Hej alla kära vänner.
Igår kväll satt jag och zappade mellan mina tre kanaler ettan tvåan och kunskapskanalen.
På kunskapskanalen sände man ett skotskt mycket intressant program om bantning. Självklart var det färgat av att man ska räkna kalorier och det vanliga om att undvika fett, men ändå. De hade forskat i en mängd olika ämnen och eftersom jag har förmågan att se igenom deras felaktiga teorier om kalorier och fettskräck gav det ändå enormt mycket kött på benen för mitt sätt att tänka.
Oavsett vad andra LCHF are säger så hävdar jag, att man ska äta mindre portioner, då tappar man vikt.
Forskarna hade studerat vad som händer när maten serveras på en mindre tallrik. Jag hävdar med bestämdhet, att en mindre tallrik gör, att man känner sig mätt tidigare. Deras forskning håller med mig. Om man serverade maten på en liten tallrik kände sig testpersonerna nöjda med 20% mindre matintag.
Forskarna lät tre personer äta samma mat men mixat olika vad gällde mängden. Energiinnehållet var detsamma. Man ville se vem som blev hungrig först.
Den som fått 10% mer protein i sin portion kände sig mätt dubbelt så länge, som den som fått den normala portionen, som alltså innehöll mest kolhydrater.
Av förståeliga skäl höll man tyst om vad som hände med den som fick 10% extra fett, men det vet vi ju, att fett mättar längst av allt.
Man matade en grupp ingenjörsoldater med precis samma mat som en annan grupp ingenjörsoldater. Skillnaden bestod i, att den ena gruppen fick tugga sin mat och dricka en mugg vatten till.
Den andra gruppen fick sin mat körd genom en matberedare varvid vattnet tillsattes och portionen blev till soppa.
När man kollade med sina snillrika apparater så hade gruppen soldater som ätit soppan fortfarande hälften av sin mat kvar i magsäcken när gruppen med vattenmuggen hade tom magsäck. Soppfolket kände sig alltså inte hungriga förrän fler timmar efter de andra. Intressant tycker jag, teorier jag inte läst om eller hört om tidigare.
Nu till något mycket intressant och som jag tror berör de flesta av oss. Åtminstone de av oss, som tycker oss protokollföra allt i matdagboken och ändå går vi inte ner i vikt.
Man lät en testperson äta enligt sin uppgjorda plan och hon skulle skriva upp allt hon åt. Självklart var mängderna relaterade till kaloritänkandet och meningen var, att hon skulle tappa vikt om hon följde portionsplanen. Hur som helst, människan tappade inte vikt och man försökte komma på varför.
Med hjälp av bland annat radioaktiva isotoper som man blandade i vattnet hon drack kunde man se i urinen exakt hur mycket kalorier som kommit in i magen. Lustigt, men kvinnan hade lyckats ”slarva bort” nästan en tredjedel, förträngt kanske låter bättre men faktum kvarstår hon trodde hon fått i sig 2000 kcal men i själva verket låg ibland nivån på nästan 3000. Således gick hon inte ner i vikt. Ett nytt försök där hon blev ålagd att skriva upp precis vid ättillfället vad hon fått i sig gav bättre resultat. Vikten rasade.
Man tvingade en deltagare till flitig motion. 90 minuter med gymmaskinerna och han tappade bara 19 gram fett. Inte mycket att hurra för, men dagen efter fick han ligga och vila motsvarande tid och då tappade han 49 gram fett i sömnen.
Hur förklarade man det? När man arbetat i 90 minuter är kolhydratsdepåerna slut. Då tvingas kroppen dagen efter tillverka sin egen energi. Alltså det för oss LCHF are helt naturliga. Kroppen gör om fett till drivämne och fettförlusten blir påtaglig. Därför blir Lars-Erik Litsfeldts tes om att man inte behöver motionera för att tappa vikt, helt sann. Vi har ju inga kolhydrater att bränna dag ett, varför vi ständigt tappar en massa fett ändå. Sedan anser vi nog alla, att motion är bra för kroppen. Ju mer vältränad man är, desto bättre klarar man dagens vedermödor.
Hjärnan hade studerats under det man lät personer bli hungriga.
Ju mer hungrig du känner dig, desto mer kaloririk mat vill du ha. Är du mätt bryr sig inte hjärnan om att fundera på vilken mat du ska äta.
I ett nötskal beskrev detta försök, varför Viktväktarnas teorier om mat inte fungerar.
Enligt deras och även andras bantarmetoder ska vi ju äta energifattig mat Den sortens mat som vår hjärna dömer ut och inte vill ha, eftersom den vill att vi äter kaloririk och mättande mat.
Därför gott folk, är ju LCHF med två ägg och några skivor bacon den perfekta måltiden. Du får äta kaloririk mat, du får i dig fett och protein, som håller dig mätt länge och du magrar utan att känna hunger, kan det bli bättre!?
So long!