Användarnamn
Lösenord

Kom ihåg mig
Lars-Erik Litsfeldt

Lars-Erik Litsfeldt

LCHF & Diabetes


LCHF har visat sig vara en fantastisk metod för att komma tillrätta med särskilt typ 2-diabetes. Men även en typ1:a har mycket att vinna på att släppa den diet som föreskrivs av dietister.

Förklaringen ligger i att den mat för diabetiker som förespråkas i broschyrer och politiskt korrekta kokböcker för diabetiker liksom av dietisterna själva i själva verket gör diabetikern sjukare. En diabetiker tål inte kolhydrater i form av socker och stärkelse. Trots detta anses diabetikern tåla att 50-60 % av energin ska komma just ifrån det han tål allra sämst. Tidigare var socker något som ansågs helt förbjudet för diabetiker men sedan man upptäckt att stärkelse i t.ex. bröd gav en kraftigare blodsockerhöjning ansåg man att om stärkelse var värre än socker så måste man ju tillåta socker i maten – eftersom det ju inte höjer blodsockret lika kraftigt som stärkelse. För stärkelse kan man ju inte ta bort. Energin i bröd och potatis består ju av stärkelse till största delen. Och bröd och potatis måste man ju äta… Så oerhört dumt diskuteras det när det gäller vad en sockersjuk ska äta för att må bra.

Att dra ned på kolhydraterna för att slippa diabetesproblem är inget som vi har kommit på. Det är en flera hundra år gammal upptäckt men som mycket annat bra glöms det bort för att det kommer nya rön. Anledningen till att kolhydrater ska utgöra en så stor del av en diabetikers energiintag beror med säkerhet på att insulinet blev tillgängligt på 1920-talet. När en diabetiker kunde äta vad som helst och parera detta med insulin fanns det ju ingen anledning att avstå från den goda mackan.

Problemet är dock att ett högt blodsocker parat med en hög insulinnivå i kroppen är inflammerande och påfrestande för kroppen. Därmed finns risk för så kallade senkomplikationer. Med LCHF minimerar man medicinanvändande och risk för senkomplikationer.

Lars-Erik Litsfeldt


Lars-Erik Litsfeldt


Vill du veta mer?

Läs Lars-Eriks fördjupning (kräver att du är inloggad)

Läs Lars-Eriks krönika



Till toppen