(Bild från DN.se)

Idag rapporterar DN om resultaten av två stora observationsstudier om vad man bör äta för att slippa viktuppgång. Snabba kolhydrater hamnar i strykklass.

De visar hur flera olika livsmedel påverkar vikten på lång sikt. De snabba kolhydraterna ligger i topp på listan över livsmedel som ökar vikten.

•En extra portion kokt, stekt eller bakad potatis per dag ger till exempel en viktökning på 0,7 kilo på fyra år.
•Byter man ut potatisen mot en extra daglig portion grönsaker minskar i stället vikten med nästan 0,2 kilo.
•En extra portion smörgåspålägg varje dag ger en viktökning på nästan ett halvt kilo på fyra år.

Här kan du läsa hela artikeln i DN.

Kommentar: Detta är som sagt resultat från observationsstudier som aldrig kan reda ut orsak och verkan. Det betyder i praktiken, lite överförenklat, att man jämför hälsomedvetena människor som äter mycket grönsaker, motionerar mer och röker mindre med rökande soffpotatisar som struntar i hälsan och käkar på McDonalds.

Då kan man som du ser i grafiken ovan, komma fram till att rött kött får dig att gå upp i vikt. Detta är ett resultat som strider mot all logik eftersom rött kött innehåller mycket protein som är mättande, Jag tror till och med att fettskrämda kostprofessorer som Stephan Rössner och Claude Marcus har svårt att köpa denna slutsats då de också brukar framhäva proteiners mättande effekt. Anledningen till resultatet om rött kött är sannolikt att det avspeglar ett meal på McDonalds med en hamburgare i vitt bröd som äts tillsammans med en stor pommes och ett stort glas läsk. Det är kolhydraterna i detta meal som få dig att överäta och bli fet men i en observationsstudie så kommer det att se ut som om köttet i burgaren är en av orsakerna till övervikten. Ungefär samma sak kan sägas om smörgåspåläggen.

Ett stort problem i denna sorts studier är också att flertalet i studien äter en rätt så genomsnittlig amerikansk diet med mycket snabba kolhydrater. Äter man över 50 energiprocent kolhydrater varav en betydande del från tillsatt socker så kommer även fettet i måltiden man äter att bidra till viktuppgången. Kolhydraterna ger ett högt insulin som stoppar fettförbränningen och låser in fettet i fettcellerna. Då får man resultatet att det som i denna studie ser ut som att smör är fettbildande. Skulle man istället ha gjort en så kallad interventionsstudie och låtit en grupp käka mycket kolhydrater och en annan grupp lite kolhydrater och mycket fett så hade man fått helt andra resultat och kunna avskriva smör som fettbildande i avsaknad av kolhydrater.

Intressant i studien är dock att fet standardmjölk visar sig mindre fettbildande än lättmjölk. Detta går på tvärs mot vad man kunde förvänta sig om man är fettskrämd. Youghurtresultaten är också lite oväntade.

/Per Wikholm