(Bild: Tom Naugthon, alias Fat Head"
I en ny amerikansk studie menar sig författarna att de bevisat att matens sammansättning av protein, fett och kolhydrater inte spelar någon roll för hur mycket vi går upp i vikt. Men stämmer det? Denna studie har diskuterats en hel del i amerikanske media och i amerikansk bloggosfär. Hittills har jag inte sett något i svensk media om den...men var så säkra, det kommer.
Detta är precis i linje med det som Livmedelsverk och Stephan Rössner alltid sagt: Det spelar ingen roll vad du äter, du kan lika gärna äta hallonbåtar och hålla din vikt under kontroll. Det enda som är viktigt är antalet kalorier.
Här är länken till studien.
Här är Tom Naugthons (Fat Head) analys av studien på engelska.
Här är en Google-översättning till svenska av Tom Naugtons analys.
Kommentar: Ton Naugthons analys är mycket avslöjande. Det vi garanterat kommer att få höra i Sverige när denna studie blir omskriven i svensk media är följande citat från den huvudansvarige för studien, George Bray:
"Om du över-äter extra kalorier, oavsett sammansättningen av kosten är, kommer du att lägga på dig mer fett."
Samma gamla "kalorier in och ut" med andra ord. Om man ska säga något positivt om studien så är det att den faktiskt är en klinisk, randomiserade studie som undersöker olika kosters effekt på viktuppgång. Det är bra att sådana viktuppgångsstudier görs. Den relevanta samhällsfrågan är ju framförallt varför vi blir fetare. Viktnedgångsstudier brukar i allmänhet ge rätt begränsad skillnad, framförallt beroende på att följsamheten till de olika dieterna tenderar att sjunka ju längre studieperioden är. Den svenska professorn Fredrik Nyström vid Linköpings universitet har gjort ett par sådana, intressanta viktökningstudier på studenter, en om snabbmat och en som jämförde feta jordnötter med godis. Resultaten från Nyströms båda studier pekar i riktningen att det främst är kolhydraterna som avgör hur mycket fett vi lägger på oss.
Denna nya amerikanska studien kan vid första anblicken ge intryckat av något helt annat. Men Naugtons analys avslöjar den verkliga orsaken: I denna studie var det bara andelen protein och fett som varierades. Kolhydratsandelen hölls i princip konstant på 41-42 energiprocent i alla de tre studerade kosterna. Hade man velat studera kolhydraternas effekt på fettinlagringen hade det varit lätt att ta med en kost med lite kolhydrater, säg under 20 energiprocent. Då hade man sannolikt fått resultat i överensstämmelse med Fredrik Nyströms studier - att andelen kolhydrater spelar en stor roll för fettinlagringen. Så här såg de tre olika kosterna it i den nya amerikanska viktökningsstudien där alla överåt ca 1 000 kcal om dagen studien:
1. Den låga protein dieten hade 6% av energin från protein, 52% från fett och 42% från kolhydrater.
2. Den normala protein dieten hade 15% av energin från protein, 44% från fett och 41% från kolhydrater.
3. Den proteinrika kosten hade 26% av energin från protein, 33% från fett och 41% från kolhydrater.
En kost bestående av över 40 energiprocent kolhydrater är fettbildande oavsett hur sedan fördelningen mellan fett och protein ser ut. Detta är inget förvånande. Insulinnivåerna blir tillräckligt höga för att stimulera fettinlagring och överäter man 1 000 kcal om dagen är det inte konstigt att man lägger på sig i vikt. Så denna studie säger absulut ingenting om det relevanta i viktökningssammanhang - kolhydraternas andel.
Likväl finns det lite vi kan lära oss från studien. Lågproteingruppen förlorade mer muskelmassa och la på sig en större andel av viktökningen som fett jämfört med normal- och högprotein-gruppen. Detta ger en stark antydan om att bantningsmetoder som baseras på att bara äta bananer eller fettsnåla sallader är kontraproduktiva i längden. Viktminskning åstadkomms av att muskelmassan minskas vilket i slutändan leder till sämre grundförbränning och ökad risk för viktuppgång när man inte längre orkar med svältdieten.
/Per Wikholm