Användarnamn
Lösenord

Kom ihåg mig

LCHF, Paleo och vägen tillbaka till ekologisk hållbar matproduktion

09-11 2011 

 

(Bild: Frigående grisar på Joel Salatin's Polyface Farms. Fotograf: Amber Karnes www.myaimistrue.com )

 

Det här kommer att bli ett mycket lååångt och väldigt annorlunda inlägg jämfört med de vanliga nyhetsartiklarna här på LCHF.se. Tanken är att detta blogginlägg ska fungera som en argumentsamling för alla er som behöver ta debatten om LCHF/Paleokost och miljön i fikarummen och på nätet. Det här kommer att vara – som det heter på modern svenska – ett levande dokument där jag fyller på med fakta och argument allt eftersom, så bokmärka gärna denna sida och kom tillbaka med jämna mellanrum. Först kommer en (rätt lång) sammanfattning och sedan ett förord. Därefter följer en vidareutveckling av resonemangen och argumenten med länkar och tips för vidare läsning.

En sammanfattning av denna artikel kommer också att publiceras i LCHF-Magasinet nr 3, 2011. Eventuellt kommer lite olika vinklingar på samma material att dyka upp som inlägg i andra forum såväl tryckta som på webben.

Ett litet förtydligande: Kritiken som riktas mot veganism ska tolkas just som en kritik av denna kostideologi som kortfattat går ut på att vi kan rädda välden bara vi slutar äta kött och tänker bort djuren ur vår matproduktion. Detta är en ideologi som omfattas av betydligt fler än bara veganerna. Livsmedelsverket, Folkhälsoinstitutet och ett par SR Ekot-journalister är helt inne på detta tankesättt som jag menar vare sig är realistiskt och heller aldrig kan bli ekologiskt hållbart. Däremot ska denna uppgörelse med veganismen som ideologi inte tolkas som en kritik av den enskilde veganen eller vegetarianen. De har, precis som vi LCHF-are och paleokostare sin fulla rätt att äta på de sätt som de tror gynnar hälsan och miljön. (För övrigt har vi ett bokprojekt på gång inom min familj med lakto-ovo-vegetarisk LCHF).

/Per Wikholm, kostdebattör och författare med molekylärbiologisk bakgrund

 

Sammanfattning

Under bara drygt ett halvt århundrade har mänsklighetens matproduktion ställts om från att vara huvudsakligen solenergibaserad till att till stor del baseras på fossila bränslen som olja och kol. Vägen tillbaka till en solenergibaserad och ekologisk hållbar matproduktion kommer att vara lång och mödosam men den är nödvändig. En sådan omställning måste bygga på ett ekologiskt kretsloppstänkande där omfattande djurhållning utgör en central del. Därför utgör de principer som finns inom LCHF- och Paleorörelsen en del av lösningen på problemet.

 

På motsvarande sätt så utgör veganism - som baseras på att man kan tänka bort djurhållningen ur matproduktionens kretslopp - en del av problemet, snarare än lösningen. Storskalig odling av monokulturer av spannmål är så långt ifrån man någonsin kan komma ekologiskt kretsloppstänkande. Även långt innan spannmålsodlingen blev fossilbränsleberoende gav den upphov till ekologiska katastrofer såsom skogsskövling, utrotning av djur- och växtliv, försaltning, jorderosion, uttorkning av floder och sjöar, ökenutbredning och återkommande svältkatastrofer. Vägen tillbaka till ekologiskt hållbar matproduktion handlar därför inte om att göra ännu mer av samma sak.

 

Det är delvis en myt att dagens fossilbränslebaserade och spannmålsdominerade livsmedelsproduktion är effektiv och nödvändig för att kunna försörja en växande världsbefolkning. Den är effektiv endast under förutsättningar som att oljan är billig, att jordbrukssubventionerna riktas huvudsakligen till spannmålsodling samt att systemet slipper betala den fulla kostnaden för sin negativa miljöpåverkan. Redan idag finns det många exempel som visar att ekologisk produktion som integrerar djuruppfödning med odling av frukt och grönt, ger lika stor eller större matproduktion per hektar jämfört med det ”konventionella”, fossilbränslebaserade jordbruket. Ett liknande ekologiskt kretsloppstänkande håller på att utvecklas inom vattenbruket där olika arter av alger, tång, musslor, ostron, räkor, fisk och rovfisk används för åstadkomma en effektiv och solenergibaserad matproduktion.

 

En solenergibaserad och ekologiskt hållbar matproduktion är fullt möjlig. LCHF och paleolitisk kosthållning går att förena med världens matbehov. Det går att producera lika mycket mat per hektar mark på ett ekologiskt sätt. Det är dock sannolikt att vi på ett eller annat sätt kommer att få vänja oss vid att betala det fulla priset för vår mat – antingen via priset i matbutiken eller via skattsedeln, när oljan sinar. Ekologisk matproduktion är i allmänhet mer arbetskraftsintensiv än den idag dominerande fossilbränslebaserade matproduktionen. Ogräs måste exempelvis rensas för hand istället för att dödas av effektiva, kemiska bekämpningsmedel baserade på billig olja. Det kräver också mer arbetskraft att hantera frigående, gräsbetande kor och höns än att ha dem instängda i stora djurfabriker.

 

Oavsett hur man bedömer konsekvenserna av och kostnaderna för framtida klimatförändringar så är en sak redan säker. Vi har passerat eller är mycket nära ”peak oil”, tillståndet då världens oljeproduktion har nått sin topp och den korta, historiska parentesen med billig olja och en matproduktion baserad på billigt konstgödsel och bekämpningsmedel, obönhörligen närmar sig sitt slut. En omställning är nödvändig men den är på intet sätt ogenomförbar eller utopisk. Den bygger inte som den veganska utopin på förutsättningen att hela mänskligheten radikalt ska ställa om sin matkonsumtion på ett sätt som strider mot de senaste 2 miljonerna av mänsklig evolution.

 

Även om denna omställning är nödvändig så kommer den likväl att vara problematisk ur ett ekonomiskt, politiskt och inte minst ett psykologiskt perspektiv. Få sakfrågor är så politiskt brännande som stigande matpriser. Det kan, som i fallet på det tidiga 70-talet, få politiker ur så vitt skilda politiska läger som Olof Palme och Richard Nixon att närmast panikartat införa nya subventioner och styrmedel för att öka livsmedelsproduktionen och pressa ned priserna. Egentligen handlar omställningen inte om några större konstigheter. Det handlar om att återupprätta en växtodling och en djurhållning som påminner starkt om den i Astrid Lindgren´s Emil i Lönneberga men som tar tillvara en del av de landvinningar i effektivitet som gjorts i den moderna matproduktionen. Däri ligger också den psykologiska problematiken. I Emils värld var det självklart att olika matvaror hade sin säsong. Idag har vi vant oss vid stormarknader som alltid har allting från världens alla hörn, även om det kommer till priset av långa, fossilbränsledrivna (nästan helt skattebefriade) flygtransporter. Däri ligger svårigheterna i vägen tillbaka till en ekologiskt hållbar matproduktion.

 

 

Förord

(Jo, jag vet att det kan kännas lite malplacerat med ett förord efter ovanstående, långa drapa). Som ni säkert kommer att märka av längden på detta inlägg så är det början på ett bokprojekt som funnits i min tankevärld sedan en tid tillbaka. Ni som hört mig föreläsa på LCHF-kryssningen i våras och på campingen i Säffle i somras kanske kommer ihåg min trendspaning om att det är dags att fokusera på Eco-LCHF. Jag hade redan då på känn att det förr eller senare skulle komma en stor attack mot LCHF med miljöargument. Nu kom den så med SR Ekots reportage som av en händelse råkade sändas ut i etern dagen före att journalisterna ifråga släppte sin nya bok. Första ryggmärgsreaktionen är självfallet att gå i clinch med de påståenden dessa gör om LCHF.

 

I deras beräkningar av koldioxidekvivalenter har de gjort en rad antaganden om LCHF som inte stämmer. De verkar inte ha tagit hänsyn alls till att LCHF minskar den totala kalorikonsumtionen utan gjort sina beräkningar per kilo mat. De har utgått från att LCHF förordar en högre protein- och därmed högre köttkonsumtion vilket inte heller stämmer. Sedan har de räknat på sämsta tänkbara spannmåls- och sojabaserade köttproduktion trots att de ledande LCHF-författarna tydligt rekommenderar vilt eller ekologiskt, gräsbeteskött. Och så kryddar de anrättningen genom att räkna på de värsta flygimporterade och/eller växthusodlade grönsakerna.

 

Visst är det frestande att kontra deras beräkningar med en mer realistisk LCHF men åtta års tjänst som politisk omvärldsanalytiker har lärt mig att man sällan vinner strider där motståndaren har tillåtits att definiera problemformuleringen, regelverket och spelplanen. Dessa journalisters världsbild utgår helt utifrån förutsättningen att djurhållning alltid är av ondo medan spannmålsproduktion är räddningen för mänsklighetens överlevnad. De är fullständigt fastnitade i en vegansk verklighetsbeskrivning (de har tydligen på något webb-forum dementerat att de själva är veganer men det är ointressant i sammanhanget).

 

Mitt inlägg här kommer därför att fokusera på en bredare syn på vår matproduktions effekter på miljön än enbart koldioxidekvivalenter. Även om 6-8 brödskivor om dagen sägs vara ”klimatsmart” jämfört med dagens sätt att producera kött så kommer det fortfarande att bidra till en övergödning av Östersjön med algblommning och döda bottnar som resultat. Och bonden i Egypten

eller Libyen som idag konstbevattnar sitt vetefält med ”fossilt vatten”, en vattenreservoar långt ner i marken som inte förnyas, kommer förr eller senare att uppleva att den sista droppen vatten från reservoaren har tagit slut och att vetefältet återgår till att vara improduktiv öken. Tänk om bonden istället hade använt denna unika men ändliga vattenresurs till att försöka återskapa ett landskap med träd och buskar som ger skugga och lyckades återskapa ett micro- och makroklimat som gjorde marken bördig igen. En sådan långsiktigt, ekologisk hållbar strategi är förstås beroende av djur som med sin gödsel bidrar till att bygga upp ett lager av matjord. Samspelet mellan gräs och gräsbetande djur bidrar till att jorden hålls på plats. Men eftersom idisslande djur rapar och fiser en del metan som är en stark växthusgas kan denna långsiktigt hållbara matproduktion framstå som mindre ”klimatsmart” än den kortsiktiga veteodlingen, för siffernissar som stirrar sig blinda på kldioxidekvivalenter.

 

 

Spannmålsproduktion kan aldrig bli ekologisk

Odling av monokulturer - stora fält med samma gröda - bygger på att på konstgjord väg upprätthålla denna biologisk enfald. Allt utom det som ska odlas ska utrotas så effektivt som möjligt. Traditionella metoder är plöjning, harvning och manuell ogräsrensning. Nyare metoder är kemiska bekämpningsmedel mot insekter, svampar och växter. Det som kallas ”ekologiskt jordbruk” handlar alltså inte att upprätthålla biologiskt mångfald. Ekologiskt jordbruk är bara något mindre dåligt än jordbruk baserat på konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. När konstgödslet tas bort ur jordbruket återstår bara naturgödsel producerat av djur. Så vill man som vegetarian äta ekologiskt är man precis lika beroende av en omfattande djuruppfödning som vi LCHF:are och paleokostare är.

 

Det är till och med så att det ökade behovet av harvning (istället för bekämpningsmedel) ökar det ekologiska jordbrukets läckage av markbundet kväve till luften, vilket i sin tur ökar behovet av ytterligare gödsel. I USA har det ekologiska (eller ”organiska”) jordbruket expanderat kraftigt de senaste årtiondena. Jättelika fält med monokulturer gödslas med spillningen från de enorma djurfabrikerna. Underbetalda mexikanska gästarbetare rensar ogräs med gasoldrivna eldkastare. Likväl misslyckas den ekologiska odlingen att uppnå samma effektivitet som det konventionella jordbruket.

 

Ett annat problem för jordbrukets miljöpåverkan är det senaste århundradets så kallade ”rationalisering” med allt större åkrar med monokulturer som följd. Det äldre, småskaliga jordbruket som kombinerade djurhållning med en blandad odling av olika grödor var betydligt mer ekologiskt. Detta blandade hagmarks- och jordbrukslandskap kunde upprätthålla en större biologisk mångfald än dagens.

 

Utöver den minskade biologiska mångfalden är övergödningen av Östersjön det kanske mest uppenbara resultatet av det moderna jordbrukets miljöpåverkan för svensk del. Vi tillhör ur ett globalt perspektiv ändå ett gynnat område med rikligt med regn. Stora delar av världens jordbruksmark är helt beroende av konstbevattning. Om denna sker från floder eller sjöar så kommer det att sakta men säkert leda till en försaltning av marken. Det var detta som hände i jordbrukets euroasiska vagga Mesopotamien. Det som i biblisk tid beskrevs som bördig mark är idag obrukbar mark.

 

Den andra varianten av kostbevattning är att pumpa upp vatten ur marken. Detta är en mindre problem så länge som vattnet som pumpas upp ur marken fylls på i samma omfattning. I en stor del av världen är problemet att man pumpar ut mycket mer an vad som fylls på. Brunnarna grävs djupare och djupare. Till slut är man beroende av så kallat fossilt vatten – en ändlig resurs som inte alls fylls på. I Indien faller grundvattennivån mellan 4-10 cm om året. Stora delar av USA mest produktiva jordbruksmark - det som idag är väldens kornbod – har kommit långt i processen med allt djupare grävda brunnar och inom 25-30 år är sista dropparna utpumpade.

Detta landskap var en gång den amerikanska prärien. Här vandrade ungefär 75-100 miljoner bison, vilket för övrigt ungefär motsvarar antalet nötkreatur i dagens USA. Det var då en bördig mark där matjordslagret byggdes upp år efter år genom det biologiska kretsloppet mellan djur, växter och mikroorganismer i jorden. Utrotningen av bisonoxen var en medveten strategi i kriget mot indianerna. Denna var grunden för de nordamerikanska indianernas näringsförsöjning (som förövrigt kan beskrivas i termer av LCHF/Paleo). Istället odlades prärien upp. Långt innan jordbruket hunnit bli fossilbränsledrivet visade sig detta bli en miljökatastrof. Monokulturerna av spannmål utarmade för varje år de tjocka lager av matjord som byggts upp under årtusenden. Till slut fanns det inte mycket kvar och jorden kunde inte hållas på plats när torkan kom.

 

I dag är det få som hört talas om de gigantiska dammstormar, the dust bowl, som drabbade USA under flera år på 1930-talet. Dessa var det direkta resultatet av spannmålsodlingen och det utarmade matjordslagret. Präriens flora av djuprotade grässorter fanns inte längre och kunde hålla jorden på plats när torka och vind drabbade landet. De resulterande dammolnen spreds över stora delar av USA och under åren rapporterades en markant ökning av dödlig lunginflammation till följd av inandning av dammet. Oklahoma var värst drabbat och där tvingades 85 procent av befolkningen att fly delstaten.

 

Den ursprungliga präriens bison rörde sig över stora arealer vilket gav gräset som just blivit betat en chans att återhämta sig. I själva verket är denna symbios mellan gräs och gräsbetare av fördel för bådadera då den gynnar gräset på bekostnad av annan växtlighet. Nu hade bisonoxen ersatts av mjölkkor och nötboskap för köttproduktion men som var avgränsade till mycket mindre arealer än bisonoxen rörde sig över. Resultatet blev därför ofta att de överbetade den tillgängliga betesmarken med ytterligare jorderosion som följd. Här finner vi således också embryot till den moderna veganska myten att det är djuruppfödning och överbetande som är främsta orsaken till problemet med jorderosion. På för små ytor och med bristande kunskap om betets begränsningar kan djurhållning vara en bidragande orsak till jorderosion. Skillnaden mellan gräsbetesbaserad djuruppfödning och monokulturella odlingar av spannmål är dock den att den förra går att åtgärda med ökad kunskap medan den senare, i själva sin natur alltid kommer att utarma jorden den växer på.

 

Jordbruket, civilisationen och svältkatastroferna

Hur kom vi då hit vi är nu? Varför kom spannmålsodlingen som kultur att världen över tränga tillbaka jägare och samlare, trots att den inte är ekologiskt hållbar och att det finns åtskilliga belägg för att den inte heller är förenlig med mänsklig hälsa? Svaren på den frågan är många beroende på vilka historiker, filosofer eller ideologer man vill sätta sin tilltro till. En bärande skillnad mellan en försörjning som samlare och jägare jämfört med jordbrukare är att jordbruket erbjuder möjligheten till bofasthet. Samlarna och jägarna är nomader och tvingas följa bisonoxarna eller renarna för att få mat medan jordbrukarna kan stanna på samma ställe. Möjligheten att torka och lagra spannmål under lång tid jämfört med de färskvaror som naturen annars erbjöd, förstärkte denna tendens.

 

Bofastheten i sin tur möjliggjorde en ökad specialisering i olika yrken. Byn kunde få en egen specialiserad smed och krukmakare som på plats kunde göra långsiktiga investeringar för sin produktion. Det går inte att bortse från att den jordbruksekonomi som uppstod gav upphov till mycket av det vi idag betraktar som tecken på civilisation. Matematik och skriftspråk utvecklades liksom andra vetenskapliga och kulturella yttringar.

 

Jordbruket kom att spridas över jorden men segern över samlarna och jägarna var långt ifrån så given och lättvunnen som man kan förledas att tro. Europas mest långvariga krig var inte 30-åriga kriget utan ett tusen år långt krig mellan cirka 5 200 år f Kr till 4 200 f Kr. Arkeologer har hittat befästningar och andra spår av detta långa stilleståndskrig mellan samlare och jägare i norra Europa och jordbrukare som kom söder ifrån. Vad som till slut fällde avgörandet till jordbrukarnas fördel vet vi inte. Kanske förlorade samlarna och jägarna längs den södra Östersjökusten och Atlanten på grund av att de till slut helt enkelt blev övermannade av en växande jordbruksbefolkning.

 

Jordbruket möjliggjorde en större befolkning på en given yta än vad samlande och jägande kunde åstadkomma. Samtidigt som detta förklarar en stor del av jordbrukets framgång är det också dess akilleshäl. Det är jordbruket som bär skulden för överbefolkningen i världen, inte några samlare och jägare med en LCHF-liknande eller paleolitisk kosthållning. Samlare- och jägaretillvaron var ekologiskt långsiktigt hållbar medan jordbrukandet inte var det. Jordbruk med omfattande spannmålsodling fungerar så länge det fungerar men en längre period av torka gör att massvält står för dörren.

 

Trots att världens samlare och jägare numera huvudsakligen har trängts ut till mindre bördiga områden av konkurrerande jordbrukande befolkningar så går det att se tydliga skillnader, exempelvis när torka drabbar södra Afrika. När torkan slår till drabbas den jordbrukande befolkningen av svältkatastrof. Anledningen är enkel – när en spannmålsåker torkar ut är allt dött. Det finns ingenting kvar som kan ge skugga och behålla den fuktighet som finns kvar i marken. Den biologiska enfald som jordbruket eftersträvar har gjort att det inte finns några alternativa grödor kvar i odlingslandskapet och den biologiska mångfalden av flora och fauna är starkt begränsad. Kvar står ett överbefolkat område helt utan möjligheter att hitta vatten och föda.

 

I angränsade områden med kvarvarande samlare och jägare är läget annorlunda. Torkan har drabbat även dem och kan slå hårt mot populära bytesdjur. Likväl är situationen här helt annorlunda. Landskapet har en biologisk mångfald med träd och buskar som ger skugga och lyckas bevara en del av fuktigheten i marken. Här går det fortfarande att hitta rötter, rotfrukter och rotknölar med ett betydande vatteninnehåll. Även om de stora bytesdjuren har drabbats av torkan så finns det en mångfald av mindre djur såsom fåglar, reptiler och insekter kvar som gör att det går att överleva. Torkan medför en problematisk period men orsakar ingen svältkatastrof för samlarna och jägarna.

 

---------------------------------------

UNDER CONSTRUCTION!

Följande rubriker kommer att utvecklas inom en snar framtid. Håll ut!

 

Varför skapades djurfabrikerna?

 

Varför inte veganism är en framkomlig väg.

 

Vägen framåt

 

Måttet på välstånd

 

Lästips:

Lierre Keith ”Veggomyten” eller på orginalspråk ”The Vegetarian Myth”

Gunnar Lindstedt ”Svart Jord”

Michael Pollan ”The Omnivore's Dilemma” (På svenska finns Pollans ”Till Matens Försvar” som också är läsvard men inte lika ingående på dessa områden som denna artikel handlar om.

09-11 2011

Vackert Per!

En mycket bra och nödvändig genomgång du har startat. Kul att du också hittat Joel Salatin, han har mycket tänkvärt i sina intervjuer och böcker. När folk börjar förstå följderna av Peak Oil och peak forsfor, peak coal mm, så kanske det kan bli en givande debatt/tankeverksamhet kring hur vi i framtiden ska föda oss. Och ducka inte heller för problemen med ständig tillväxt och skuldkriser och liknande. För LCHF/paleo är en delmängd i de nya lösningar som måste till. Jag kommer att följa dina skrifter med stor nyfikenhet!

Mvh/Leif T

09-11 2011

Tack, Leif för omdömmet! Och problematiken kring ständig tillväxt kommer jag också att snudda vid när texten utvecklas i det hittills oskrivna stycket "Måttet på välstånd". Varför anses det mer välståndsbyggande att producera prylar som mobiler och platt-tv än mat? Varför är det "effektivt" att matproduktionen ska sluka ca 40 % av vår energiförbrukning men att bara ett par procent av arbetskraften?

09-11 2011

Välskrivet och välformulerat. Skriv gärna boken. Detta skall jag följa med glädje.

09-11 2011

Fantastiskt spännande läsning och välskrivet Per! Väntar på fortsättningen!

09-11 2011

Blir spännande att följa fortsättningen, Per!

Erik Edlund / LCHF.se

09-12 2011

Det är nog många med mig som saknar de sakliga argumenten då miljöfrågorna dyker upp och därmed är Din bok välkommen!

09-12 2011

Hej
Jag undrar om du i dina efterforskningar har hittat dokumentation/beräkningar på hur stor yta som krävs för att livnära en jägare/samlare.
Vänligen Jenny

09-12 2011

Jenny, betydligt mindre yta än vad som åtgår till att odla dina baljväxter, importerade från Sydamerika.

09-12 2011

Jenny, du missar poängen här. Samlare och jägare hade betydligt mindre befolkningstäthet än jordbrukande kulturer men deras mathållning var långsiktigt ekologiskt hållbart vilket storskaligt jordbruk aldrig har varit och aldrig kan bli. Framtiden handlar inte om att vi kan gå tillbaka till jägare-samlare tiden.

Framtiden handlar om ekologiskt hållbar, soldriven produktion av mat där djurhållning kombineras med växtodling och åstadkommer ett ekologiskt kretslopp. Ett exempel på sådant är Joel Salatins gård Polyface Farms (vars glada frigående grisar illustrerar detta inlägg). Han har fått upp en produktivitet i sin gård väl i klass med konventionell, fossilbränslebaserad matproduktion.

Jag kommer att skriva mer om Salatin senare men titta gära på wikipedis:'
http://en.wikipedia.org/wiki/Joel_Salatin

09-12 2011

Det kanske går att få en karta över köttproducerande gårdar i Sverige så att man kan jämföra spannmålsodlingens ytor jämfört med köttproduktionens/hästskötsel/skogsmark utan skogsbruk mm.

Ca 10% av arealen för köttproduktion går åt för halmproduktion (här används spannmål) enligt vad jag hört.

09-12 2011

Nja, Wille det skulle nog inte bli en riktigt meningsfull jämförelse eftersom dagens köttproduktion till stor del baseras på spannmål...och det är inte den köttproduktionen som jag försvarar.

Här har veganrörelsen delvis rätt i sin kritik mot dagens spannmålsdominerade köttproduktion. Enda problemet är att de tror att det är glupska LCHF:are och paleokostare som drivit fram denna "utveckling" tillsammans med "köttindustrin" med vilket vanligen menas Satans inkarnation på jorden - clownen Ronald McDonald.

I själva verket är det billig olja och statligt subventionerade spannmålspriser som drivit fram att köttproduktion i allt högre grad baseras på spannmål. Detta är mer ett resultat av spannmålsindustrins lobbyverksamhet än McDonalds som i själva verket får sin lönsamhet genom att sälja just mycket kolhydrater (och vegetabiliskt fett) snarare än kött. Har du någonsin fått frågan på Donken om du för 5 kr extra vill supersiza köttbiten i burgaren? Sannolikt inte men flera gånger frågan om att du för fem kr kan få en dubbelt så stor läsk och pommes och dessutom ett specialdesignat Coca Cola glas som bara säljs under en begränsad tid.

09-12 2011

Helt rätt Per. Jag är inne på att om man tar bort den oljedrivna spannmålsodlingen från köttproduktionen, då kan mycket av denna yta användas dels för bete och även för ensilage. Att bara kolla på satellit-bilder på exempelvis hitta.se ger en bra bild hur mycket av arealen som harvas och plöjs.

Jag hoppas också på det här med Östersjön och att vi ska kunna ta en betydligt större del av våra kalorier från ett friskt hav.

09-13 2011

Ett dokument i rättan tid! Utmärkt tydligt och lättläst även för människor som inte är bevandrade inom området. Återstår att få spridning på dessa tankar, framförallt till den intresserade allmänheten, eftersom s k experter har svårt att inte försvara sin tidigare ståndpunkter! Kan inte någon större dagstidning, SvD eller DN vara intresserad?
Lycka till!

09-13 2011

Tack för det du skrivit hittills!! Riktigt kul att få läsa en text där ett öppet och balanserat perspektiv används. Många heliga kor slaktas. Och det finns många sådana till. Den logiska omöjligheten och oönskvärdheten av samhällssystem som baseras på stigande materiell konsumtion och evig ekonomisk tillväxt, vilket kräver ständig skuldsättning till exempel. Och hur är det egentligen med antalet människor på jorden? Är det verkligen möjligt att så många som 7 miljarder människor samtidigt kan leva kvalitativa liv på jorden? Eller får denna enorma population (även om den skulle övergå till ett jägar- och samlarbeteende) alltför negativa konsekvenser på jordens alla olika ekosystem, växt- och djurarter mm, vilket då i sin tur påverkar människan negativt? Peak population? Ett väldigt känsligt diskussionsämne om man inte brukar ett öppet perspektiv. Det som inte är bra för jorden och naturen är ju ej heller bra för människan.

09-13 2011

Tack Ingvar & Anders för kommentarena!

Ingvar: Jo, jag kommer att koka om denna soppa för publicering i andra forum men SvD och DN blir det nog inte av tidigare erfarenhet - de brukar sitta på en debattartikel i ett par veckor innan de klämmer ur sig att den inte kommer att publiceras (eftersom man inte är en del av etablissemanget).

Anders: Jo, detta med överbefolkningen är det stora problemet. Det är helt klart att det är spannmålsjordbruket som orsakat denna men vi LCFH/Paleo får detta faktum i vårt knä. Jag funderar vidare på hur jag ska formulera detta men jag tror att det går att försörja världsbefolkningen på ett ekologiskt hållbart sätt men kostnaden för maten kommer att bli högre utan billig olja.

09-13 2011

Anders A, Jo - jag tror som du att jordens befolkningsmängd är ett problem. Och huvudproblemet är att människor har väldigt svårt att inse att man måste ändra sina beteenden INNAN resurser tar slut. Historien har tyvärr många exempel på detta - se gärna föreläsningen av Joseph Tainter hos http://morgonsur.wordpress.com/2011/09/01/framtidsspaning-iv-v-om-rasande-korthus/ Han visar också tydligt hur vår ökande komplexitet kommer att bli vårt fall. Sammantaget tror jag vi kommer att möta en mycket tuff framtid där vi måste börja snarast med att fundera/diskutera hur vi bäst bygger framtidens samhälle och då kommer det att vara ledord som ekonomisk kontraktion, befolkningsminskning, lokala samhällen, mer lokal produktion av både mat och varor. I takt med att energi blir dyrare blir arbetskraft billigare. Mat blir dyrare OCH en bristvara. Betänk att Sveriges befolkning runt andra världskriget var betydligt mindre än idag och ändå klarade vi inte av matförsörjningen utan viss import behövdes. Vissa forskare menar att jordens befolkning behövar komma ner till 1-2 miljarder för att resurserna och systemen ska bli uthålliga! Och den här anpassningen kommer naturligt via krig om minskande resurser, svält, sjukdom mm! Men jag tror det är viktigt att inte låta sig nedslås av för mycket domedagsstämning utan nyktert försöka analysera vad som är möjligt och sen förankra hos människor vilken väg vi måste gå. Om du inte redan upptäckt Chris Martensson och hans Crash Course så kan de föreläsningarna varmt rekommenderas också.

09-13 2011

Härligt detta har man väntat på! Det här kan säkert alla ta till sig, bra och fattbart skrivet. Borde bli ett skolämne eftersom förståelsen av hur vi ska vårda jord, vatten, skog och djur är ett akut ämne. Polyface Farm är verkligen ett utmärkt exempel på hur vi ska förvalta resurserna för att skaffa oss den näring vi behöver på ett hållbart sätt, Joel Salatin visar att det går och går bra. Glada djur och näringsriktig mat, då behöver man inte köpa så mycket innehållslös mat och man mår bättre, och ekonomin håller sig greppbar. Hoppas många läser din text och hoppas nya studiecirklar bildas som sprider kunskap - tillväxt är kanske ren mat, vatten, luft, o.s.v.?

09-14 2011

Se även Michael Rupperts föreläsningar och filmer.
http://www.youtube.com/watch?v=WAyHIOg5aHk

09-14 2011

Vi (min familj) känner en köttproducent som har gjort den här omställningen och som säger att det varken är krångligare eller sämre ekonomiskt att hoppa över spannmålet till sina djur.
Det går helt enkelt jämt upp enligt honom.
Han säger också att det inte är mer jobb. Utan den här spannmålsodlingen för foder så är det mindre jobb att utföra (vinterfoder och flytt mellan betesmarker). Han har bara spannmålsodling för halmproduktion.

Han säger också att dom flesta köttproducenter inte vill hålla på med spannmål och den tid och kostnad detta tar i anspråk. Bara att veta det känns rätt så positivt.

Det "gräskött" som produceras på hans gård säljs som vilket annat kött som helst och han får inte en krona mer för det. Förmodligen kan ett ökat slaktpris få fler att gå över men det kommer nog inte röra sig om några jättesummor. Folk ska ju ha råd att köpa köttet också.

09-14 2011

Skriv gärna en bok, Per. Men gör den här texten till en egen text och ta bort det inledande LCHF,Paleo och... För annars kommer ingen av mina veganer att läsa din text och tro mig. De behöver läsa den.

Motparten är unga människor utan medvetenhet om det metabola syndromet. Eftersom de ännu inte har utvecklat problemen. Därför är deras väg möjlig för dem. Detta är våra seriösaste ungdomar och de som ifrågasätter och skapar engagemang.

Hur ska vi göra dem medvetna om deras tankefel utan att skada deras mentala utveckling? Jag försöker med att hänvisa till min längre livserfarenhet. Men det funkar inte riktigt :)

09-14 2011

Georg W:
Detta är bara början av ett bokprojekt och det kommer att krävas en hel del mer efterforskning för att göra den seriös...men jag kan nog redan nu säga att titeln inte kommer att innehålla LCHF eller Paleo specifikt. Det blir snarare något på ord som mänsklighet, mat, miljö, klimat.

Uppdatering: Vid en endra genomläsning av av du faktiskt skrev: Nej, jag kommer inte att ändra själva rubriken här - förutom att jag är osäker på vad som händer med länkningar eftersom rubriken genererar webbadressen så är poängen med denna text att ge LCHF:are och paleokostare argument snarare än att försöka övertyga veganer. De är välkomna att läsa texten men får stå ut med rubriken men drygt 20-talet år inom politiken har lärt mig att det är meningslöst att försöka övertyga de djupt övertygade motståndarena och bättre at rikta in sig på de osäkra och sökande.

Ändrad: 2011-09-15 11:00:31

09-15 2011

Per,
En frisk östersjö skulle förmodligen kunna ge betydligt mer näring och energi från solen än idag.
Något som också kan vara intressant att ta med när det gäller framtida näring och energi från solen och inte från olja är insjöfisk. Gärna insjöfisk som inte människor vill ha idag. Folk kan ju äta både surströmming, lutfisk och andra importerade odlade vattenskadade fiskar. Tänk om våra abborrar och även olika vitfiskar skulle kunna ge "solkalorier" i framtiden. Eller så använder man sjöar för att producera lite lyxigare ädelfiskar naturligt.

Spånerier..Men det känns miljömässigt fel att så många åker och fiskar, men ändå äter så mycket oljeodlad mat.

09-15 2011

Wille, jo fisken kommer definitivt med på ett hörn. Idag är det ett stort slöseri att strömming och sill (och ansjovis) blir djurmat istället för människomat. SLV har skrämt livet ur oss för insjöfisk men det måste man nog analysera en vända till innan jag vågar säga något definitivt.

09-15 2011

Jättekul att läsa detta! På vår gård har vi Joel S. som något av en husgud och försöker med hans system i det lilla med lite lamm, gris och nöt. Vi har även prövat att ha värphöns i hans flyttbara burar också men det tyckte vi inte funkade så bra så nästa år blir det rullande hönshus.

Går det att markera vilka stycken i texten som har uppdaterats? Det blir lite mycket att läsa igenom om man skall börja från början varje gång.

09-15 2011

Jättekul att läsa detta! På vår gård har vi Joel S. som något av en husgud och försöker med hans system i det lilla med lite lamm, gris och nöt. Vi har även prövat att ha värphöns i hans flyttbara burar också men det tyckte vi inte funkade så bra så nästa år blir det rullande hönshus.

Går det att markera vilka stycken i texten som har uppdaterats? Det blir lite mycket att läsa igenom om man skall börja från början varje gång.

09-15 2011

Jag spånar vidare på det här med fisk, men likväl att få en fullständig landskapsbild. Anteckna om det är intressant:-)

Våra åkrar släpper ut lika mycket kväve idag som för 100 år sen, men våtmarkerna som tidigare gjorde att kvävet förångades är numera borta, vilket ju gör att vi får övergödning och döda havsbottnar.

Lösning är mindre åkrar men också mer våtmarker, då även konstgjorda. Kor och andra djur kan beta intill dessa så löser man deras bevattning bättre, samt att våtmarkerna även löser problemet med djurens gödsling.

Frågan är om man även kan få ut en fiskproduktion ur dessa våtmarker utan att tillföra någon slags fiskfoder? En grund sjö har ju en bra produktion överallt där solen belyser bottnen. En konstgjord våtmark borde fungera som en väldigt näringsrik slättlandssjö, dvs med en stor naturlig avkastning.

09-22 2011

Hej Christian! Jättejul att ni kör Salatin-stuket på er gård. Vore kul att intevjua er när bokprojektet börjar ta fart, Du når mig på per.wikholm[snabel-A]lchf.se.

När jag uppdaterar sidan (har inte hunnit ännu) så kommer jag att markera överst vad som är nytt.

09-22 2011

För många år sedan var jag på en föreläsning om risodling i Kina. Traditionellt odlades olika sorters ris och i risodlingarna fanns även mycket småfisk som användes i matlagningen. Sedan blev bönderna mer eller mindre övertalade/tvingade att köpa en speciell rissort som - självklart - krävde en speciell sorts bekämpningsmedel. Från att ha biologisk mångfald med olika sorters ris och olika fiskar till soppan, gick de till att odla en enda sort som krävde bekämpningsmedel, som i sin tur förgiftade vattnet och tog kål på fisken. Jag kan för mitt liv inte förstå hur en del vegetarianer/veganer ändå kan tycka att risodling är bättre ur miljösynpunkt än gräsbetande kor.

09-22 2011

För många år sedan var jag på en föreläsning om risodling i Kina. Traditionellt odlades olika sorters ris och i risodlingarna fanns även mycket småfisk som användes i matlagningen. Sedan blev bönderna mer eller mindre övertalade/tvingade att köpa en speciell rissort som - självklart - krävde en speciell sorts bekämpningsmedel. Från att ha biologisk mångfald med olika sorters ris och olika fiskar till soppan, gick de till att odla en enda sort som krävde bekämpningsmedel, som i sin tur förgiftade vattnet och tog kål på fisken. Jag kan för mitt liv inte förstå hur en del vegetarianer/veganer ändå kan tycka att risodling är bättre ur miljösynpunkt än gräsbetande kor.

09-25 2011

Heja!
Ser med glädje fram emot att läsa fortsättningen!
Jag har äntligen själv börjat hitta hem i min egen kosthållning, som är väldigt LCHF-inspirerad och jag mår bättre än jag gjort någonsin!
Efter att själv ha studerat både en hel del anatomi, fysiologi, träningslära och även nutrition, samt har ett brinnande intresse för helhetshälsa och välmående i stort blir jag lika glad varje gång för människor som vågar och intresserar sig för att ta upp sådana här viktiga ämnen och diskussioner i dagsljuset!

Följer med nöje fortsättningen på det du skrivit och ser fram emot den kommande boken! ;)

09-25 2011

Sonja, jag ska skärpa mig och försöka komma med en uppdatering nästa vecka.

Ktina: Det är tyvärr precis så det går till i stora delar av världen när ekologiskt hållbart jordbruk kombinerat med djurhållning tvingas lägga om till monokulturer av en gröda som vanligen är starkt beroende av konstgödsel och bekämpningsmedel och som förgiftar mark och vatten. Landets egna jordbrukspolitik, staligt bistånd från andra länder och bankernas praxis talar alla samma språk - gå över till monokultur av den nya grödan eller gå under ekonomiskt.

10-06 2011

Hej Per, har du läst Lierres senaste bok, Deep Green Resistans? Annars kan jag föreslå denna radikala bok som på ett kraftfullt sätt tar upp det författarna anser borde göras för att nå en hållbar matproduktion m.m. Författarnas advokater har varit mycket involverade för att se till så att det som står i boken inte trampar någon allt för mycket på tårna, haha. ;)

10-07 2011

Jag kan även rekommendera Jo Robinsons senaste version av Pasture Perfect! :)

http://store.thestoreforhealthyliving.com/merchant2/merchant.mvc?Screen=PROD&Store_Code=TEWS&Product_Code=PP&Category_Code=FWB

10-07 2011

Hej Stefan!
Jo, jag har läst Deep Green Resistance mën måste säga att jag blev djupt besviken. Den handlar mer om knallpulver-revolutionär retorik än om vad som verkligen behöver göras. Hennes förra bok "The Vegetarian Myth" var så mycket bättre!!!

Ska kolla in Pasture Perfect dock. Tack för tipset!

10-11 2011

Ok, har du även sett Eat Wilds referenslista? ;)

http://www.eatwild.com/references.html

10-12 2011

Tackar...verkar vara en riktig guldgruva

10-13 2011

Ja har man tur så finns det säker saker du har nytta av. :)

11-13 2011

Här kan det finnas en del bra böcker: http://www.adlibris.com/se/searchresult.aspx?search=advanced&series=Formas%20Fokuserar&fromproduct=true

11-14 2011

Stefan S, Får inte länken att funka.

11-16 2011

Ok, kolla adlibris och Förlag: Forskningsrådet Formas. :)

12-09 2011

Jag igen, kan varmt rekommendera Stephen Budianskys Natur på människans villkor samt The Covenant of the Wild: Why Animals Chose Domestication.

//Stefan

12-11 2011

Tack för tipsen, Stefan!

12-14 2011

När kommer fortsättningen?
Kolla även in: http://www.youtube.com/watchfeature=player_embedded&v=F7Id9caYw-Y

//Stefan

Ps. När kan man förvänta sig att din bok kommer?

12-21 2011

Tack för ett utdrag ur din kommande bok. Lättläst. Kunskapsspäckad. Revolutionerande. Ska återvända flera gånger och läsa om.

12-21 2011

Boken kommer nog att ta ett tag. Just nu har vi ett bokmanus på en ny LCHF-kokbok som ligger och väntar på förlaget samt att jag håller på att översätta Dr William Davis bok "Wheat Belly" till svenska. Så jag skulle tro att det är någon gång efter sommaren 2012 som denna bok kan bli aktuell. Jag vill researsha den rejält innan den släpps.

12-31 2011

Ok, jo men de tycker jag att du gör rätt i! :D

01-21 2012

Per W
har du någon pejl på detta som är inne bland vissa av paleofolket i USA: Att köpa andelar i ett jordbruk?

Funderar på fördelarna med det jämnfört med att köpa gräsbeteskött och kravgrönsaker direkt av bonden. Kanske säkerställer man tillgången och kvaliteten på ett bra sätt.

Då kanske man kan få leverat närproducerad Eco-LCHF -mat och flera arbetstillfällen får vi ju också då förmodligen.

01-21 2012

Bosse
Jag har inte pejl på den trenden men det verkar ju positivt. Just nu och här i Sverige så skulle jag nog satsa mer på att köpa KRAV-märkt och lokalproducerat som strategi.

01-21 2012

Få gärna med dig några tunga nämn inom miljöforskningen om det går, måste ju finnas de som tänker som och håller med om, det du skriver.

Vh Stefan

01-23 2012

Det var en av de bästa helhetsynerna och sammanfattning av människan, mat och miljö jag har läst! Sakligt, översiktligt, framförallt tydligt men också enkelt. Tack!

01-23 2012

Tack Thomas:
Här är ett dagsfärskt inlägg i debatten om veganism kontra köttätande:
http://www.lchf.se/Bloggar/Blogg/tabid/83/EntryId/8856/Manniskan-ar-en-kottatande-allatare-och-inte-en-vegan.aspx
/Per Wikholm

02-01 2012

Per, du har väl tagit kontakt med Gröna Gårdar, Norrbete och Fjällbete inför dit kommando bokprojekt? Dom har mycket bra material som du skulle kunna få ta del av tror jag, sen har dom kontakt med flera forskare som förespråkar den form av matproduktion och djurhållning som du efterlyser.

Vh Stefan

02-01 2012

Per, du har väl tagit kontakt med Gröna Gårdar, Norrbete och Fjällbete inför dit kommando bokprojekt? Dom har mycket bra material som du skulle kunna få ta del av tror jag, sen har dom kontakt med flera forskare som förespråkar den form av matproduktion och djurhållning som du efterlyser.

Vh Stefan

02-10 2012

Hej Per!
Tack för en bra artikel. Vi tycks ha följt ungefär samma spår.
Tänkte därför komma med några tips. Vissa kanske du redan har, men ändå.
En mycket intressant strategi för en återerövning av öken med hjälp av betande husdjur: http://www.savoryinstitute.com/
Jerry Brunetti är också en mycket intressant herre i dessa sammanhang. http://www.agri-dynamics.com/
En Ranchägare som producerar gräsbeteskött och har mycket bestämda åsikter: http://www.texasgrassfedbeef.com/grass_fed_beef.htm
Jag förmodar att du har läst Simon Fairlies: Meat a benign extravagance. Annars så finns det mycket matnyttigt här.
Vh Sten R

02-10 2012

Hjärtligt tack för länkarna! Hade inte sett dessa tidigare.

02-10 2012

Hej Per!
Tack för en bra artikel. Vi tycks ha följt ungefär samma spår.
Tänkte därför komma med några tips. Vissa kanske du redan har, men ändå.
En mycket intressant strategi för en återerövning av öken med hjälp av betande husdjur: http://www.savoryinstitute.com/
Jerry Brunetti är också en mycket intressant herre i dessa sammanhang. http://www.agri-dynamics.com/
En Ranchägare som producerar gräsbeteskött och har mycket bestämda åsikter: http://www.texasgrassfedbeef.com/grass_fed_beef.htm
Jag förmodar att du har läst Simon Fairlies: Meat a benign extravagance. Annars så finns det mycket matnyttigt här.
Vh Sten R

02-20 2012

Låt oss jämföra bönor och nötkött i form av entrecote. Bondbönor, gröna, kokta mot entrecote enligt Livsmedelsverkets databas. Bönor innehåller 67 kcal/hg medan entrecote innehåller 165 kcal/hg. Låt oss då först omvandla hur många hg det går på 100 kcal. Då behövs det 1,5 hg bönor som kan jämföras med 0,6 hg entrecote då båda innehåller 100 kcal.
Om nu 1 kg bönor kräver lika mycket energi som 1 kg entrecote så behövs det 1,5/0,6=2,5 gånger mer energi för att göra 100 kcal bönor jämfört med att göra 100 kcal entrecote. Köttet är alltså 2,5 gånger mer klimatsmart än vegetabilier. På köpet vinner man ett hållbart jordbruk.
Man sätter alltså fokus på fel saker när man pekar på att vegetabilier skulle vara så klimatsmarta och den ”otäcka” köttindustrin, när det storskaliga spannmålsjordbruket är ännu värre. I de miljöerna utplånas all ekologisk mångfald. Matjorden försvinner och vattentillgångar förgiftas och blir oanvändbara för oss människor.
De senaste 50 årens övervikts- och sjukdomsproblematik kommer inte av ökad köttkonsumtion. Det kommer däremot av ett överdrivet intag av spannmål, gryn, socker och annan insulindrivande mat. Ovanpå det så har man också den, av Livsmedelsverket sanktionerade, vurmen för margariner och andra fettfattiga (andefattiga!) halvfabrikat.

02-20 2012

Låt oss jämföra bönor och nötkött i form av entrecote. Bondbönor, gröna, kokta mot entrecote enligt Livsmedelsverkets databas. Bönor innehåller 67 kcal/hg medan entrecote innehåller 165 kcal/hg. Låt oss då först omvandla hur många hg det går på 100 kcal. Då behövs det 1,5 hg bönor som kan jämföras med 0,6 hg entrecote då båda innehåller 100 kcal.
Om nu 1 kg bönor kräver lika mycket energi som 1 kg entrecote så behövs det 1,5/0,6=2,5 gånger mer energi för att göra 100 kcal bönor jämfört med att göra 100 kcal entrecote. Köttet är alltså 2,5 gånger mer klimatsmart än vegetabilier. På köpet vinner man ett hållbart jordbruk.
Man sätter alltså fokus på fel saker när man pekar på att vegetabilier skulle vara så klimatsmarta och den ”otäcka” köttindustrin, när det storskaliga spannmålsjordbruket är ännu värre. I de miljöerna utplånas all ekologisk mångfald. Matjorden försvinner och vattentillgångar förgiftas och blir oanvändbara för oss människor.
De senaste 50 årens övervikts- och sjukdomsproblematik kommer inte av ökad köttkonsumtion. Det kommer däremot av ett överdrivet intag av spannmål, gryn, socker och annan insulindrivande mat. Ovanpå det så har man också den, av Livsmedelsverket sanktionerade, vurmen för margariner och andra fettfattiga (andefattiga!) halvfabrikat.

04-02 2012

Fortsättning önskas! :P

04-02 2012

Japp, Stefan Sanberg... fortsättning kommer att följa...just nu är jag dock upptagen med de sista detaljerna i översättningen av dr William Davis bok "Wheat Belly" till svenska vilket jag också tror är väl investerad arbetstid för att påverka kostfrågan.

08-16 2012

Hej Per! intressant läsning. Jag undrade bara över en sak. Du skriver att LCHF rekommenderar vilt och naturbetes kött, vilket jag också tror är mer ekologiskt hållbart än stora spannmålsodlingar. Det skulle vara kul att höra din synpunkt på hur långt vilt och naturbeteskött räcker? Om man till exempel tänker att hela Sveriges befolkning skulle äta LCHF? Jag har förstått att som LCHF:are äter man inte mer kött än vanliga Svensson. Kan man producera så mycket kött på ett hållbart ekologiskt vis?

mvh Tone

08-16 2012

Hej Tone!

Kort svar på frågan:
Ja, det är jag helt övertygad om. På 1860-talet fanns ca 2 miljoner nötkreatur i Sverige (mestadels kor), på 1930-talet toppade det med 3 miljoner nötkreatur. Idag har denna siffra halverats till ca 1,5 miljoner. Så det har alltså gått att ha dubbelt så mycket nötkreatur i Sverige under en tid då i princip allt jordbruk var ekologiskt.

Liten komplettering: Jag tycker att tankeexperimentet är fel i sitt grundantagande. Till skillnad från veganrörelsen så har ingen av de ledande personerna i LCHF-rörelsen någonsin sagt att hela Sveriges (eller världens) befolkning bör äta LCHF. De som lider av diabetes/prediabetes, fetma bör hålla sig till en strikt LCHF-kost men för andra räcker det med att utesluta spannmål, tillsatt socker, transfetter och omega 6-rika växtoljor för att behålla hälsan och vikten. Barn, normalviktiga och fysiskt aktiva kan gärna äta mer frukt, bär, rotfrukter (inkl potatis).

09-10 2012

Hej Per,
har du läst Lars Wilssons senaste bok? :) Om ja, vad tycker du om den? :)

09-10 2012

Jag kan även föreslå följande bok:

Gardeners of Eden by Dan Dagget

"Dan Dagget’s most recent book is an excellent book explaining why humans must consider our responsibility to nature and become “Gardeners of Eden.” Full of case studies and based on solid research, Dagget convincingly demonstrates how human beings are a keystone species whose management skills are necessary to revitalize damaged ecosystems. A veritable who’s who of Holistic Management practitioners." //http://holisticmanagement.org/store/books/

09-11 2012

Hej Stefan!
Jodå, visst har jag läst Wilssons "Rädda vår jord" - mycket bra och väl underbygd.

Tack för tipset om Daggets bok.

Nyligen läste jag ytterligare en bok som var mycket bra: Simon Fairlies "Meat A Bening Extravagance", Rekommenderas starkt.

09-15 2012

Fairlies bok har jag hört om, skulle du kunna sammanfatta den? :) Har nämligen funderat på att köpa den. :)

Vh Stefan

09-16 2012

Fler bok- och organisations tips:

Böcker:
* Allan Savorys Holistic Management: A New Framework for Decision Making och Holistic Management Handbook: Healthy Land, Healthy Profits.
* Joel Salatins Folks, This Ain't Normal, You Can Farm: The Entrepreneur's Guide to Start and Succeed in a Farm Enterprise, The Sheer Ecstasy of Being a Lunatic Farmer, Getting Your Hands Dirty: How to Teach Your Children to Love Work och Everything I Want to Do Is Illegal: War Stories from the Local Food Front.
* Iver Mysteruds Evolutionary Perspectives on Environmental Problems.
* Julius Ruechels Grass-Fed Cattle.

Film:
* http://www.youtube.com/watch?v=5LHoh-OKUfU
* http://www.youtube.com/watch?v=zavLvBU9iwI&feature=relmfu

Hemsidor:
* http://www.savoryinstitute.com/
* http://holisticmanagement.org/
* http://www.gronagardar.se/
* http://www.norrbete.se/
* http://fjallbete.se/

09-16 2012

Stefan.
Du hittar en bra intevju med Fairley här om boken:
http://www.time.com/time/health/article/0,8599,2024133,00.html

06-06 2014

Hej Per! Jag är möjligen hopplöst efter (har nyligen gjort den inspirerande och glädjande upptäckten att du ens existerar :) men hur ser uppdatering av denna sida/bok ut? Kommer det mer material?
Med vänlig hälsning, Sofia

06-07 2014

Hej Sofia!
Det finns fler inlägg av mig om dessa frågor men tyvärr har jag inte tagit mig tid till att göra en bra sammanställning av alla dessa med länkar. För närvarande är enklaste sättet att plöja igenom Arkiv- menyn här i vänsterspalten månad för månad för att hitta mer av det jag skrivit kring dessa frågor. Boken har gått lite i stå då jag hela tiden faller för frestelsen att få med den absolut senaste forskningen i dessa frågor som sprear åt alla håll.

Här är i varje fall en länk i samma fråga som kan vara läsvärd:
http://www.lchf.se/Bloggar/Blogg/tabid/83/EntryId/9987/Darfor-ar-kottskatt-klimatkorkat-och-miljovidrigt.aspx


Namn:
Epost:
Kommentar:

Säkerhetskod
Ange koden som visas ovan, i rutan nedan
Lämna kommentar  Avbryt