Antalet överviktsoperationer ökar kraftigt i Sverige. Men många patienter mår psykiskt dåligt efteråt. En fjärdedel av de som opererats hetsäter eller har andra ätstörningssymptom.

 Tillgången på psykologisk hjälp för de som mår dåligt efter operationen skiljer sig åt i landet.

Monika Andreasson, som gick ner 35 kilo efter sin operation, har inte fått någon hjälp av bli av med sitt tröstätande.

– Min känsla och min hjärna säger ju till mig: Monika, fy, usch. Fy på dig nu var du där igen. Det sitter ju kvar. Det har inte varit samtal om hur jag äter och läser konflikter nu. Jag ser ju liksom att operationen var ju mitt sätt att slippa få diabetes. Men den andra biten, som jag lever fortfarande med, har inte förändrats.

Monica Andreasson mår i dag fysiskt bra efter sin operation, men har fortfarande svårt att kontrollera sitt matintag.

Och hon är inte ensam. En avhandling som presenterades vid Örebro universtitet förra året visar att ungefär en fjärdel av de som magoperas har ätstörningsymptom tre år efteråt. Och lika många har symptom innan.

Men i dag behandlar man de här patienterna olika på olika håll i landet. Vissa kliniker har psykologer knutna till sig, och samtal innan och efter en operation är rutin, medan andra remitterar patienter till psykolog vid behov.

I dag görs fler magoperationer än någonsin tidigare i Sverige. På tio år har antalet nästan tiodubblats och nyligen har flera landsting skjutit till extrapengar för att fler ska få opereras.

Läs artikeln>

Kommentar:

Operation kan i vissa fall vara den sista utvägen för att kunna ge en människa ett drägligt liv. Kniven är dock inte något som ska tas till bara för att patienten inte klarar att gå hungrig. Det finns flewr sätt som bör provas innan kirurgin tar vid.

//L-E L