Hej,

Då jag räknar med att många som läser det här också läser LCHF-magasinet, där jag fick äran att skriva en artikel i första numret så skall jag inte tjata så mycket om vem jag är och vad jag gör. I korthet så har jag personligen hjälpt ca 250 människor till en bättre hälsa. Jag förekommer då och då på olika forum och bloggar där jag skrivit en hel del genom åren men inte särskilt mycket i Sverige de sista åren.
Jag experimenterar väldigt mycket på mig själv och andra och den idén har jag fått från Sten Sture Skaldeman en gång i tiden. Det gör att jag har en del erfarenheter angående LCHF om vad som är bra eller dåligt. Jag skall här försöka delge er dem mycket med tanke på de som är nybörjare på LCHF.

LCHF är den verkliga hälsokosten, se till att försöka läsa på nog mycket så att ni verkligen förstår det. Jag kan inte nog säga hur viktigt det är, speciellt för att ta er igenom de svårigheter som på olika sätt kommer. Spelar ingen roll om det gäller kroppens (eventuella) omställningsproblem som ni kan bli oroliga för. Eller läkare/dietister/vänner/bekanta som säger att ni snart kommer att dö om ni fortsätter att äta LCHF. Eller om det gäller så "triviala" ting som att ni har svårt att komma på vad ni skall äta.
I alla dessa och andra lägen är det otroligt viktigt att ni har förstått att både kroppen och själen kommer att komma ut "på andra sidan" och vara helt nya. Ta gärna inspiration av Annika Dahlqvists sida om hälsovinster, för alla har vi några av de problem som står listade där. 

LCHF är inte heller en diet som t.ex. viktväktarna. Med LCHF kan man inte ge ut extra points för att man varit extra duktig under veckan. LCHF utgår enbart från hur kroppen fungerar. Ju fortare man inser det, desto bättre. Jag vet inte hur många av mina favoriträtter och favoritdrycker jag slutat med. I början minns jag att jag var avundsjuk på de som fortfarande kunde äta/dricka det jag nu fick avstå. Men ganska snart tyckte jag bara synd om dem då jag började känna hur otroligt mycket bättre jag mår av att låta bli. Dessutom försvinner det rena suget efter så det är definitivt enklare än man tror.

Försök tänka naturligt och evolutionärt när ni har egna funderingar. T.ex.

• Inse att vi inte skulle kunnat fungera som jägare och behöva äta 6 ggr om dagen som så gott som alla lågfettsförespråkare anser.

• Inse att vi inte måste ut och röra på oss för att behålla vikten eller för att ha en otroligt bra uthållighet. Hur skulle det se ut för de bland jägarfolken som satt hemma och sydde skor, kläder eller vad de nu gjorde stillasittande. Att människan motionerar för att må bra/inte bli tjock är lika nytt som fettsnål kost, d.v.s. bara 30-40 år.

• Inse att vi har energi att röra på oss utan att ha ätit t.ex. frukost. Hur skulle det se ut om jägaren skall iväg på morgonen och inte orkade för att det inte fanns någon frukost hemma? Jag har t.ex. inga problem att gå på ett gym 20-30 timmar efter att jag åt sist.

• Inse att vi både kan och att det dessutom är mycket bättre att vara gravid och att föda (i båda meningarna av ordet) barn på LCHF-kost. Hur skulle vi annars klarat oss förr? Både barn och mor mår otroligt mycket bättre på en så strikt LCHF som möjlig.

• Inse att allt som är skadligt för våra tänder är skadligt för kroppen. Våra tänder skall finnas kvar hela livet och det helt utan att behöva borsta tänderna.

• Kom också ihåg att då människor säger att medelåldern ju var mycket lägre då så stämmer det. Men vad de inte tänker på är att den förväntade levnadstiden (det finns ett fint ord för det men jag kommer inte ihåg det just nu) var mycket längre och både samer, indianer, inuiter, afrikanska stammar och andra som åt rätt hade en hel del gamlingar också. Problemet är att de levde otroligt mycket farligare då så själva medelåldern blev låg av den anledningen. Carl von Linné skrev om det för några hundra år sedan om samerna: ”..... Du framlever i all menlöshet dina år ända till över hundratalet med lätt ålderdom och ypperlig hälsa; för dig äro alldeles okända de tusentals sjukdomar som äro vanliga bland oss övriga europeer"

Kolhydrater är skadligt. Det gäller för oss och det gäller våra (och även andras) barn. Vi behöver inte få i oss en enda kolhydrat och det troliga är att det också är det mest optimala för oss.

Nu lite praktiska råd:

• Se till att minimera kolhydratintaget. Jag har sett väldigt många (för att inte säga alla) som får mindre sug efter kolhydrater ju mindre de äter. För mig är det t.ex. enklare att hålla mig från andra "onyttigheter" när jag tog bort de ca 2dl grädde jag hade i mina såser.

• Tro inte att (frukt och) grönsaker gör någon nytta, för det gör de inte. Och Nej, man kan inte få skörbjugg eller något annat av att låta bli dem (har ni redan glömt att det här är den naturliga kosten som är det bästa för kroppen?). Ät om ni känner att ni måste äta någon form av kolhydrater, men tro inte att det är nyttigt och ha någonstans i bakhuvudet att det är någonting som är bra för dig om det fasas ut med tiden. Jag har inte ätit en hel frukt på 4 år och inga grönsaker sedan 3 år.

• Ät när du är hungrig och ät dig ordentligt mätt då. Du behöver inte äta frukost om du inte är hungrig, låt hellre bli. Ät nåsta gång du blir hungrig. Svårare än så är det inte. Du kan troligen redan efter någon vecka lära dig så att du tajmar in det med att vara hungrig till exempel till familjemiddagen.

• Använd det förnäma kostverktyget här på LCHF.se. Använd det framförallt för att se att du är så lågt som möjligt i kolhydrater och att du ligger nånstans mellan ca 70-85E% fett. Om du äter dig ordentligt mätt och inte har några stora ätstörningar behöver du inte bry dig om något mer. Gör det inte svårare än vad det behöver vara.
  Har du någon form av ätstörningar behöver du kolla antalet kcal också så det ligger något sånär bra.

• Om du inte är mätt minst 6 timmar efter en måltid har du antingen ätit för lite, ätit för lite fett eller ätit för mycket kolhydrater.

• De flesta går över till att äta ca 2ggr/dag. De som inte gör det är oftast av sociala skäl (vill gå på lunch med arbetskamraterna t.ex.)

• Var inte orolig om du äter väldigt mycket i början. Min då 15-åriga smala dotter åt mer än dubbelt så mycket som jag gjorde (med betydande övervikt) de första 2-4 veckor då vi började. Då var jag orolig för jag visste inte så mycket om LCHF då, men det är helt enkelt kroppen som vill ha mer mat. Lyssna på din kropp, våra törst- och hungersignaler är där av en anledning och då vi äter rätt så börjar de dessutom att fungera!

• Se (de eventuella) omställningsproblemen som något positivt, att "helandet" har börjat verka. 

• Även om du tycker synd om dig själv i början för att det är så mycket du inte får äta så kommer det att gå över, jag lovar. Du kommer automatiskt att börja äta för att leva istället för att du gör som du gör nu, att leva för att äta. För det är vad den absoluta majoriteten i väst gör idag. Det är så härligt att upptäcka att man tänker på livet och vad man skall göra istället för att hela tiden tänka på vad man skall äta....

• Du kan inte belöna dig själv med lite extra kolhydrater för att du varit duktig. Din kropp fungerar inte så. Dels blir du otroligt mycket mer sugen efter det och dels kan det verkligen förstöra senaste veckans viktminskning. Men om du någon gång äter fel (medvetet eller omedvetet) är det allra viktigaste att du inte fortsätter målet/dagen efter. Du kommer troligen att vara mer sugen för ett tag men vad du än gör håll dig från suget då. I värsta fall går du upp några kg vatten om du väger dig, men det försvinner på några dagar och du är tillbaka, men bara om du inte fortsätter att äta fel.

• För en hel del av oss är det stor skillnad mellan 1-2 g kolhydrater/dag och 10-15g/dag. För mig är det så. Jag står still och i vissa lägen går jag upp i vikt på 10-15g/dag men min viktminskning går alltid igång igen då jag 0:ar kolhydraterna (vilket i princip är omöjligt, det är därför jag får i mig nåt gram per dag).

• Det tar ett tag för vissa att börja gå ner i vikt (eller upp för de som behöver det). Däremot händer det ofta (för att inte säga alltid) att det blir förändringar om man mäter sig på olika ställen. Är du en kvinna som dessutom svält-bantat ett antal gånger så tar det troligen extra lång tid innan det börjar hända något just viktmässigt, men inte mät-mässigt. Det bästa av allt är om man kan ställa bort vågen och bara äta LCHF utan att bry sig.
  Dessutom har de allra flesta (både män och kvinnor) muskler som är mer eller mindre förtvinade av långvarigt felaktig kost så bara av den anledningen är vikten ett dåligt mått. 

• Det finns ingen nytta av att motionera och gå på gym under tiden kroppen håller på att göra sig frisk med naturlig mat. Låt hellre bli, och om du skall träna så gör det för att du mår bättre av det (för att du tycker det är kul/härligt/trevlig), inte för att du tror att det är bra för dig och din kropp, om du förstår skillnaden. Eftersom vi får så mycket mer tid, energi och ork efter omställningen finns det gott om tid att ta upp någon form av motion som du då gör för att det är kul!

• Tro inte heller att du går ner snabbare i vikt av att motionera för det gör du inte heller. Om man svältbantar och motionerar kan man ibland göra det, men det är under förutsättning att man inte äter mer. Då du äter LCHF är det verkligen viktigt att du äter dig mätt. Om du då rör dig mer gör du av med mer energi och vad händer då? Du äter naturligtvis mer eftersom din kropp har börjat fungera som den skall med de signaler den ger.

• Obs, jag är inte emot att man rör sig, motionerar och är aktiv. Men jag har börjat inse att våra kroppar är så förstörda och stressade av felaktig kost att det är mycket bättre att låta kosten göra kroppen hel först innan vi börjar röra på oss i några större mängder.

Lycka till i ert (nya) LCHF-liv !