
En ny artikel i New Scientist visar att en temperaturhöjning på 2 grader ger mycket värre effekter på veteskördarna i torrare klimat än vad man hittills trott. Frågan aktualiserar debatten om LCHF, maten, klimatet och miljön.
Här är den nya artikeln i NewScientist (Tack till signaturen us för för länken som postades på Annika Dahlqvist blogg om LCHF och miljön här.
Kommentar: Under de senaste halvseklet har världen jordbruksproduktion ställt om på ett radikalt sätt i riktning mot ett allt intensivare jordbruk med mer konstgödsel (baserat på kvävefixering med fossil naturgas och överuttnyttjande av den ändliga reursen fosfor), mer bekämpningmedel och mer kostbevattning. Under parollen "den gröna revolutionen" ökade skördarna av spannmål dramatiskt under några årtionden men frågan är om detta sätt att producera mat kan försölja mänskligheten på sikt och till vilket miljömässigt pris.
Den gröna revolutionen är snarare en svart, fossilbränslebaserad revolution. I spetsen för revolutionen gick Norman Borlaug som bland annat utvecklade hybriden dvärgvete. 1970 tilldelades han Nobels fredspris för sitt arbete för att rädda mänskligheten från svält. Problemet är att dvärgvete och andra spannmålshybrider som Borlaug med flera tog fram bygger just på intensivt jordbruk som kräver mer konstgödsel, mer bekämpningsmedel och mer vatten. Dvärgvetet har kortare stjälk och grundare rötter, allt för att maximera ett allt större veteax.
Artikeln i NewScientist visar att dessa korta rötter är en akilleshäl och kan få dramatiska konsekvenser för skördarna i torrare klimat om medeltemperaturen stiger. Likväl är den gängse bilden att vi ska fortsätta gå i samma riktning med alltmer intensivt spannmålsjordbruk trots att vi vet att såväl fossila bränslen, fosfor och vattenresurser är på upphällningen. More of the same.
Det finns dock en helt annan väg som inte alls bygger på fossila bränslen och mer kostbevattning - gräsbeteskött. Här är en artikel om ett prisbelönt projekt i Zimbabwe i Södra Afrika där man genom ett ökat inslag av betesdjur lyckades återställa den ekologiska balansen i landskapet. Titta på bilden här nedan...nästan bättre än alla före-och-efterbilder om LCHF-bantning som publiceras tycker jag!

I Sverige så har vi inte samma problem med torka under växtsäsången men en stor del av världen lider av det. I mitt tidigare (lååånga) inlägg om LCHF och miljön var jag kanske lite för kritisk mot s k ekologisk spannmålsodling även om jag fortfarande anser att den i stora delar av världen inte är ekologiskt hållbar. Jag skrev att ekologisk spannmålsodling aldrig lyckats nå upp till samma avkastning som konventionell (fossilbränslebaserad) spannmålsodling. Detta kan visa sig vara en sanning med modifikation. Kanske är det så att denna sanning bara gäller just för blöta klimat som i Sverige medan det i torrare klimat faktiskt kan vara en fördel att odla spannmål med ekologiska metoder även ur ett strikt avkastningssynpunkt.
Här är en 30-årsuppföljning av ekologisk odling av Rodale Institute.
Den visar bl a att ekologisk odling gav bättre avkastning än konventionell vid just år med torka och att det över en 30-årsperiod gick på ett ut. Så förutom de uppenbara miljövinsterna med ekologisk odling så verkar det som det i torrare klimat även kan avkasta lika mycket. Och viss spannmålsodling behövs och är rimligt för att utfodra frjäderfä med...och vetemjöl krävs för att producera Falurödfärg, även om man är strikt LCHF:are ;-)
/Per Wikholm