tänkvärt tack för info

kramis

Hear, hear!

Härligt!

Underbart inlägg! Bra sammanfattning.

Bra Mats! Vi har mycket att lära av naturfolkens sätt att leva. Samerna så som de levde för bara knappt ett hundatal år sedan är ju oss närmast. Man åt av vad naturen hade att erbjuda under sommarhalvåret vad gäller kolhydrater men under vintern var det kött/fisk och naturligt vis fett som gällde. Det som är tråkigt för oss nutida (medelålders i alla fall) människor är att vi har förstört våra kroppar till den grad att vi inte längre tål kolhydrater överhuvudtaget. Frågan är hur många generationer ska behöva gå igenom samma sak innan de som ska ge oss kostråden förstår att de är på väg att utplåna stora delar av befolkningen genom detta sätt att leva. Jag tycker t ex att det är fruktansvärt skrämmande att småbarn får diabetes typ2 vad har de för liv att vänta med dagens kostråd för diabetiker. Man värnar om miljön på alla sätt och vis men till vad ska vi rädda miljön om det inte finns människor kvar. Det här är ju en minst lika viktig fråga för mänskligheten tycker jag.

Jag tycker att det skulle vara intressant om man någon gång också refererade till när Linné inte direkt var positiv till sin tid i Lappland.
T ex 3 - 7 juni 1732.
Om man läser alla hans reseberättelser får man en mer balanserad bild av förhållandena i Sverige under mitten av 1700-talet.
Man skall betänka att Linné gjorde dessa resor av inventeringsskäl. Blommor, växter, tillgångar på sten och mineral.
Helena Hesselmark
PS 6 juni skriver han: Nybyggarna i Lappmarken så mycke rovor, vilka där ofta väl växa, och lapparna, som rovor mycket älska, giva ofta en ost för rovan, qvae stultitia (vilken dårskap).DS

Mats, läs hela boken.
Helena Hesselmark

Mats, läs hela boken.
Helena Hesselmark

Vi har ett problem här. Ett folkslag som börjar få sockersug och har nära kontakter med väst (deras folkdräkt är t.ex av vadmal, ett material som inte tillhör deras kultur). De bytte ost, torkat renkött, renskinn, osv mot rovor, socker, vete, mm eftersom rovorna - som all kolhydratmat - va söt och god. Givetvis visste de inte (precis som vi inte visste) att kolhydratmaten gjorde dem sjuka. Hur många samer känner ni som passar in på Linnés beskrivning idag?

Idag har evenker, samer, islänningar, grönländare, mongoler, kanadensiska inuiter, alaska inlands- och kustinuiter samt nordamerikanska "indianer" alla ett gemensamt - de är lika feta eller t.o.m fetare än vi i väst (evenkerna är minst påverkade av t.ex metabola syndromet, medan nordamerikanska ursprungsbefolkningen lider mest). http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15498091

Stefansson, m.fl beskriver inuiter, indianer, first nations, inslänningar, m.fl precis som Linné beskriver samerna, dvs friska, starka, seniga kroppar, perfekta tänder (över 5000 tänder inte en enda kariestand), över 40000 cancerundersökningar per år i mer än 20 år utan att hitta ett enda fall av cancer, prevalens för metabola syndromet = 0%, osv. Traditionellt levande inuiter fanns fortfarande på Stefanssons tid, det finns inga sådana idag (närmast man kan komma är nog på västra grönland, men även där äts det massa dansk mat). På Linnés tid fanns det fortfarande traditionellt levande samer, men de började sakta förändra sin kultur - precis som mongoler och indianer.

Idag förknippas suovas med ett bröd fyllt med renkött - men så va det inte förr, de har aldrig odlat vete (dvs inget bröd, suovas va bara rökt kött, inget annat). Samma kan ses hos vissa indianer som menar att Bannock (typ av bröd) är traditionell föda, det stämmer heller inte - av samma anledning som hos samera - ingen veteodling. Allt sådant kom från väst. Vissa av de inuiter Stefansson träffade hade aldrig sett en vit man och Stefansson noterade därmed deras traditionella föda - 100% animalisk, samma maträtt både till frukost och middag (t.ex fisk i månader, säl i månader, val i månader, caribou i månader, osv).

Ändrad: 2010-04-29 13:25:47