Användarnamn
Lösenord

Kom ihåg mig

Den nya larmrapporten om mjölk

10-30 2014 

Bild: Det dödliga giftet mjölk. För varje glas du tar ökar dödligheten med 15 % enligt en ny svensk studie.

En ny svensk studie om mjölk har lett till krigsrubriker i media. För varje glas mjölk om dagen du dricker ökar dödligheten med 15 % är det budskap som basuneras ut. Det finns förvisso skäl för att som vuxen inte använda mjölk som måltidsdryck men denna undermåliga studie bör inte utgöra grunden för ett sådant ställningstagande.

DN om studien

UNT om studien

SVT om studien

I denna skräpstudie som forskare och media i armkrok haussar upp påstås varje glas mjölk (ca 2 dl) öka dödligheten med 15 % vilket torde få allmänheten att undra hur detta rävgift ens kan få säljas i butik. Självmordsbenägna kan frestas att dricka 7 glas mjölk om dagen vilket borde leda till att man blir 105 % död inom en snar framtid. Detta är i själva verket ett statistiskt trick som ofta används när observationstudier ska marknadsföras i media och ge stora rubriker som i sin tur genererar mer forskningsanslag till forskarteamet ifråga. Istället för att tala om absolut risk talar man om relativ risk. På så sätt kan man blåsa upp siffrorna och få dem att se riktigt skrämmande ut.

För att exemplifiera. Vi gör en observationsstudie på 10 år bland 1000 personer. De får fylla i en enkät om hur mycket mjölk de dricker och vad i övrigt de äter och dricker. Vi bortser fullständigt från att dessa enkäter ständigt fylls i gravt felaktigt. Många anger ett kaloriintag som är alldeles för lågt för att överleva på och felrapporteringen är störst bland överviktiga som är en högriskgrupp om det är hjärtsjukdom vi vill undersöka. Nåväl, under studieperioden dör sammanlagt 15 personer. Övriga 985 lever vidare oavsett hur mycket mjölk de dricker. Vi analyserar de 15 döda och kommer fram till att 8 av de döda för 10 år sedan uppgav att de drack mer än ett glas mjölk om dagen. 7 av de döda drack mindre än ett glas mjölk om dagen. Beskrivet på detta sätt skulle ingen drabbas av panik för att mjölk är ett dödligt gift. Men med exakt samma data går det att hävda att mer än ett glas mjölk om dagen orsakar 15 % ökad dödlighet. Det låter skrämmande och skapar rubriker.

Det är en undermålig observationsstudie där män respektive kvinnor tillfrågats en respektive två gånger om sina matvanor. Sedan tittar man på hur många som dött eller fått benbrott 11 respektive 20 år senare. Det refereras till lite gamla musstudier. Det är allt som behövs för att skrämma livet ur folk med krigsrubriker.

Jag tycker det är djupt oansvarigt av forskarna att gå ut på detta sätt med detta bräckliga underlag. Det finns uppenbara underligheter i studien som att männen mjölkdödlighet bara är 3 % i jämförelse med kvinnornas 15 %. Galaktosen skulle alltså vara 5 gånger giftigare (eller 500 %) för kvinnor än för män.

Forskarteamet borde ha väntat med att slå på stora trumman. Det hade varit busenkelt att genomföra en liten randomiserad pilotstudie på människor i ett halvår eller ett år för att utreda galaktoshypotesens giltighet. Studiedeltagarna randomiseras till 4 olika grupper med laktosfri mjölk.

1. Laktosfri mjölk sötat med galaktos
2. Laktosfri mjölk sötad med glukos
3. Laktosfri mjölk sötad med fruktos
4. Laktosfri mjölk sötad med icke-kaloriskt sötningsmedel men lite mer fett för att få kalorimängden identisk med de sötade mjölvarianterna ovan.

Tillräcklig data om hårda ändpunkter för hjärtdöd eller benbrott kommer man inte att få på ett halvår eller ett år men det finns många surrogatvariabler som skulle kunna mätas som blodfetter (HDL, triglycerider, Apo-kvot, LDL-partikelstorlek), inflammatoriska markörer (t ex CRP) och glykering (t ex HbA1c). Vad gäller benskörhet kan man titta på bentäthet.

Hade man gjort en sådan liten pilotstudie så hade man haft mer på fötterna innan man gick ut och slog på stortrumman. Skriver mer om detta på LCHF.se snart.

Hypotesen i denna studie att det är galaktosen i laktosen som är boven i dramat är intressant och kanske är den till och med sann men denna studie bevisar ingenting. Det är jätteintressant att forskarteamet nu riktar strålkastarna mot sockerarter istället för mättat fett som orsak till mjölkens skadlighet. Så var det inte på 70- och 80-talet. Men det är mer en trendspaning än solid vetenskap.

Det som helt oavsett denna studie talar för att vuxna inte bör dricka mjölk som måltidsdryck är följande. Mjölk är en av årmiljoner av evolution finjusterad dryck för att ge ett ungt däggdjur maximalt nyttig föda så att ungen ska kunna växa till sig snabbt och därmed öka ungens överlevnadschanser för att exempelvis klara av att springa ifrån ett rovdjur. Mjölk är tillväxtstimulerande, det är ett raketbränsle anpassat för unga däggdjur. Men vad som är bra för unga är nödvändigtvis inte bra för vuxna däggdjur. Speciellt om det är viktnedgång man eftersträvar så är kanske inte en tillväxtstimulerande dryck som mjölk det optimala. Mjölk innehåller en detydande del socker i form av laktos (en glukosmolekyl ihopkopplad med en galaktosmolekyl). Detta är den sötaste dryck som de flesta däggdjur någonsin kommer att dricka. När de slutat dia/amma kommer de aldrig mer att dricka söta drycker.

Laktosen i mjölken stimulerar insulinet, ett dopingklassat hormon som är tillväxtbefrämjande. Men det finns mer i mjölken än laktosen som stimulerar insulinet. Mjölkproteinet vassle är ett av de proteiner som höjer insulinet allra mest. Intressant nog försvinner vasslet när man producerar ost (och smör blir också i praktiken fri från vassle). Så det finns en del som tyder på att smör och ost skulle vara bra även för vuxna (och överviktiga) trots att det är baserat på raketbränslet mjölk. Ett aber är att ost fortfarande innehåller det andra dominerande mjölkproteinet kassein. Det finns hypoteser (inte fullständigt belagda) om att kassein skulle kunna vara aptitstimulerande vilket givetvis inte är bra om man vill gå ned i vikt. Det finns också studier som pekar på att kasseinet vid upphettning (t ex vid pastörisering av mjölk) kan reagera med sockret i mjölken och bilda så kallade AGE-produkter (Advanced Glycated Endproducts) som satts i samband med för tidigt åldrande. Det finns en hel del anekdoter om LCHF:are som fått igång sin viktnedgång genom att skippa ost. Att denna aktuella studie också pekar i samma riktning att andra mejeriprodukter än mjölk inte har samma effekt är också intressant men inte så mycket mer än så.

Men min nuvarande ståndpunkt förblir följande: Barn bör ammas så länge det går. För vår art och närbesläktade människoapor är det inte helt ovanligt att delvis amma upp till ca 4 års ålder. Då detta är lite opraktiskt så ser jag komjölk som ett bra substitut. Så länge barnen växer, vilket vår art gör väldigt länge, anda upp till slutet av tonnåren så tycker jag det är rimligt att dricka åtminstone lite mjölk fram tills dess. När vi är färdigväxta finns det ingen anledning att dricka mjölk som måltidsdryck, speciellt inte om vi är överviktiga. Men jag tror att när denna studie har blåst över i mediahypen så finns det ingen anledning att känna dödsångest för en skvätt mjölk eller grädde i kaffekoppen.

TILLÄGG: Jag hoppas att Svensk Mjölks representant Helena Lindmark Månsson är felciterad av DN när hon påstås säga: "Att laktos kan brytas ner till galaktos säger hon är en ny hypotes". Det har varit känt i närmare ett århundrade att laktosen består av en del glukos och en del galaktos och att enzymet laktas spjälkar upp laktosen i dessa två sockerarter. Pinsamt antingen för Svensk Mjölk eller för DN:s journalist.

/Per Wikholm
 

10-30 2014

Men vet du inte att det är homogeniseringen av mjölk som är farlig?

10-30 2014

Jill,
Homogeniseringen är förvisso en tveksam metod och vi köper ofta gammeldags (ohomogeniserad) mjölk när sådan finns att tillgå. Men jag tror ingen säkert har lyckats fastställa att den definitivt är farlig. Men ge mig gärna vetenskapliga studier som du anser stödjer att det är farligt.

10-30 2014

"Det finns uppenbara underligheter i studien som att männen mjölkdödlighet bara är 3 % i jämförelse med kvinnornas 15 %. Galaktosen skulle alltså vara 5 gånger giftigare (eller 500 %) för kvinnor än för män."

Fast skillnaden blev ju mindre när man tog hänsyn till att kvinnornas fick fylla i ytterligare kostenkät:

"It should be emphasised that when a single exposure assessment was applied in the sensitivity analysis of the Swedish Mammography Cohort, by use of either the first or the second food frequency questionnaire, the hazard ratios were attenuated compared with the time dependent exposure analysis and were also similar to the estimates obtained in the male cohort. Therefore, improved validity and precision of the exposure is a likely explanation for the higher risk observed in women."

Förklaringen till den skillnaden är rimligen att data för männen var osäkrare eftersom den bara samlades in vid ett tillfälle. sen skattar man visst hur dåligt folk fyller i kostenkäten:

"According to validation studies of milk intake, the correlation between the food frequency questionnaire and four, seven day food records every third month, a gold standard reference, has been approximately 0.7." http://www.bmj.com/content/349/bmj.g6015

10-30 2014

K,
Ja, just det! Kvinnorna fick fylla i hela två (2) enkäter med 8 års mellanrum! Snacka om "improved validity and precision" i en studie som ger sken av att ha koll på hur mycket mjölk de konsumerat under en 20-årsperiod.

De konstaterar alltså att en enstaka enkät stämmer till 70% med resultaten med sjudagars-enkäter var tredje månad. Det må så vara, de systematiska felen med felaktig inrapportering torde kvarstå oavsett hur ofta enkätstudier genomförs. Och jag har svårt att se att den 70 % träffbilden år ett skulle kunna utsträckas till att gälla 8 år till. Folk ändrar trots allt sina mat- och dryckesvanor över tid.

Så här har vi alltså en maximalt 70 % korrekt träffbild av hur mycket mjölk kvinnor druckit som används för att säkerställa en relativ 15 %-ig ökning av dödlighet. Känns inte så statistiskt grundmurat!

Ändrad: 2014-10-30 21:20:11

10-30 2014

Oavsett är mjölk inte en dryck för vuxna människor. Barn kan behöva dricka fullfet mjölk till de är 6-7 år gamla. Därefter bör de dricka vatten till måltiden. Calcium finns gott om i ost och syrade mjölkprodukter. Se på djuren! De stöter bort sina ungar när de diat klart. Vi är en del av naturen (trots allt!) och behöver inte mjölk efter barnaåren !

10-31 2014

Är det galaktos som dom studerar eller är det tarmfloran dom studerar?
Förändrar man tarmfloran så kan saker hända, galaktos borde kunna förändra biotan.
Jag tror inte att mjölken direkt påverkar vår hälsa men mjölken är nog inte så bra för vår tarmflora, då skulle deras studie kunna stämma.
Jag är inte insatt i hur galaktos påverkar tarmfloran men det går att kolla i vetenskapliga studier.

10-31 2014

FYI, Jag har träffat Helena Lindmark Månsson och hon kan vara en av de mest pålästa personerna jag har talat med. ALLA tjänstemän inom svensk mejerinäring vet vad laktos är och vad det består av.

11-09 2014

Här har du en artikel serie med en del studier länkade (om jag kommer ihåg rätt) som handlar om rå mjöllk eller opastöriserad mjölk: http://chriskresser.com/raw-milk-reality

Mjölk är en matvara för oss precis som vete var en gång. Vi bor ju faktiskt i skandinavien och det finns en stor chans att många av oss klarar av att dricka mjölk som ett tillskott till övrig mat. Dock håller jag med om att är man törstig så skall man dricka vatten!
Mjölk skall ses som mat.

Du kan även studera Weston A. Prices undersökningar. Mycket intressant men jag hittade inte länken just nu.

11-09 2014

Jenny,
Min nuvarande ståndpunkt är att man inte ska dricka mjölk i stora mängder som vuxen och i synnerhet inte om man har problem med övervikt. Däremot tror jag att denna undermåliga observationsstudie har överdrivit risken med mjölkdrickande monumentalt.

Vi svenskar drack mycket mer mjölk för bara 100 år sedan. Massajer dricker mycket mjölk och har bra hälsa. Weston Price´s bok som jag har, studerade också mjölkdrickande kulturer med bra hälsa.

Annika Dahlqvist senaste inlägg handlar om mättat fett och mejeriprodukter där Nordens ledande nutritionsforskare Arne Astrup nu försvarar dem i senaste numret av AJCN:
http://annikadahlqvist.com/2014/11/07/en-forandrande-syn-pa-mattat-fett-och-mejerier/

11-10 2014

per
http://www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser/galaktosemi

01-12 2015

Per, det krävs inte mycket erfarenhet från forskarvärlden för att se vad som är skräp i din text. Du gillar inte att risken skulle öka med 15% om man dricker ett glas per dag, men du förklarar inte vad som är undermåligt med studien. De har ett gediget underlag på 100 000 människor och ett sund vetenskapligt tillvägagångssätt. Du har en ovilja att acceptera att risken skulle öka med 15%.
Du skriver längre en ner om dina teorier du baserar helt på resonemang, utan att backa upp med någonting. Föga imponerande.
/ Olof


Namn:
Epost:
Kommentar:

Säkerhetskod
Ange koden som visas ovan, i rutan nedan
Lämna kommentar  Avbryt