Spannmålsodlingen klarar inte ett varmare klimat

måndag 30 januari 

En ny artikel i New Scientist visar att en temperaturhöjning på 2 grader ger mycket värre effekter på veteskördarna i torrare klimat än vad man hittills trott. Frågan aktualiserar debatten om LCHF, maten, klimatet och miljön.

Här är den nya artikeln i NewScientist (Tack till signaturen us för för länken som postades på Annika Dahlqvist blogg om LCHF och miljön här.

Kommentar: Under de senaste halvseklet har världen jordbruksproduktion ställt om på ett radikalt sätt i riktning mot ett allt intensivare jordbruk med mer konstgödsel (baserat på kvävefixering med fossil naturgas och överuttnyttjande av den ändliga reursen fosfor), mer bekämpningmedel och mer kostbevattning. Under parollen "den gröna revolutionen" ökade skördarna av spannmål dramatiskt under några årtionden men frågan är om detta sätt att producera mat kan försölja mänskligheten på sikt och till vilket miljömässigt pris.

Den gröna revolutionen är snarare en svart, fossilbränslebaserad revolution. I spetsen för revolutionen gick Norman Borlaug som bland annat utvecklade hybriden dvärgvete. 1970 tilldelades han Nobels fredspris för sitt arbete för att rädda mänskligheten från svält. Problemet är att dvärgvete och andra spannmålshybrider som Borlaug med flera tog fram bygger just på intensivt jordbruk som kräver mer konstgödsel, mer bekämpningsmedel och mer vatten. Dvärgvetet har kortare stjälk och grundare rötter, allt för att maximera ett allt större veteax.

Artikeln i NewScientist visar att dessa korta rötter är en akilleshäl och kan få dramatiska konsekvenser för skördarna i torrare klimat om medeltemperaturen stiger. Likväl är den gängse bilden att vi ska fortsätta gå i samma riktning med alltmer intensivt spannmålsjordbruk trots att vi vet att såväl fossila bränslen, fosfor och vattenresurser är på upphällningen. More of the same.

Det finns dock en helt annan väg som inte alls bygger på fossila bränslen och mer kostbevattning - gräsbeteskött. Här är en artikel om ett prisbelönt projekt i Zimbabwe i Södra Afrika där man genom ett ökat inslag av betesdjur lyckades återställa den ekologiska balansen i landskapet. Titta på bilden här nedan...nästan bättre än alla före-och-efterbilder om LCHF-bantning som publiceras tycker jag!

I Sverige så har vi inte samma problem med torka under växtsäsången men en stor del av världen lider av det. I mitt tidigare (lååånga) inlägg om LCHF och miljön var jag kanske lite för kritisk mot s k ekologisk spannmålsodling även om jag fortfarande anser att den i stora delar av världen inte är ekologiskt hållbar. Jag skrev att ekologisk spannmålsodling aldrig lyckats nå upp till samma avkastning som konventionell (fossilbränslebaserad) spannmålsodling. Detta kan visa sig vara en sanning med modifikation. Kanske är det så att denna sanning bara gäller just för blöta klimat som i Sverige medan det i torrare klimat faktiskt kan vara en fördel att odla spannmål med ekologiska metoder även ur ett strikt avkastningssynpunkt.

Här är en 30-årsuppföljning av ekologisk odling av Rodale Institute.

Den visar bl a att ekologisk odling gav bättre avkastning än konventionell vid just år med torka och att det över en 30-årsperiod gick på ett ut. Så förutom de uppenbara miljövinsterna med ekologisk odling så verkar det som det i torrare klimat även kan avkasta lika mycket. Och viss spannmålsodling behövs och är rimligt för att utfodra frjäderfä med...och vetemjöl krävs för att producera Falurödfärg, även om man är strikt LCHF:are  ;-)

 

/Per Wikholm

måndag 30 januari

Vi får börja odla kossor på vall istället, behövs bara sol och mark, ingen fossila bränslen behövs och naturen kan börja läka.

Gräsbeteskött, mycket godare och nyttigare. kan bli billigare också om flera efterfrågar gräsbetat.

måndag 30 januari

Tusen tack Per för en bra artikel lusläser allt som skrivs om miljö och LCHF hoppas snart den kommer en tung bok i ämnet, det behövs...
Kram från Mariann

måndag 30 januari

Tack Per för att du kontinuerligt presenterar intressanta fakta kring miljö och kost, alltid kul!

måndag 30 januari

Tack Per. Det blir allt tydligare att jordbruket måste ställa om till mera betesdrift. Gårdarna måste både ha växtodling och djurhållning, i symbios, för att matproduktion och natur hänsyn ska fungera. Dagens kemi-jordbruk samt helt fossil beroende håller inte i längden.

måndag 30 januari

Tack. Väldigt intressant. Den gröna revolutionen var, åtminstone i historikerkretsar, de förändringar i odlingsteknik och de nya grödor som kom fram under 1800-talet. Enclosuremovement i England, skiftet och potatisen i Sverige etc. Detta möjliggjorde en försörjning av den urbaniserade befolkningen ledde och till en stark befolkningsökning som också blev en förutsättning för industrialiseringgen. Vad jag kan förstå var denna revolution fortfarande i samklang med naturen och kretsloppet, vilket inte verkar vara fallet i dagens "gröna" revolution.

tisdag 31 januari

Fedtmule
Den gröna revolution jag syftar på var den som inleddes på 1960-talet med växtförädling. Det är den gängse användningen av begreppet, se t ex på Wikipedia.

tisdag 31 januari

Jo, jag har förstått det. Somliga kallar den för den andra gröna revolutionen, vilket jag tycker är en rimlig benämning. Min poäng var att denna andra gröna revolution verkar göra våld på naturen. Och det kan ju inte hålla i längden. Det förstår man, inte minst, efter att ha läst det du har skrivit. Tack för det.

tisdag 31 januari

...och revolutionen i Iran 1979 som också benämns "den gröna revolutionen" blir i så fall den tredje. ;.)

onsdag 1 februari

Nu är det bara så att klimatalarmismen är överdriven, allt fler forskare pratar nu om att det blir kallare de närmsta 10-20 åren.

Forsfor är ingen bristråvara, tillhör jordens 10 vanligaste grundämnen, blir bara något dyrare att få fram allt eftersom de "lätta" källorna avverkas. Sädesväxter går säkert att förädla om man önskar få dem att tåla lite varmare klimat.

Koldixidökningen ökar produktionen, redan idag anses ökningen ge 20% högra avkastning. Det finns forskare som menar att det för växter egentligen fortsatt är väl låga nivåer.

onsdag 1 februari

Helge
Tja, man kan ju hoppas på att de forskare som du lyssnar på har rätt. Likväl har medeltemperaturen på jorden ökat de senaste årtiondena och då tycker jag att man, eftersom det handlar om vår livsmedelsförsörjning bör ställa oss frågan:

Play it safe...
Or bet the farm?

Gräsbete är att play it safe. Det är väl beprövat och funkar även om temperaturen skulle ändras hit eller dit. Spannmålodling är att "Bet the farm" i en vadslagning om att Monsantos GMO-ingenjörer kommer att hitta på nya spannmålsvarianter som klarar ett annat klimat.

Och att fosfor inte kommer att ta slut precis som inte oljan kommer att ta slut är inte det intressanta. Det intressanta är att vi redan har plockat den lägst hängande frukten och att kostnaden för att komma åt högre hängande frukter kommer att stiga. Därför bör man fråga sig hur bra det är att rekommendera bönder i u-världen att övergå till fossilbränslebaserad, forsforbaserad spannmålsodling.
/Per Wikholm


Namn:
Epost:
Kommentar:

Säkerhetskod
Ange koden som visas ovan, i rutan nedan
Lämna kommentar  Avbryt 

Nytt i shoppen!

Ostknappar 39 SEK

Grillad parmesanost
Perfekt snacks
0g kolhydrater

i webshoppen!