viltkött istället för kraftfoderbaserat kött (en historiskt sätt väldigt ny uppfinning - fanns knappt ens för 60-70 år sedan). Påverkar bl a balansen av omega 3/omega 6.

Vad gäller veganism så rekommenderar jag starkt att du tittat på Denise Mingers sida (f d rawfood vegan) som har riktigt bra tips. Ett av dem, utöver de rent veganska är att överväga att äta musslor och ostron. Dessa saknar både ansikte och hjärna och om de är vildfångade har de definitivt inte matats med kraftfoder.
http://rawfoodsos.com/for-vegans/

04-26 2014

Tack, snälla du för all bra info...vars har du skrivit om just detta med naturbeteskött?

04-29 2014

jag undrade lite om hur potatismjölet produceras. kokas eller värms inte potatisen upp när den ska användas till potatismjöl? eller om det är riven potatis, avdunstar man då potatisvattnet med värme? och ifall det nu händer borde inte det påverka den resistenta stärkelsen?

05-11 2014

Mycket upplysande. Tack!

05-11 2014

Mycket upplysande. Tack!

05-11 2014

Mycket upplysande. Tack!

05-15 2014

Äntligen är min mage igång med buller och bång och fisar som heter duga! Knaprar glatt i mig mängden potatis som jag älskar!
Har i flera år haft problem med min mage och provat ALLT från hälsokost till apoteksvaror.
Min stora ballongmage börjar krympa äntligen!
Tusen tack för en fantastikt bra artikel!

05-24 2014

Hej Per, tack för intressanta uppföljningar!
Fortfarande inte klar på hur mycket solanin det blir kvar i potatissärklese. Här ett försök, vänigen rätta vad som är fel!
Det mesta -eller allt solanin (?) finns ju i potatisproteinet, 2gr (allt per 100 gr). Men om det bara blir ca 0.5 gr protein kvar i potatismjölet betyder det iaf att det är 1/4 av vad det är i en potatis. Så om man äter 400 gr potatis innehåller detta 20% eller 80 gr stärkelse. Om man istället äter 40 gr potatismjöl om dan får man då i sig max hälften av 1/4 eller endast 1/8 så mycket solanin i medeltal?




05-25 2014

När man "laddar om" sidan dupliceras ens kommentar om man var sist som skrev.
Det är ett fel som som ser ibland på andra bloggar, men sällsynt....
T.o.m. säkerhetskoden ligger kvar sedan igår....
Därför blev det 3 kommentarer av min enda stackare . Vänligen moderera bort!

05-25 2014

Jag fixar det!
Det är en bugg som vi levt med länge sedan sidan startades 2009 och framöver kommer vi förhoppningsvis att lyfta över sidan till WordPress så vi slipper denna bugg men det är också en process som kräver en del arbete.

05-25 2014

Sten B
Vad gäller solanin så är det ett vattenlösligt protein. Vid tillverkningen av potatismjöl så hälls vattenfraktionen av. Det som anges i näringstabeller är att potatismjöl innehåller mindre än 0,5 gram protein per 100 g. Det kan alltså vara så att de innehåller 0,000001 gram protein. Vill man vara absolut säker så kan man slamma upp potatismjölet i vatten. Låsta det sjunka till botten, hälla av vattnen och fylla på med nytt vatten igen.

De max 0,5 gram protein som finns i potatismjöl är sannolikt icke vattenlösliga proteiner som är glukosilerade och därmed "trivs" med sockerkedjorna i stärkelsen.

För övrigt så är även saponinerna i potatisen som en del oroat sig för, vattenlösliga och borde också försvinna/starkt reduceras i framställningsprocessen.
/Per W

05-25 2014

Utöver det:
Solaninet finns framförallt i skalet som skalas av vid framställningen. Det finns också i gröna potatisar samt i groende potatisar. Vill man vara 100 % säker så gör man sitt potatismjöl själv så att inte någon grön potatis slinker med men groende potatisar tror jag man kan vara rätt så säker på att industrin inte använder då det skulle försämra kvalitén på potatismjölet. Men som sagt, jag tror att processen med vatten gör att dessa risker ändå är minimala.

06-18 2014

Vad händer med stärkelsen i t ex potatismjöl eller majsmjöl efter gräddning? Om man t ex bakar en rulltårta och använder dessa produkter - förblir sådant mjöl resistent eller ej?

06-18 2014

Anita S,
Om stärkelsen upphettas till ca 60 grader så gelatiniserar den och upphör att vara resistent till nära 100 %. Detta sker också om du bakar en rulltårta. Om du tittar i tabellen så finns det en värde för uppvärmd och sedan kyld potatisstärkelse. Vid kylningen återbildas en mindre del resistent stärkelse men som du ser i tabellen kan du bara räkna med att knappt 5 % av den stärkelse du har använt till rulltårtan ska bli resistent igen.

Ändrad: 2014-06-18 17:37:37

06-24 2014

Du beskrev att hela sädeskorna, som inte malts, har ett skyddande hölje som kapslar in stärkelsen, så att den inte bryts ner i magsäck och tunntarm, om jag tolkar texten rätt. Hur är det då med matvete? Kan det ingå i en LCHF-kost om den består av "inkapslad" stärkelse, eller bryts det skyddande skalet ner under tillagningen?

06-24 2014

Ursäkta otåliga jag som klickade flera gånger så uppkopplingen var långsam.

06-28 2014

Hej Ulla-Britt
Jag har ingen detaljerad kunskap om just "matvete" vad det nu är. Men min spontana reaktion är att undvika detta. Veteprodukter är generellt den sämsta tänkbara födan. Full av gluten, lektiner och fytiner och extremt snabba kolhydrater. Undvik!!!

07-26 2014

Hej Per!
Jag har Ulcerös Kolit och har opererat bort hela tjocktarmen. Kan även jag få nytta av RS eller gäller det bara dem som har kvar tjocktarmen?

07-28 2014

Hej Per!
Försökte få svar på en fråga om intaget av resistent stärkelse på Fb men ingen som läste verkade veta, misstänker dock att du vet!
Jag äter periodisk fasta och undrar om jag bryter fastan om jag intar mitt potatismjöl då jag egentligen har stängt ätfönstret? Jag vill kunna planera när jag ska ta det.

Nu när jag läste att det blir jämnare om jag sprider ut intaget under dagen, ska jag då ta det innan eller efter måltiden?
Mvh Lisa

07-28 2014

Hej Per!
Försökte få svar på en fråga om intaget av resistent stärkelse på Fb men ingen som läste verkade veta, misstänker dock att du vet!
Jag äter periodisk fasta och undrar om jag bryter fastan om jag intar mitt potatismjöl då jag egentligen har stängt ätfönstret? Jag vill kunna planera när jag ska ta det.

Nu när jag läste att det blir jämnare om jag sprider ut intaget under dagen, ska jag då ta det innan eller efter måltiden?
Mvh Lisa

07-28 2014

Mathilda & Lisa

Mathilda, Nej, nyttan av RS sker främst i tjocktarmen och utan den så hamnar all RS intakt i påsen på magen (det är för övrigt så man först gjorde mätningar av RS i olika livsmedel). Däremot kan du till viss mån kompensera de positiva hälsoeffekterna av den smörsyra som annars skulle ha producerats av från RS av tjocktarmens bakterier genom att äta mer smör.

Lisa, Nej, du bryter inte fastan med potatismjöl även om du äter maxdos (3-4 msk =30-40 g). Eftersom denna stärkelse till nära 98 % är resistent innebär det att du får i dig 0,6-0,8 gram blodsockerhöjande kolhydrater d v s max 2,6 kcal vilket är helt försumbart. Om jag inte missminner mig så tillåter 5:2-varianten av periodisk fasta 50 kcal under fastedagarna. Poängen med periodisk fasta handlar ju om just blodsockret.

Utöver det så kommer den resistenta stärkelsen när det omvandlas till fettsyror i tjocktarmen att generera ca 70 kcal. Men jag anser att dessa 70 kcal inte "gills" eftersom de objektiva måtten på att du befinner dig i fastetillstånd är blodsockret och graden av ketos. Både dessa påverkas i positiv riktning av RS även om det tillför kalorier.

Än så länge finns det inte tillräcklig forskning för att uttala sig säkert om när på dagen man bör inta RS. Vissa tar allt på morgonen, alla allt på kvällen, andra i samband med måltider/mellanmål (2-6 ggr). Min maggropskänsla är att det kan vara vettigt att sprida ut det i flera mindre doser över dagen och detta oavsett om man fastar eller inte.

07-28 2014

Tack för snabbt svar!
Tjatig jag blev med två kommentarer, jag glömde skriva att jag kör 16/8 med LCHF.
Inte insatt så särdeles i 5:2 behöver väl inte vara LCHF inblandat där men forumet är ju det när jag tänkte ett varv till. Så på mitt fastefönster brukar jag bara dricka vatten och svart kaffe. Äter inte 5:2or mer kh på sina fastedagar än det som finns i en kopp kaffe...?

Jaja det kanske blir samma svar ändå, "jag kan ta potatismjöl i vatten även under mitt stängda fastefönster utan att bryta fastan". Brukar bara glömma det ibland under öppettiderna och därav uppstod frågan.

Mvh Lisa

08-03 2014

Hej..Jag fick din länk om RS från Annika Dahlström...mycket intressant läsning.
Jag har provat att ta 2-3 msk potatismjöl utblandat i lite vatten och yoghurt ..men tycker att jag blivit hård i magen av detta, är detta normalt och kommer det att ge sej ??
Jag är inte diabetiker men vill gärna prova RS för att se om min viktnedgång kan komma igång igen...jag är 69 år och har ätit strikt LCHF i 4 år...jag mår alldeles utmärkt av LCHF kost och kommer troligen aldrig att återvända till bröd, pasta, potatis osv. Jag har på senare tid även kombinerat min LCHF med 5:2 utan att räkna kalorier..det blir mest 2 ägg, eller en omelett på mina fastedagar, med har trots detta avstannat i viktnedgången..jag har gått ner 23 kg. på mina 4 år,,,och behöver nog minst 10 kg till..
många hälsningar från
Asnn-Marie

08-03 2014

Ann-Marie
Ja, vissa blir hårda i magen andra lösa i magen. För de flesta är detta övergående problem men jag vågar inte säga vad som gäller just för dig.

08-04 2014

finns det dokumentation över att RS hjälper till att få fart på avstannad viktnedgång ??

Jag ska kämpa på och se om magen skärper till sej och blir "normal" igen..
hälsningar
Ann-Marie

08-04 2014

Det som det finns forskning om är att RS ger ökade mättnadskänslor vilket borde kunna uderlätta viktnedgång. Däremot finns det lite forskning överhuvudtaget på avstannad viktnedgång vad jag vet och det gäller såväl lågkolhydratkost, högkolhydratkost och allehandanda tillskott och kurer. Det som finns om just platåer vid viktnedgång och RS är vad folk har skrivit på nätet/sociala medier och den del blir uppenbarligen hjälpta.

08-05 2014

Tack snälla Per för att du verkligen bryr dej och alltid ger svar...
Sant är att mättnadskänslan kommer..och det gör ju naturligtvis att man inte är hungrig på samma sätt....jag kämpar på och ser om min viktnedgång kommer i gång igen...jag går i alla fall inte upp något utan det står helt still just nu..och det får jag se som positivt i alla fall

hälsningar
Ann-Marie

08-12 2014

Hockeypizza???

08-12 2014

Hockeypizza???

08-12 2014

Lisa,
under rubriken "Tips om resistent stärkelse vid mer liberal LCHF" förklarar jag vad hockeypizza är och varför den heter så.

08-17 2014

Vad är det för skillnad, om någon, på RS och kostfibrer typ psyllium eller linfrön?

08-18 2014

Monica,
Resistent stärkelse är det som mest gynnar produktionen av smörsyra i tjocktarmen och liknande dramatiska effekter på blodsockerkontroll har inte visats med andra fibrer. Kostfibrer med hög andel lösliga fibrer kan säkert ha vissa positiva effekter men inte i närheten av RS.

08-19 2014

Hej Per!
Du skriver att cashewnötter är en baljväxt. Detta är helt fel.
Cashewnötter är släkt med pistagemandel, mango och rosepeppar.

08-19 2014

Maj-Britt,
Tack för påpekandet. Man lär sig något nytt varje dag.

08-19 2014

Tack för en mycket informativ artikel. Jag har druckit Molkosan (mjölksyrad vassla) flera år. En österrikisk naturläkara hävdade att det är bra för att hålla kontroll på blodsockret.
Jag har ej diabetes men dricker den för dess hälsobringande egenskaper. Vad känner du till om detta?

08-19 2014

Tack för en mycket informativ artikel. Jag har druckit Molkosan (mjölksyrad vassla) flera år. En österrikisk naturläkara hävdade att det är bra för att hålla kontroll på blodsockret.
Jag har ej diabetes men dricker den för dess hälsobringande egenskaper. Vad känner du till om detta?

08-19 2014

Maj-britt
Tyvärr känner jag inte till något om Molkosan (mjölksyrad vassle) men det är mycket möjligt att det kan ge ett visst tillskott av mjölksyrebakterier till tjocktarmen om den inte pastöriserats efter tillsatsen av bakterier.

08-20 2014

Nu har jag läst alla bloggar och även läst andra, och ämnet är väldigt intressant. Förstår nu lite mer än när jag ställde förra frågan, men jag har funderat på lite annat.
Hur är det med jordärtskocka och inulin? Skulle det funka på liknande sätt, eller som psyllium? Hur är nedbrytningen av det?
Jag kör ett litet personligt test och provar potatismjöl utrört i kallvatten. Skulle aldrig göra samma test med pulver från jordärtskocka, eftersom det smakar så förtvivlat illa.
Har tidigare köpt en liten manick som man kan packa kapslar med pulver och skulle kunna gör det med jordärtskocksmjöl.

08-20 2014

Monica,
Jordärtskocka och inulin (som även finns i kronärtskocka och lök) rekommenderar jag. Det är inte blodsockerhöjande och användes på 1920-talet även för diabetiker innan insulinet blev tillgängligt. Det verkar ha positiva effekter men inte lika uttalat som RS. Så jag skulle rekommendera att du testar först kronärtskocka sedan jordärtskocka och se hur du reagerar innan du börjar fundera över att göra pulver av det. Båda dessa kockor är delikata kokade i saltat vatten och med mycket smör till.

08-20 2014

Tack Per för snabbt svar!
Jag gillar INTE att äta skockor :-)
Har pulver från jordärtskocka, sen tidigare, så jag ska nog testa det i alla fall.
Vill klargöra att jag inte är diabetiker, utan har ett enormt sötsug periodvis och vill testa om detta md RS påverkar just mig. Är lite av en tryoholic.

08-28 2014

Mycket bra Per! Hittade din sida idag 28 aug.
Jag har ätit RS (potatismjöl) i nästan 2 mån (Diab.2) och upplever att blodsockernivån blir jämnare och mättnadskänslan finns där till nytta för sötsuget. Jag har bytt potatismjöl från Kockens Lyckeby till Coops. Vet inte i skrivande stund var Coops är tillverkad men skillnaden är stor i mitt fall. Coops ger mig hårdare mage. Kockens mjukare....
Kan det tyda på olika mängd RS i olika fabrikat (tillverkningsprocessen)?

08-28 2014

Kjelle,
Tyvärr har jag inget bra svar på din fråga. Det är fullt möjligt att det kan variera mellan olika fabrikat beroende på vilken sorts potatis som används och hur tillverkningsprocessen går till.

08-31 2014

Per och alla andra.
Som ren information så har jag bytt tillbaka till Kockens potatismjöl och i mitt fall är effekten är tillbaka. Verkar som Kockens är mer koncentrerad/aktiv. Vet inte om det beror på tillverkningsprocess eller något annat. Coops potatismjöl är tillverkat i Finland av Finnamyl Oy och gav mig hårdare mage och lite mindre effekt. Jag behövde ta nästan dubbel dos av Coops för att få samma effekt. Men det kan givetvis variera från person till person.

09-17 2014

Hej Per, fungerar potatisgryn också lika bra som potatismjöl? :)

Vh Stefan

09-17 2014

Hej Stefan!
Har inte läst på om potatisgryn men min magkänsla säger mig att potatisgryn är en processad produkt där de kokats först och därmed övergått till en betydligt mindre del resistent stärkelse. Jag kan ha fel men jag hittar ingen bra information om vad potatisgryn egentligen är.

09-26 2014

Hej
Om jag har fattat det hela rätt så förstörs inte RS vid upphettning (stekning, kokning) utan blir inaktiv(?) och kommer tillbaks igen vid nedkylning(?)
Varför?

09-27 2014

Claes,
Nja, jag skulle hellre beskriva det som att stärkelsemolekylen övergår till olika mer eller mindre svårsmälta former/molekylstrukturer för vår matsmältningsapparat fram till tjocktarmen. En mindre del kan efter upphettning och nedkylning gå tillbaka att vara resistent.
/Per W

10-07 2014

Hej Per
En liten undran.?? ..jag har nu ätit potatismjöl 2 msk/dag utblandat i kallt vatten mestadels på morgonen i c:a 2 mån. I början hade jag otroliga gaser, men nu verkar det som om gaserna har avtagit.,, beror det på att potatismjölet börjat verka i tarmen eller ?? Jag har i alla fall inte kommit igång med min avstannade viktnedgång, (är LCHF ätare) jag är inte heller diabetiker, utan började med detta för att jag läste att det är bra för tarmen...jag har haft tjocktarmcanser i min nära släkt . och vill försöka komma ifrån detta med alla tips man kan få

10-07 2014

Ann-Marie
Ja, detta är vanligt att potatismjölet först orsakar stor gasbildning men efter ett tag, när tarmfloran stabiliserat sig, går gasbildningen ned radikalt. RS är nog inte något universalmedel för viktnedgång men kan däremot påverka tarmhälsan. Försök även att få i dig RS/lösliga fibrer från sådant som lök, kronärtskockor och kanske en halv grön banan ibland.

10-07 2014

Tack för dina alltid snabba svar...
om man äter kronärtskockor, banan, lök...??? är det fortfarande LCHF-kost..jag försöker att äta under 20 gr kolhydrater/dag..Jag går inte ner i vikt som sagt, och inte upp heller som tur är..jag står helt still sen några månader..det har kanske lite med min ålder att göra..jag är 69..och det är ju svårare att gå ned i vikt vid lite högre ålder har jag läst. Men det viktigaste av allt att jag får ordning på tarmen så den mår bra...

11-21 2014

Om jag kokar havregrynsgröt.... kyler den.... och värmer upp den igen... får jag i mig resistent stärkelse då?

02-26 2015

Jag skulle så gärna vilja veta om det fortfarande finns resistent stärkelse efter proceduren KOKA-KYLA-VÄRMA upp .... t ex havregrynsgröt och potatis... se inlägg ovan...

02-26 2015

Hej Monica!
Jättekul att denna snart årsgamla tråden fortfarande lever och genererar nya kommentarer och svaret är ja, men i väldigt begränsad omfattning.

Som du kan se av tabellen ovan är svaret vad gäller potatis:

78,1 % är resistent stärkelse i rå potatis eller potatismjöl
3,8 % är resistent stärkelse i uppvärmt & kyld potatis

Rätt så betydande skillnad!!!

03-31 2015

Jag undrar varför du säger att cashewnötter är en baljväx.
I Ungern använder de som äter paleo kost grön bananmjöl utmärkt för bakning.

03-31 2015

Jag undrar varför du säger att cashewnötter är en baljväx.
I Ungern använder de som äter paleo kost grön bananmjöl utmärkt för bakning.

03-31 2015

Ja, jag hade fel om cashewnötter och har svarat på det i någon annan tråd. De är inte en baljväxt. Vad gäller grön bananmjöl så har jag och Dora Vig Bjon (www.dorimax.se) just nu initierat ett experiment där vi ska testa detta mjöl.

05-04 2015

Blir inte potatismjölet upphettat om man strör det över kokhet mat? Vad jag förstått så blir potatismjölet till vanlig stärkelse om det blir uppvärmt!
Nä, jag vågar endast ta det mellan måltider och då utrört i ett glas KALLT vatten. Usch, tänk om jag skulle råka omvandla de där matskedarna potatiskmjöl till ren stärkelse!? Det skulle vara som för en nykter alkoholist att råka häva i sig en flaska sprit och inse först efteråt att han förstört allt han arbetat för.. Usch igen!

05-10 2015

Stort tack för ditt inlägg! Finns det någon begränsning på hur mkt resistent stärkelse man kan äta per dag med bibehållna fördelar med sänkt blodsocker? Om man dagligen äter 4 msk potatismjöl för att säkerställa att ge näring till bakterier i tjocktarm, kan man dessutom därutöver äta tex svarta bönor men ändå få sänkt blodsocker? Blir det som när du skriver om fibrer, att de inte tas upp i kroppen som kolhydrater? Finns det ngn gräns, eller hur hänger det ihop?

07-12 2015

Jag kokar potatisen så att den är varm men fortfarande hård och "seg". Det vill säga ca 1 1/2 minut i mikron för en normalstor potatis. Tycker faktiskt att den är godast så. Undrar om stärkelsen fortfarande är resistens eller hur mycket av den som kan sägas vara resistent. Har inte läst någon annan stans om hårdkokt potatis, barra om kokt och kall sådan.

08-16 2015

I mitt kosthåll ingår dagligen kallt potatismjöl som en självklar ingrediens.

10-12 2015

A nice compilation of list of things that we can try for a better health. But I think that we should avoid butter on this one. It has a lot of fat and a lot of calories. And I would definitely suggest chocolate some more. It is by far the healthiest thing you can do to yourself :p !

10-12 2015

A nice compilation of list of things that we can try for a better health. But I think that we should avoid butter on this one. It has a lot of fat and a lot of calories. And I would definitely suggest chocolate some more. It is by far the healthiest thing you can do to yourself :p !

Garcinia Cambogia India

10-12 2015

Mukesh
Dark chocolate with + 70 % cacoa content is OK in moderation. And don´t be afraid of butter. If you have problems with the milk proteins, choose good old Indian ghee.

12-01 2015

Cashewnöten är väl inte en baljväxt? Vad har du fått det ifrån?

12-01 2015

Sorry, såg att du svarat på det i en tidigare kommentar. Men skulle du inte kunna rätta det i artikeln/inlägget ovan?

12-01 2015

Pussel, ska titta på det när jag får tid. Generellt är jag skeptisk till att ändra blogginlägg i efterhand men jag skulle kunna göra ett tillägg i slutet.

07-14 2017

Hur länge innan och efter man tar potatismjölet behöver man avhålla sig från att dricka/äta ngt varmt?

Igår 17:52

Tarmbakterie experten professor emeritus Stig Bengmark rekommenderar hel blötlagd rå havre (alltså skalad) och menar att det är mycket bättre än havregryn.
Vet ni hur mycket resistent stärkelse hel blötlagd havre har?

Igår 17:54

Att äta rå potatis borde ju vara nyttigare än potatis mjöl, eftersom man får i sig massor av olika näringsämnen förutom själva stärkelsen, speciellt om man använder eko potatis.


Namn:
Epost:
Kommentar:

Säkerhetskod
Ange koden som visas ovan, i rutan nedan
Lämna kommentar  Avbryt