DN:s Anna Bratt om DNA-testad bantning

05-16 2010 

I dagens papperstidning av DN skriver Anna Bratt om ett nytt DNA-test som påstås visa vilken bantningsmetod som passar just dig. Tyvärr finns inte artikeln på nätet.

Det positiva är att Anna Bratt rapporterar om att flera av hennes vänner gått ned snabbt i vikt med LCHF men att det tyvärr inte fungerat för henne. Fokus på hennes artikel är att det kan finnas genetiska skillnader som gör att olika bantningmetoder fungerar olika bra för olika individer beroende på deras genetiska arv. Ett amerikanskt företag är på väg att lansera en genundersökning för att utröna vilken bantningsmetod som passar just ditt DNA.

Enligt detta företag passar lågkolhydrat bäst för 45 % av befolkningen medan 39 % bör äta en lågfettskost för att gå ned i vikt. Resterande 16 % bör välja ett mellanting. Anna Bratt rapporterar att hon gått ned i vikt på den lågfettskost som rekommenderades av hennes DNA-analys.

Självklart är det bra att lågkolhydratskost nu lyfts fram som ett alternativ för väldigt många (45 %). Samtidigt känner jag mig väldigt skeptisk till huvudbudskapet i denna artikel. Först och framst: Artikeln svarar inte på den grundläggande frågan: Varför har vi blivit allt fetare?

En antydan finns i artikeln med skrivningar om att tillgången till kaloririk mat är så mycket större i dagens samhälle. Vi har nära till kyl, frys och snabbmatsställen. Problemet med denna förklaring är att den globala fetmanepidemien inte följer dessa regler. Fattiga länder som t ex Sydarfrika uppvisar stor grad av övervikt i befolkningen. De första riktigt epidemiska fetmaexplosionerna inträffade inte bland rika utan bland utrsprungsbefolkningar såsom Nordamerikas indianer och Australiens aboreginer.

Detta antyder väldigt starkt att det är något i den västerlänska kosten som gör oss feta och som skiljer denna kost från den ursprungliga kosten som samlare och jägare åt. Och här är givetvis socker och finmalda, stärkelserika produkter av spannmål huvudmisstänkta.

Det är fullt trovärdigt att det finns vissa genetiska skillnader som gör att olika bantningsmetoder passar mer eller mindre bra för olika individer. Men trots allt är människosläktet en djurart som uppvisar ovanligt låg genetisk diversitet (skillnader) jämfört med andra däggdjur. Att de minimala genetiska skillander som finns mellan olika människor skulle vara det väsentliga at fokusera på, har jag svårt att tro.

Några bättre generella råd för att minska och behålla en bra vikt, till hela mänskligheten vore följande:

* Undvik socker

* Undvik spannmålsprodukter, framförallt finmalda varianter

* Undvik potatis, ris och majsprodukter (framförallt finmalda sådana)

* Ät animaliska produkter med allt sitt fett och protein

* Ät grönsaker, nötter och kolhydratfattiga rotfrukter

* Ät hellre bär än frukt. Det är OK att äta frukt i begränsad mängd men drick inte frukt (juice)

 

/Per Wikholm

05-16 2010

Så fort en ny företeelse eller nya forskningsrön publiceras för allmänheten gäller det att ställa den grundläggande frågan; vem tjänar på det här? För hur gärna vi än vill tro att forskningsresultat läggs fram i godhet av filantroper så är den krassa sanningen att det alltid handlar om pengar. DNA-testet kostar förmodligen skjortan, och jag tror inte landstinget betalar.

05-17 2010

Artikelns huvudfråga är varför olika människor reagerar olika på olika dieter. Det är ett ganska bra exempel på att vi som människor är betydligt mer komplexa organismer än man kan tro, och små skillnader i vårat DNA kan ha stora konsekvenser.

Som ett exempel beror laktosintolerans på en enda DNA-variation på en position (av 3 miljarder) i vårat DNA.

Som grupp reagerar vi människor till största delen likadant på kost och motion och de flesta vet hur en hälsosam kost och livsstil ser ut.

Men, det finns skillnader i hur våra kroppar fungerar och dessa tester utgår från att man nu hittar de första förklaringarna till vari dessa skillnader finns.

Sedan i vintras erbjuder det svenska företaget DNA-Guide (där jag är VD) möjligheten att testa den gen som vetenskapligt är starkast kopplad till kost och övervikt, FTO-genen. Enligt bl.a. en studie genomförd vid Lunds Universitet finns det skillnader i hur vi reagerar på en kost bestående av en stor andel energi från fett, och dessa skillnader kan till viss del förklaras via FTO-genen.

Läs mer om studien på denna adress:
http://www.ludc.med.lu.se/news-archive/food-habits-are-more-important-than-the-most-important-obesity-risk-gene/

Själva DNA-testet kan du läsa mer om på:
https://www.dna-guide.com/tester/dna-amnesomsattning/

/Daniel Zakrisson

05-17 2010

Jag håller med om att vi ska undvika socker och raffinerade kolhydrater. Men dina "råd till mänskligheten" ger jag inte mycket för...

1. Hela Asien har ätit vitt ris i hundratals år och inte förän snabbmaten med sitt socker och feta, processade mat gjorde sitt intåg där började de få problem med övervikt.

2. En mycket stor del av världens befolkning har inte råd att ens äta sig mätta varje dag. Att säga åt dem att "äta animaliska produkter" och "undvik potatis, ris och majsprodukter" är som att säga åt dig att sluta andas. Potatis, ris och majs är basmaten för majoriteten av världens befolkning, det som gör att de överlever.

3. En ökad köttproduktion sätter våra begränsade resurser av betesmark, rent vatten och odlingsbarmark under ännu större press. Vi behöver äta MINDRE kött, inte mer, för att få maten att räcka till alla sex miljarder människor. Vi bör överväga att att äta allt mer bönor och linser för att få i oss vårt protein, inte nötkött och fläsk.

05-17 2010

Svar till Hanna:

1. Hundratals år är ingen lång tid i ett evolutionärt perspektiv. Vitt, polerat ris var fram tills nyligen en lyxartikel för en liten del Asiens befolkning. Basfödan för majoritetsbefolkningen var det betydligt mer svårsmälta råriset. Och visst går det att äta mycket kolhydrater om man förbränner det samtidigt...precis som Gunde Svahn kunde äta abnorma mängder pasta utan att bli fet. Men för en alltmer stillasittande befolkning är vitt ris och andra snabba kolhydrater ett gissel.

2. Läs Lierre Keith:s "Vegomyten". Potatis kan jag kanske frikänna delvis men ris, majs och spannmål tär på jordens ändliga resurser och är inte långsiktigt hållbart (i större delen av världen) medan betesmark är det. Jag försvarar inte dagens industriella köttproduktion där man tvingar kor att äta spannmål, utan det jag förespråkar är just naturbeteskött.

3. Återigen läs Lierre Keith:s "Vegomyten". Länk nedan:

http://www.bokia.se/bok/9789172411876/vegomyten-maten-rattvisan-och-en-hallbar-framtid-lierre-keith/

05-17 2010

Daniel,
Eller också äter vi bara (för den enskilde individen) nog lite kolhydrater så kan vi varken bli tjocka eller få diabetes typ 2 så är problemet är löst


Namn:
Epost:
Kommentar:

Säkerhetskod
Ange koden som visas ovan, i rutan nedan
Lämna kommentar  Avbryt 

Nytt i shoppen!

Ostknappar 39 SEK

Grillad parmesanost
Perfekt snacks
0g kolhydrater

i webshoppen!