Användarnamn
Lösenord

Kom ihåg mig

Fetma orskas av "sittsjukan" enligt Hellenius i sockerindustrins tidning

07-05 2014 


Bild: Mai-Lis Hellenius, källa Karolinska Institutet, fotograf Matthias Ahlm

I nya numret av Nordic Sugars tidning Perspektiv stämmer Mai-Lis Hellenius upp i precis den serensång som sockerindustrin älskar att höra. Fetmaepidemin beror inte på socker utan enligt Hellenius främst på stillasittande. Det är precis så här det låter när forskare säljer sig till till industrin. Ungefär tre fjärdedelar av forskningen om mat och hälsa betalas av livsmedels- och läkemedelsindustrin. Det finns ingen anledning att skräda orden. Många forskare låter sig prostitueras och levererar precis den "forskning" som uppdragsgivaren betalt för.

Rubriken på Hellenius artikel i sockerinsustrimagasinet Perspektiv lyder: Sittsjukan - den nya hälsofaran. Några citat från artikeln för att belysa vad det det handlar om:

"Den minskade energiförbrukningen under arbetstid förklarar betydligt större andel av fetmaproblematiken, än vad vi tidigare förstått. Vi har varit ensidigt fokuserade på kosten och våra matvanor."

"Beräkningar utifrån australiensiska data visar att varje timmes stillasittande framför en TV förkortar livet med 22 minuter hos kvinnor och män över 25 år"

"Idag rör vi oss så lite till vardags och har så låg energiförbrukning, att övervikt och bukfetma inte längre bara kan bantas bort."

Hela Hellenius artikel i Perspektiv kan läsas här.

Det är precis detta budskap som sockerindustrin basunerat ut i årtionden. Det är inget som helst fel med socker, det är precis som vilka kalorier som helst. Det är bara att röra på sig tillräckligt så kan man fortsätta att skölja ned skräpmaten med Coca Cola. Det är precis därför presidentfrun Michelle Obama som verkade ha ambitionen att faktiskt göra något konkret mot den amerikanska fetmaepidemien, i slutändan landar i ett projekt som heter Let´s Move, det vill säga fokuserar främst på ökad fysisk aktivitet istället för på matkvalitét. De amerikanska skolbarnen kommer att serveras sockrad minimjölk med chokladsmak även i framtiden.

Nåväl, låt oss börja från början för att därefter bena ut vad som är rätt och vad som är käpprätt fel i Hellenius artikel. För några dagar sedan ramlade senaste numret av Perspektiv ned i brevlådan. Det är en av de få papperstidningar om jag fortfarande prenumererar på. Jag gör det av två anledningar:

1. Det är bra att ha koll på motståndarnas argument. Gå gärna in och surfa runt lite på sajten www.perspektiv.nu så hittar underhållande artiklar som berättar om alla tusentals anledningar till att vi drabbas av fetma, diabetes, hjärtsjukdom och alla andra västerländska sjukdomar... men som inte har ett smack att göra med just sockerkonsumtion.

2. Det är gratis och jag ser det som lite återbetalning från sockerindustrins sida som jag under de första 40 åren av mitt liv underhållit med mycket pengar. Egentligen är tidningen avsedd främst för att sprida sockerindustrins propaganda till yrkesfolk som dietister, kostchefer och personal inom hälso- och sjukvården men vem som helst kan prenumerera på papperstidningen. Den är gjord av väldigt rejält, grovt, matt papper som går att återanvända till allehanda barnpyssel eller för att tända brasan i sommarstugan.

Hellenius artikel med det innovativa, nykonstruerade ordet "sittsjukan" var givetvis den artikel som stack ut mest. Jag har sällan skådat en text som så ensidigt anstränger sig för att bagatellisera kostens betydelse för vår hälsa och dramatiskt överdriva den fysiska aktivitetens betydelse, utöver den argumentation man ser i partsinlagor från företag som Coca Cola när de ska stoppa lagförslag som maxgränser för läskmuggar på restauranger och dylikt. I samma nummer av Perspektiv finns även en text (Socker och diabetes) av den finske professorn Matti Uusitupa. Han har uppenberligen inte känt samma behov som Hellenius att så fullständigt stryka sockerindustrin medhårs trots att han skriver i deras husorgan Pespektiv. Han landar i att hög sockerkonsumtion kan leda till fetma och därmed öka risken för diabetes typ 2.

När jag inför denna artikel letade efter en bild på Hellenius hittar jag en artikel från 2012 publicerad på Karolinska Institutets webbplats. Klicka på bilden av Hellenius ovan så kommer du till den artikeln. De flesta LCHF:are känner till Hellenius sedan gammalt som en av de mest rabiata och onyanserade kritikerna av LCHF med helt grundlösa påståenden som att LCHF skulle orsaka impotens som hon föreläser om i utbildningar för svensk hälso- och sjukvårdspersonal. Många känner säkert också till att Hellenius livsstilsmottagning vid KI startades och finansierades helt av läkemedelsföretaget Pfizer i början men att finanisreingen nu gått över till skattebetalarna. I KI-artikeln ovan med den talande titeln "Mai-Lis Hellenius: Fett säker på den rätta livsstilen" får vi reda på att LCHF med all dess mättade fetter anses lika farligt som stillasittande.

Vi får där också reda på att Hellenius är iklädd en gråskimrande klänning och högklackade, leopardmönstrade skor och svalkar av sig från en rusch i trapporna genom att fläkta sig med det senaste beviljade forskningsanslaget på en kvarts miljon kronor. Riktigt varifrån detta anslag kommer, framgår inte av artikeln men vi får reda på att det ska gå till projektet "Är fysisk inaktivitet en underskattad kardiometabol riskfaktor?". Jag lämnar det fritt för er att spekulera i över vilka särintressen som skulle vilja betala för forskning med en sådan styrd frågeställning.

Vi får också reda på att Hellenius varit ute och föreläst 130 gånger (!) det senaste året. Imponerande att hinna föreläsa typ var annan arbetsdag och dessutom bedriva forskning och ansvara för en klinik. Hennes webbbaserade "gratiskurs" hade haft 35 000 deltagare sist hon kollade. Varför ringer Milton Friedmans gamla citat "There is no such thing as a free lunch" i mina öron?

Som vanligt när Hellenius är i farten så är artikeln i sockermagasinet Perspektiv en salig blandning av osäkra observationsstudier på människor (som aldrig kan bevisa orsak och verkan) och studier på speciella, inavlade musstammar med väldigt lite högkvalitativa, randomiserade studier på människor däremellan. Med sådan bevisföring så går det att "bevisa" precis vad som helst. Observationsstudier bygger vanligen på enkätundersökningar (ofta bara genomförda en enda gång under studier som löper i årtionden) där studiedeltagarna får gissa sig till vad de tror sig ha ätit under de senaste dagarna. Vi vet att dessa gissningar är felaktiga. I allmänhet anges för lågt kaloriintag men i synnerhet anger feta personer att mycket lägre kaloriintag. Personer som drabbats av exempelvis hjärtsjukdom eller cancer har å andra sidan en tendens att överrapportera intag av livsmedel som enligt den rådande dogmen anses ohälsosamma såsom rött kött och mättat fett.

Som man frågar får man svar i en observationsstudie. Dessa studier är numera självuppfyllande profetsior efter 40-50 års kostpropaganda på samma tema att fett är farligt och fullkorn nyttigt. Folk med sjukdomar rapporterar att de ätit för mycket fett och för lite fullkorn. Feta underrapporterar kaloriintag av alla sorter. Det går helt enkelt inte längre att dra några slutsatser alls av denna typ av studie eftersom det är uppenbart, redan utan att gå in i detalj om kvantfysikens teorier om hur upplägget av ett experiment i sig påverkar utfallet eftersom det inte går att mäta någonting utan att påverka. Studiedeltagarna i dessa studier är redan påverkade av årtiondens kostpropaganda och svaren blir därefter. För ett par år sedan blev jag inbjuden att delta i ytterligare en gigantisk, svensk observationstudie som skulle följa om jag minns rätt ca 300 000 individer under åtionden. Denna långa enkät hamnade i runda arkivet och jag räknade ut att bara tryck-, pappers- och portokostnaden i studiens inledande skede hade räckt till att finansiera en mindre, högkvalitativ, randomiserad studie som vi faktiskt kunde ha lärt oss någonting av.

Enligt min mening borde det utlysas ett globalt moratorium för ytterligare studier av denna karaktär eftersom vi redan vet med 100 % säkerhet att de inte komma att tillföra någon ytterligare kunkap alls. Satsa de begränsade forskningsresurserna på högkvalitativa, randomiserade studier istället. I Hellenius artikel talas det om ett antal observationsstudier som sägs ha kompenserat för en den ena och det andra. Detta är ett ytterligare gravt problem med observationsstudier. Forskarna samlar in hundratals olika data från individerna i studierna från såväl enkäterna som sjukdomshistorik och ofta blodprover och andra hälsoundersökningar.

När Hellenius skriver att dessa studier "kompenserat" för än det ena och än det andra, så ska man vara medveten om att detta är en högst subjektiv process. Beroende av vilka faktorer man väljer att statistiskt  kompensera för, respektive inte kompensera för, kan man få precis det resultat man vill. Ju fler faktorer man kastar in i smeten, ju lättare blir det att manipulera data. Mark Twain hade inte helt fel när han sa att det finns tre nivåer av lögn, varav den sista var den värsta:

1. Lögn

2. Förbannad lögn

3. Statistik

För bara några årtionden sedan var detta ett betydligt mindre problem. När forskarna var hänvisade till räknestickor, simpla miniräknare och MS DOS-baserade program på datorer med 256 kilobyte arbetsminne så fanns det en gräns för hur mycket man kunde trixa med statistiken. Man var tvungen att först formulera en hypotes om vilka variabler som var relevanta och sedan mödosamt räkna sig fram till resultatet. Med dagens hypersnabba datorer vars arbetsminne mäts i gigabyte eller mer går det att göra precis tvärtom. Man bestämmer sig för vilket resultat man vill ha av studien och sedan väljer man och vrakar mellan olika tillgängliga statistiska variabler och kör statistiska regressionsanalyser om och om igen tills man fått önskat resultat. Numera går detta att göra sekundsnabbt med kraftfulla datorer. Om jag skulle vilja bevisa att konsumtion av äpplen eller bananer orsakar precis en 15 % ökning av läppcancer så går detta att göra utan problem med tillräckligt många körningar av olika variabler och regressionanalyser. Numera kan man som forskare beställa det resultat man vill i förväg och sedan låta datorerna göra jobbet för att bevisa det.

Det är därför Hellenius alla referenser till observationstudier om den så kallade "sittsjukan" är värdelösa. Att hon kryddar upp antättningen med långtgående slutsatser från en studie av en sönderavlad musstam som har anlag för en av världens ovanligaste mänskliga sjukdomar - progeria (för tidigt åldrande) - ökar inte trovärdigheten.

Så vad ska man då i slutändan säga om detta inlägg i sockermagasinet om fysisk aktivitet. Ja, det finns goda belägg för att motion ökar insulinkänsligheten och minskar risken för att drabbas av diabetes. Motion är bra för hjärtat, immunsystemet och möjligen även för kognitiv förmåga på ålderns höst. Betydelsen av motion för viktnedgång är omtvistad men det verkar finnas visst stöd för att det kan underlättas av rätt kost och rätt typ av motion. Så, ja, det är ett bra råd att motionera för hälsans skull. Men alla Hellenius sockerindustrivänliga uttalanden om att fysisk aktivitet är viktigare än kost saknar vetenskapligt stöd. Rent skrattretande blir det när hon hävdar att en liten bensträckare räcker för att undvika sjukdom.

I förhållande till vad då? måste man då fråga sig. Kanske i förhållande till de senaste årtiondenas dåliga hälsoutveckling men absolut inte i förhållande till ett längre evolutionärt perspektiv på människan och hennes närmaste förfäder/släktingar. Noting in biology make sence exept in the light of evolution. Det är mitt absuluta favorit-citat från ryssen Theodosius Dobzhansky. Och det är just här som Hellenius sittsjuke-hypotes helt falierar.

Under männsikosläktets evolution (eller naturliga urval som är Darwins mer korrekta benämning) har vi tampats med en rad olika klimat och med allt ifrån konstant överflöd av föda till periodisk svält. En del av vårt släkte har kunnat säkra sin födotillgång utan särskilt stor fysisk aktivitet. De tropiska Kitawa-borna är ett sådant exempel. De odlade sin sötpotatis och skördade kokosnötterna från kokospalmen och kompletterade kosten med ett och annat svin. Allt utan större fysisk ansträngning. Andra folk har fått slita hårt för att överleva. Likväl drabbades ingen västerländsk  kultur av en eskalerande fetma- och diabetesepidemi före 1980-talet i Västvärlden (några ursprungsbefolkningar såsom indianer drabbas tidigare än så vid kontakt med Västerlandets sockerrika och mjölrika kost).

Våra naturliga regleringsmekanismer för mättnad fungerade alldeles utmärkt så länge vi åt den kost som männsikosläktet är anpassad för att äta. Först när socker och andra högprocesade kolhydrater tar över större delen av näringsintaget drabbas vi av fetma och en explotion av västerländska sjukdomar. Helt (eller nästan) oavsett graden av fysisk aktivitet. de västerländska sjukdomarna som nu sprider sig globalt och även i fattiga länder är ingen "sittsjuka". Det är en sockersjuka som sprids med lite olika manifestationer beroende på individ och folkgrupp.

TILLÄGG: Det ökande stillasittandet korrelerar dåligt med de data som visar att fetmaepidemien tar fart under 1980-talet när de fettsnåla kostråden får stort genomslag och fett byts ut mot socker och andra snabba kolhydrater. Hela 1900-talet är en lång historia av hur stillasittandet ökar innan fetmaepidemien tar fart. När de första fettsnåla kostråden introducerades i Sverige 1971 hade redan de flesta hushåll en bil och bilåkandet har bara ökat marginellt sedan dess. Ökad mekanisering och automatisering hade redan i grunden minskat graden av fysisk aktivitet för många yrkesgrupper inom jordbruket, skogsbruket, gruvnäringen och industrin.Omvandlingen till att allt fler fick fysiskt inaktiva tjänstemannajobb istället för fysiskt krävande LO-yrken hade pågått i åtioenden innan dess... och det var trots det så att de fysiskt aktiva LO-grupperna som drabbades av fetma och hjärtinfarkt i högre grad än de stillasittande tjänstemännen.

Minskad fysisk akvtivitet i hushållsarbetet till följd av tvättmaskiner, torktumlare, dammsugare, kyl & frys, elspisar med mera var redan ett faktum 1971.

Hellenius artikel i Perspektiv tar upp studier som visar att antalet timmar framför en skärm ökar. Varför är det relevant? På vilket sätt är det mer fysiskt aktivt att läsa dagstidningen eller en bok på papper jämfört med att läsa samma sak på en I-padda/smartfåne eller en dator? Varför är dator- eller tv-spel mer fysiskt inaktiva än 70-talets Fia med Knuff eller Cluedo?

TILLÄGG 2: Sven Sundkvist tipsade om två länkar till observationsstudier som tvärtemot Hellenius hypotes drar slutsatsen att fysiska aktivitet inte orsakar fetma men att när fetma väl är etablerat så orsakar det minskade fysisk aktivitet då det blir jobbigare att röra sig. Så även om man väljer attt förlita sig på osäkra observationsstudier så är stödet svagt för Hellenius hypotes om att sittsjukan orsakar fetma.

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/14647181

Slutsaten: This study did not support that physical inactivity as reported in the freely living adult population in the long term is associated with the development of obesity, but the study indicates that obesity may lead to physical inactivity.

http://adc.bmj.com/.../2010/06/23/adc.2009.175927.abstract

Slutsats: Physical inactivity appears to be the result of fatness rather than its cause. This reverse causality may explain why attempts to tackle childhood obesity by promoting PA have been largely unsuccessful.

Just barnfetma förtjänar några extra rader framförallt när den uppträder hos små barn. Dessa är fysiskt aktiva vare sig man vill eller inte. Deras utveckling av fetma måste ha andra orsaker.

/Per WIkholm

07-05 2014

I Lasse Bergs senaste bok filosoferar han över sin tid som gäst hos San-folket i Kalahariöknen. Det som slår honom är att människor har så olika aktivitetsnivåer. En del rör på sig mycket, andra väldigt lite. Hellenius är, liksom jag själv, en person som gillar att hålla sig fysiskt aktiv, har varit sån sedan ungdomen har jag läst mig till om henne. Man är sig själv närmast och utgår från sig själv när man bedömer sin omvärld. Hellenius är en piggelin = det är bra för alla att vara pigga och knata runt mycket.
Men kanske är det individuellt, vilken aktivitetsnivå man ligger på? Man kan ju också använda kroppen på väldigt många olika sätt.
Jag har nu ätit rs i över två månader och har inte gått upp ett endaste gram. Med en starkt ökat stärkelseintag, borde jag inte öka i vikt? Jag är inte fettskrämd precis.
Jag hoppas du skriver om rs igen framöver.

07-06 2014

Mimmi,
Jag instämmer i Lasse Bergs synsätt här. Det finns och har funnits stora variationer mellan individer, olika samhällsklasser och olika folkgrupper vad gäller graden av fysisk aktivitet. Likväl har detta inte resulterat i någon fetmaepidemi historiskt.

Jodå, det kommer att skrivas mer om RS på denna blogg, var så säker. Om du tillför 30 gram RS i form av potatismjöl om dagen (ca 3 msk), allt annat lika, tillför du ca 60 kcal/dag beräknat på att 1 g RS omvandlas till ca 2 kcal i form av fettsyrorna butyrat, propionat och acetat. 60 kcal är rätt så lite, 3 % med en kost med 2 000 kcal så det är inte självklart att en sådan förändring är mätbar på vågen efter 2 månader men det finns ju skäl att undra vad som händer vad gäller mättnadskänslor, graden av fettförbränning, insulinkänslighet mm som påverkas av RS.

07-06 2014

Att fysisk inaktivitet är ett resultat av övervikt och inte tvärtom är, för mig, ett helt nytt sätt att se på saken! Ju mer jag tänker på det och i all synnerhet efter ditt exempel med barnfetma känns det allt rimligare att det är så det ligger till.

Just detta borde lyftas fram ofta för att möta industrins propaganda.

07-06 2014

Japp. Det är inte så länge sedan jag var ett överviktigt barn. Då blev jag mobbad, och då är det inte roligt att klä av sig i omklädningsrummet, att bli vald sist i laget, att komma sist i all sport, att aldrig bli passad bollen, att få handbollen kastad hårt på sig, att inte få vara med ute på kvällarna utan gliringar, att inte orka hela vägen när vi slog vad om vem som kunde springa snabbast runt kvarteret. Det var inte roligt. Jag stannade hemma och spelade tv-spel istället. Många barn med övervikt upplever samma sak. Övervikten kommer först, SEDAN den stillasittande livsstilen. Så gott som alla riktigt små barn härjar omkring och är glada, men när man fått ett par smällar och nitar så är man inte glad, och då slutar man härja. Man drar sig undan. Jag såg flera andra barn gå igenom samma sak. Jag ser det nu, i vuxen ålder också.

07-06 2014

Är du betald av sockerindustrin din trögsyntad idiot

07-06 2014

Är du betald av sockerindustrin din trögsyntad idiot

07-06 2014

Minns Almedalen 2007 när Claude Marcus visade en graf som klargjorde att fysisk aktivitet inte hjälpte barn med fetma. Har inte sett röken av den grafen sedan dess.

07-06 2014

Den som väntar på något gott...;) Tack för jättebra läsning Per! Blir alltid så glad och taggad när det dyker upp en ny artikel från dig. Då vet man att det kommer något välformulerat och träffsäkert! En fröjd helt enkelt, trots det ofrånkomligt tragiska, något frustrerande temat såklart. Jag kan inte bli annat än matt. En eloge till dig som orkar granska människor som Hellenius! Tror du att hon är helt övertygad själv om den ståndpunkt hon undertecknar i artikeln? Jag har så svårt att tro att någon kan vara så blind för annan forskning eller för alla lchf-anekdoter men det är också obegripligt omoraliskt att medvetet låta sig köpas, om du förstår vad jag menar? Btw, det ser ut som det saknas ett "h" i följande citat: "Noting in biology make sence exept in the light of evolution"?

07-06 2014

Per. När jag äter rs äter jag ju betydligt mera stärkelse än tidigare. Ris, potatis, bönor, surdegsbröd. Plus syrad mat av olika slag, kefir inte minst.
Men inte gått upp i vikt alls.
Detta är vad jag inte äter, som jag åt innan lchf:
Pasta
Industrijäst bröd
Fettsnålt
Kakor och godis etc skräpmat
Ska jag dra slutsatsen att det är denna mat ("mat") som gjorde mig måttligt överviktig före lchf. Och alltså inte kalla bönor, ris och potatis eller surdegsbröd.

07-06 2014

Sofia,
Det är svårt att veta om Hellenius verkligen tror på det hon själv säger i denna artikel. Hon kan knappast vara omedveten om all den forskning som pekar i motsatt riktning och jag upplever hennes selektiva val av forskning som hon lyfter fram i artikeln som mycket krystat. Men jag tror mer att det handlar om att man slutit sig inne i en bubbla, bara umgås med likasinnade som dunkar varandra i ryggen, snarare än om medvetet lurendrejeri och korruption. Efter ett tag blir man fartblind inuti denna bubbla. Euforin över att få nya forskningsanslag, bli uppmärksammad i media och få ännu fler ryggdunkar av polarna påverkar omdömet.

För alla utomstående, utanför bubblan (eller bunkern som vi kallade det i min och Lars-Eriks bok, Ideologin och pengarna bakom kostråden") är det uppenbart olämpligt att understödja sockerindustrins agenda i deras propagandaorgan på ett så onyanserat sätt. För den innanför bubblan/bunkern är detta helt normalt - så gör väl alla?

Mimmi,
Då är det helt klart desto mer intressant än om det bara handlade om 3 msk potatismjöl. De livsmedel du har lagt till är traditionell mat om än inte paleolitisk. Så länge mänskligheten håll sig till den drabbades vi inte av någon fetmaepidemi och i betydligt lägre grad av västerländska sjukdomar. Den mat du fortfarande undviker är nog den jag misstänker är roten till såväl fetma, diabetes som en rad andra folksjukdomar men sista ordet är inte sagt.

07-07 2014

Har skrivit ett inlägg på min blogg om att Mai-Lis Hellenius slirar på sanningen.
http://kostkunskap.blogg.se/2014/july/mai-lis-hellenius-slirar-pa-sanningen.html

Hellenius har skrivit ett inlägg i Läkartidningen att "Evidens finns för FaR!" med anledning av att Svensk Förening för Allmän Medicin (SFAM) har funnit att Fysisk aktivitet på Recept är en onödig åtgärd för allmänläkare.

Dessutom är hon jävig utan att Läkartidningen har kollat. Hon satt som sakkunnig i SBU och i SoS.

07-07 2014

En annan sak som jag undrar över.
Hur kan det komma sig att "sittsjukan" (definierad som >4 h sittande per dag) inte jämförs med "Liggsjukan"?
"Liggsjukan" = vi ligger och sover omkring 8 h per natt. Under den tiden borde vi gå upp i vikt ännu mycket mer än av "Sittsjukan", vi gör av med annu mindre energi än under sittperioden.

Med andra ord Hellenius är ute (och cyklar, även det en motionsform)

07-07 2014

Jag måste tillstå att Mai-Lis Hellenius på bilden högst upp är så långt ifrån paradisfresterskan Eva det går, sånär som på äpplet.
Eva hade inga kläder, kan inte heller haft den påtvingande och avtändande blicken mot Adam.
Men hon liknar mer en Drugpusher (Ät äpplet och håll käften sen! Betala efter anfordran med din hälsa!).

07-07 2014

Att raffinerat socker och vetemjöl är onyttigt är väl lika klart som att motion och röra på sig är nyttigt. Och nödvändigt. Dessutom har det samband med intellektuell verksamhet och inlärning (kan man se lite överallt) inte minst för barn. Visst ska vi granska köpta forskare, köpta sådana finns det gott om om det nu är Danisco eller Monsanto och full transparens i framtiden måste vi ha om forskares och råds ekonomiska intressen och kopplingar. MEN påstå bara inte att det kvittar lika att sitta still eller att röra på sig.

07-07 2014

Björn H; Du kan ju inte gå upp i vikt under sömnen då du bara avger vätska och gas. Ja, såvida du inte går i sömnen till kylskåpet.

Tillåts hur låga kommentarer som helst här? Jag tänker på Leifs "din trögsyntad idiot". Finns ingen granskning eller miniminivå?

07-07 2014

Björn H; Du kan ju inte gå upp i vikt under sömnen då du bara avger vätska och gas. Ja, såvida du inte går i sömnen till kylskåpet.

Tillåts hur låga kommentarer som helst här? Jag tänker på Leifs "din trögsyntad idiot". Finns ingen granskning eller miniminivå?

07-08 2014

Björn m fl,
Sittarsjukan är en hypotes som saknar trovärdighet. Det har i alla stora kulturer från neolitisk tid och därefter funnits samhällsklasser med mycket låg fysisk aktivitet som har varit långlivade. Släkten Bernadotte brukar bli + 90 år trots låg fysisk aktivitet (motargumentet från Hellenius kommer här sannolikt att vara att de får en bensträckare när de klipper band vid invigningar och att det räcker för att motverka sjukdom och för tidig död). Prästerskap, munkar och nunnor såväl i vår kultur som i andra har också haft låg fysisk aktivitet men i allmänhet blivit mer långlivade än de fysiskt aktiva jordbrukarna (fast prästerna fick ju sig en bensträckare på söndagen när de stod i predikstolen).

Min syn är att det finns goda belägg för att fysisk aktivitet är hälsosamt men det är definitivt inte den avgörande faktorn för varför vi drabbats av fetma- och diabetesepidemier de senaste årtiondena.

Gregor,
Jag granskar alla inlägg som görs här men har en liberal policy vad gäller yttrandefrihet. Vill någon kalla någon annan för idiot får de göra det. Jag skulle formulera mig på annat sätt men det är trots allt en uttrycksform som är vanlig i samhällsdebatten.

Jag vill att det ska vara högt i tak på LCHF.se Bra enstaka gånger har jag fått varna enstaka individer att de närmar sig gränsen för åtalbar ärekränkning i sina inlägg. Andra uppenbara lagbrott som hets mot folkgrupp skulle jag också omgående ta bort men något sådant har inte förekommit.

Att jag inte tar bort inlägg eller inte kommenterar alla inlägg betyder inte att jag instämmer eller tycker de är bra. Björn Hammarskjöld får skriva här att han anser Hellénius blick inte lika förförisk som bibelns Eva och att hon dessutom har för mycket kläder på sig i den jämförelsen. Lite plumt men jag bryr mig inte... det värsta som skulle kunna hända är att Hellénius läser denna blogg, väljer att göra någonting åt saken och uppträder mer lättklädd mot betalning i någon annan tidning. ;-)

07-08 2014

OT

Såg denna nyhet om minskande barnfetma idag på Text-TV.
Kan det hänga ihop med mer kolhydratsfattig kost i samhället.

" Barns övervikt minskar kraftigt

Övervikt bland svenska barn ser ut att
bli ovanligare, särskilt i Stockholm
där andelen feta eller överviktiga
åttaåriga flickor minskade från 17
procent till strax över 10 procent
mellan åren 2003 och 2011.

För pojkar i samma ålder är utveck-
lingen liknande, enligt en ännu inte
publicerad studie vid Karolinska
institutet, skriver Dagens Nyheter.

-En sådan här minskning kan man inte
se utan att matvanor och fysisk
aktivitet ändras, mycket beror på
föräldrarna, säger Finn Rasmussen,
professor i socialmedicin vid KI. "

07-08 2014

Jon,
Ja i detta fall är det enligt min bedömning sannolikt att det verkligen handlar om en effekt av det senaste årtiondets påverkan av GI- och LCHF-debatten om kost och att framförallt de välutbildade och trendkänsliga Stockholmarna tagit till sig av denna debatt och dragit ned på socker och mjölmat. Det är (tyvärr) precis i denna grupp vi kan förvänta oss en snabb förändring av kostvanor.

Hellénius hypotes om att LCHF-trenden är orsaken till att den enda grupp där hjärtinfarkter ökar, hos lågutbildade småbarnsmammor är däremot osannolik.

07-09 2014

Per,
Här är nyheten men med lite mer kommentarer från olika sammhällsföreträdare.

http://www.smp.se/nyheter/tt_inrikes/barns-overvikt-minskar-kraftigt(4358809).gm

Underligt att man betonar hur viktigt det är med maten men att man inte säger om det ska var lite kolhydrater och mer fett eller om det ska vara tvärtom.

07-09 2014

Hej Per! tack för en elegant dissektion av professor Hellenius artikel i Perspektiv.
Du skriver att du prenumererar på Perspektiv för att lära känna din fiende. Jag har nu också tecknat en prenumeration.
Jag prenumererar på Mjölkspegeln (inte för mejerirbranschen är min fiende, tvärtom)för att läsa om hur de bemöter den negativa attityden från våra hälsovårdande myndigheter.
Jag är förvånad över hur lite tilltro de har för sina egna produkter. Man vågar inte fullt ut marknadsföra dem. En gång hade man ett uppslag med en bild på skolbarn som bredde sitt bröd med margarin?!
Jag undra om inte det kan vara så att mejeribranschen också har ekonomiska intressen i råvarubranschen för margarin och vegetabiliska oljor. Någon som vet?

07-09 2014

Margareta
Jordbruksminister Eskil Erlandsson har en halv miljon i aktier i Karlshamn Oljefabrik. (Om han inte nyligen sålt dem)

07-09 2014

Margareta L GBG,
Jo, jag har också slagits av hur mjäkiga och fetga Mjölkspegeln är vad gäller att stå upp för sina produkter. De saknar - ursäkta uttrycket - råg i ryggen. Jag tror det finns två skäl.

1. Även mejerinäringen har tjänat på fettskräcken. Arla ägde lättmargarinmärket Lätt & Lagom och det var givetvis en lysande affärsidé att kunna sälja en produkt med bara spårämnen av mjölkfett till samma pris som smör eller Bregott. Innan fettskräcken var också sådant som minimjölk och lättmjölk svårsålda produkter. De var restprodukterna efter att grädde, smör och fet ost tillverkats och mejerinmäringen tvingades sälja betydande delar av överskottet av fettfri mjölk som grisfoder till lågt pris. När fettskräcken slog igenom kunde man plötsligt sälja denna grisföda som människoföda till samma pris som standardmjölk. Minimjölksbaserade, sockrad lättyoghurt blev plötsligt symbolen för hälsosam mat.

2. Vi har nu haft över 40 år av fettskräck som trängt sig in i utbildningssystemet av nutritionister, dietister m m. När mejerinäringen ska anställa redaktörer och informatörer/journalister till en tidning som Mjölkspegeln (samt deras webbplats) så är det hjärntvättdea, fettskrämda dietister och dylikt som rekryteras.

07-10 2014

Jon Jonsson
Läste TT-artikeln du länkade till. Lite komiskt med Claude Marcus och BVC-personal som är så övertygade om att det är deras förebyggande arbete som ger effekt. BVC-sköterskan tror att det är grafen över snittvikt som hon visar för föräldrarna som ger effekt.

Ska se om jag hinner skriva ett inlägg om detta innan det bär iväg till LCHF-campingen i Säffle men men hypotes är snarare utvecklingen beror på att den barnalstrande generationen struntar fullständigt i BVC-personalens grafer och föredrag om tallriksmodellen utan hämtar söker sin information på nätet och mobilen. Min magkänsla är att det snarare handlar om tre kluster av mattrender som slagit an bland Stockholmarna det senaste årtiondet:

1. GI- och LCHF. Ökad metvetenhet om socker och snabba kolhydrater
2. Äkta Vara-trenden. Ökad medvetenhet om vikten av mat från riktiga råvaror, mot tillsatser och fuskprodukter som margarin. Här ingår även sådant som den hippa surdegstrenden.
3. Veganism. Följer man de främsta vegangurusarnas recept så innebär även denna kostregim att man plockar bort tillsatt socker och margariner ur mathållningen och i ökad utrsträckningen lagar maten från grunden.

07-10 2014

Per
Alltid intressant med dina kommentarer.
Brukar vara något nytt, fördjupat eller någon ny vinkel på frågeställningarna.


Namn:
Epost:
Kommentar:

Säkerhetskod
Ange koden som visas ovan, i rutan nedan
Lämna kommentar  Avbryt