Rapport, SVT1, 2009-03-15 och 03-16, kl. 19.30, inslag om mättat fett; fråga om opartiskhet och saklighet

Inslagen frias. Granskningsnämnden anser att de inte strider mot kravet på opartiskhet och saklighet.

____________________

I inledningen sades att kostråd debatterats flitigt, att smörförsäljningen ökar, att fettförespråkarna vinner mark men att forskningen pekar åt ett helt annat håll. Reportern sa att det finns de som hävdar att man blir smalare, mättare och lyckligare av smör, men ifrågasatte om det egentligen finns något vetenskapligt stöd för den åsikten. Följande uttalanden gjordes av reportern

och av en medverkande professor i medicin (A).
(A) – Ja, det finns ju absolut ingen forskning som visar att vi ska äta mera smör och mättat fett. Det är baserat på ett löst tyckande som inte har med vetenskaplighet att göra.
(Rep) – Så varför förespråkar en del, till och med läkare att man ska äta mer smör då?
Ja, det finns förstås en del studier som visar att man till exempel kan gå ner i vikt om man äter en högre andel fett. Eller att blodsockret sjunker, men de studierna sträcker sig över ganska korta tidsperioder. Om man tar bantning till exempel så har det visat sig att alla metoder ger ungefär samma resultat i det långa loppet. Det som däremot är välutforskat är hur det mättade fettet påverkar oss på lång sikt. Den senaste studien kommer från Sahlgrenska Akademin där man tagit reda på varför antalet hjärtinfarkter med dödlig utgång mer än halverats i Sverige de

 

Utgångspunkten var att inslaget dagen innan hade väckt en storm av protester.Reportern sa att redaktionen fått över 100 mejl från fettförespråkarna och att vilseledande och dålig journalistik bara var några av omdömena. Men, sa reportern, experterna på Livsmedelsverket håller med om att mättade fetter är av ondo och kan göra att hjärt- och kärlsjukdomarna ökar igen. Härefter intervjuades en representant för Livsmedelsverket. Han sa bland annat att verket inte bara tillfrågar en forskare utan en väldigt bred forskarbas, att Socialstyrelsen visserligen har sagt att man kan använda en behandling av övervikt och diabetes under en kort tid med noggrann läkarkontroll med fetare diet men att Socialstyrelsen inte har sagt något om att rekommendera den till barn och vuxna, till alla åldrar som ett livslångt sätt att äta.

Inslagen har anmälts av sammanlagt 35 personer. Åtta av dessa har anmält båda inslagen. Anmälarna anser främst att ämnet behandlades ensidigt.

Kritiken kan sammanfattas enligt följande.

• Rapport sprider en myt om det mättade fettets farlighet och benägenhet att framkalla hjärtinfarkt genom att enbart låta professor A framföra sina åsikter.

• Någon forskare/förespråkare av den motsatta uppfattningen borde ha fått komma till tals och försvara sin ståndpunkt.

• Reportern tog ställning för den linje som professor A förespråkar.

• I inslaget den 16 mars upprepades, trots kraftiga protester, det partiska och vinklade budskapet.

En anmälare kritiserar även att reportern påstod att alla bantningsdieter är lika bra/dåliga, och två anmälare vänder sig mot Livsmedelsverkets påstående om att Socialstyrelsens godkännande av en viss lågkolhydratskost endast är godkänd att användas en kortare tid. Enligt anmälarna är påståendet felaktigt.

 

Sveriges Television (SVT) anser att inslagen inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet och anför följande.

Ämnet som togs upp i inslaget den 15 mars väckte en bred debatt. En del av debatten kom även att ligga utanför det ämne som det inledande inslaget behandlade, nämligen om ett visst kolesterol i blodet kunde minska dödlighjärtsjukdom. Inslagen den 15 och 16 mars följdes upp i ytterligare två inslag som både beskrev den debatt som uppstått och fördjupade diskussionen när det gäller de olika synsätt som finns mellan den etablerade vetenskapen och de som anser att en kost med mycket mättat fett är hälsosam.
I Gomorron Sverige den 18 mars sändes en debatt mellan professor A och läkaren B, som förespråkar en diet med lågt kolhydratsintag och mycket fett.
I Rapport den18 mars gjordes ytterligare en uppföljning med ett utsnitt ur samma debatt och en intervju med en av de många engagerade tittarna som anser att en diet med en stor andel mättat fett är nyttigt. Sammantaget belyser inslagen både den aktuella debatt som pågår i samhället och det aktuella forskningsläget.

Över tid kan det konstateras att läkaren B varit med i Rapport vid två tillfällen förra året och framfört sina argument för ett högt fettintag som metod för övervikt och diabetes. En snabb genomgång av SVT:s arkiv visar 14 träffar på hennes namn i SVT:s nyheter under perioden 2007–2009.

Därmed måste hon och hennes åsikter anses ha fått stort utrymme för att vara en enskild läkare.

 

Inslaget handlade om en forskningsrapport presenterad i tidsskriften European Heart Journal. Den bekräftade tidigare internationell forskning men hade ett starkt nyhetsvärde eftersom den handlar om Sverige.
Professor A,som varit med och gjort rapporten, är professor i medicin och verksam vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. Redaktionen har kontrollerat hennes påståenden att det inte finns någon publicerad forskning som visar att det är nyttigt att äta mättat fett och funnit att det stämmer.

 

I inslaget beskrevs de starka tittarreaktioner som inslaget dagen innan hade väckt och det faktum att Socialstyrelsen gett en läkare rätt att rekommendera en fetare diet i vissa fall. Livsmedelsverket kommenterade problematiken när vissa bantningsmetoder riskerar att tolkas som allmänna kostråd till bådevuxna och barn.

SVT hänvisar till och har bilagt flera artiklar om bland annat kolesterol samt hjärt- och kärlsjukdomar. SVT hänvisar även till en studie från 2009 om att bantningsmetoden inte är avgörande för hur väl man lyckas gå ner i vikt.

 

 

Granskningsnämnden har tagit del av de inslag i Gomorron Sverige och Rapport den 18 mars som SVT hänvisar till i sitt yttrande.

I inslaget i Gomorron Sverige debatterade professor A och läkaren B och framförde utförligt sina respektive ståndpunkter. B redovisade bland annat varför hon ansåg att inslagen den 15 och 16 mars var ensidigt vinklade till etablissemangets fördel, att de skrämde folk att tro att mättat fett är farligt och att etablissemangets forskning bara är trams.
A redovisade sin syn på forskningen och förklarade vad hon såg för problem med B:s argumentation.

Rapport-inslaget utgick från de starka protester som debatten gett upphov till och tog upp frågan om varför frågan om kost och fett är så laddad. En av de tittare som hade vänt sig till Rapport med kritik mot inslagen intervjuades kort. Reportern beskrev ett sorts ställningskrig mellan å ena sidan en majoritet som pekar på risker med att det mättade fettet leder till hjärt- och kärlsjukdomar, och å andra sidan en mindre, men mycket engagerad, grupp människor som menar att vi mår bra och blir smala av att äta mer fett.
En kort sekvens från debatten mellan A och B i Gomorron Sverige visades. Reportern sa att ställningskriget särskilt fördes i media. En medieforskare medverkade och pekade på risker med att den enskilda konsumenten får så skilda budskap genom mediers rapportering om olika forskningsrön.

SVT ska bedriva programverksamheten opartiskt och sakligt samt med beaktande av att en vidsträckt yttrande- och informationsfrihet ska råda i televisionen (5 § i sändningstillståndet). Kravet på opartiskhet innebär enligt Granskningsnämndens praxis bland annat att kontroversiella ämnen eller händelser inte får behandlas ensidigt, det vill säga så att endast en parts version eller synpunkter klart dominerar ett program eller inslag.
Vid sin prövning kan nämnden ta hänsyn till ett annat program eller inslag, förutsatt att en sådan balansering framstår som naturlig för tittarna. Det kan till exempel röra sig om inslag i den löpande nyhetsförmedlingen eller i en programserie.

Kravet på saklighet innebär främst att uppgifter som är av betydelse för framställningen ska vara korrekta och att framställningen inte får varavilseledande, till exempel genom att väsentliga uppgifter utelämnas.

 

Inslaget den 15 mars utgick från uppgifter i en svensk forskningsrapport. Det förhållandet att reportern i det sammanhanget redovisade dessa forskningsresultat strider inte mot kravet på opartiskhet.

När det gäller valet av medverkande i de båda inslagen gör Granskningsnämnden följande bedömning. Frågan om mättat fett och dess inverkan på människors hälsa är kontroversiell. Enligt nämndens mening hade det stått i bättre överensstämmelse med kravet på opartiskhet att även ge förespråkare för den motsatta ståndpunkten utrymme att framföra sina argument i de anmälda inslagen. Mot bakgrund av att det ändå framgick av dessa inslag att frågan är omstridd, anser nämnden att ämnet inte har behandlats ensidigt i strid med opartiskhetskravet.

Granskningsnämnden kan inte heller finna att anmälarnas kritik mot reporterns uttalande om bantningsmetoder eller uttalandet av Livsmedelsverkets expert, innebär att inslagen strider mot kraven i sändningstillståndet.

Detta beslut har fattats av Kerstin Calissendorff, Jan-Erik Billinger,Maria Edström (skiljaktig), Jesper Strömbäck, Nina Wormbs, Annika Åhnberg och Henrik Jermsten efter föredragning av Helena Söderman.

Den skiljaktiga motiveringen framgår av sidan 6.

På Granskningsnämndens vägnar

Kerstin Calissendorff

Helena Söderman

 

 

Ledamoten Maria Edström var skiljaktig i fråga om motiveringen av det friande beslutet. Enligt hennes mening borde andra stycket under rubriken Granskningsnämndens bedömning ha följande lydelse.

När det gäller valet av medverkande gör Granskningsnämnden följande bedömning.
Frågan om mättat fett och dess inverkan på människors hälsa är kontroversiell. Valet av medverkande i de båda anmälda inslagen medförde att ämnet togs upp från en och samma utgångspunkt. Enligt nämndens mening kom ämnet därigenom att behandlas ensidigt till förmån för uppfattningen att man bör äta mindre mättat fett. Nämnden konstaterar dock att ämnet gavs en mer allsidig belysning i Gomorron Sverige den 18 mars, där såväl professor A som läkaren B gavs stort utrymme att argumentera för sina respektive ståndpunkter. Med hänsyn till detta, och till att en del av debatten visades i Rapport samma dag, anser nämnden att ämnet inte har behandlats i strid med opartiskhetskravet.