Vitaminer

Vitaminer är organiska substanser som är livsnödvändiga (essentiella) eftersom de är förutsättningen för att vissa biokemiska processer ska fungera och eftersom de inte bildas (eller bildas i otillräcklig mängd) i kroppen. Vitaminer måste alltså finnas i tillräcklig mängd i kosten. Människan behöver 13 vitaminer. För flertalet av dessa finns fastställda dagliga minimibehov. Längre tids underskott av ett visst vitamin kan ge bristsjukdom. Flera vitaminer fungerar som koenzymer, dvs. de är nödvändiga för optimal aktivitet hos ett visst enzym. Andra vitaminer fungerar som signalsubstanser, medverkar i transportprocesser eller utgör antioxidanter.

Tabell över de viktigaste av de idag kända vitaminerna

B-vitaminer och C-vitamin är vattenlösliga. Övriga vitaminer (A, D, E och K) är fettlösliga.

De fettlösliga vitaminerna tas upp i tarmslemhinnan tillsammans med fett och transporteras i blod och lymfa bundna till fett. Även upptagningen och transporten i cellerna är beroende av fett. Att tillsätta syntetiska vitaminer till lättmjölk och andra lightprodukter fyller därför ingen vettig funktion ur hälsosynpunkt, utan blir mer ett sätt att lura konsumenten att tro att varan är nyttig.

Fettlösliga vitaminer

Vitamin A

Vitamin A är det vitamin som först upptäcktes. Det tillverkas bara av människor och djur och lagras i levern. Den främsta källan i vår föda är därför lever från olika djur. Lever är ett utmärkt livsmedel som bör ätas minst en gång i veckan.
Den för oss verksamma formen av A-vitamin kallas retinol. Råvaran för framställning av retinol är karotenoider som är det gula pigment som finns tillsammans med klorofyll i de gröna växternas fotosyntesapparat och i morötter. Karotenoiderna är fettartade och löser sig därför inte i vatten, men trivs bra tillsammans med fetter. I tarmväggen omvandlas de till retinol och transporteras till levern för lagring och för vidare transport ut i kroppen.

Människans upptagning av karotenoider är ofullständig. Även karotenoider från finmalda morötter försvinner till 90 % ut i avföringen. Vi kan alltså ur växtföda endast till mycket ringa del framställa det vitamin A vi behöver.

Färdigt vitamin A från lever och från fett i kött och fisk tas däremot upp fullständigt.
Att vi i så liten utsträckning kan producera vitamin A ur vegetabiliska källor, men fullständigt tillgodogöra oss det ur animaliska källor, är ytterligare ett bevis på att vi är i grunden köttätare och inte allätare eller vegetarianer. Det är en parallell till det faktum att vi inte heller ur vegetabiliska källor i någon nämnvärd utsträckning kan tillverka det omega 3 vi behöver, utan måste få det färdigt från animaliska källor.
I havet tillverkar växtplankton stora mängder karotenoider som av fiskarna omvandlas till retinol. Fet fisk är därför en bra källa för vitamin A. Fiskarnas A-vitamin anrikas tiofalt hos sälar och ytterligare tio gånger hos isbjörn. A-vitamin i alltför höga doser är giftigt, men för att nå upp till giftiga nivåer måste man nog föräta sig på isbjörnslever!

Vegetabiliska fetter (vegetabiliska oljor och margarin) saknar normalt vitamin A och berikas därför av producenterna med syntetiskt vitamin A.

Vitamin A ingår i ögats ljusabsorberande apparat. Lindrig brist på vitamin A försämrar därför mörkerseendet.

Allvarligare brist leder till förändringar i huden och i slemhinnorna och eftersom slemhinnorna är ett första värn mot infektioner, leder detta till försämringar av immunförsvaret. Brist på vitamin A är vanlig i länder där födan huvudsakligen utgörs av säd och potatis. Veganer riskerar brist på vitamin A, särskilt om de äter fettsnålt, eftersom brist på fett i födan ytterligare försvårar upptagningen av karotenoider. Även brist på fullvärdigt protein kan medföra A-vitaminbrist, eftersom transporten i blodet av A-vitamin är beroende av blodproteiner. Zinkbrist kan leda till att förrådet av A-vitamin i levern inte kan utnyttjas.

I fattiga länder räknas totalt 20-30 miljoner barn lida av svår A-vitaminbrist, med långsam växt, dåligt immunförsvar och ibland blindhet som följd. Två miljoner barn dör varje år på grund av brist på A-vitamin. Ofta får människorna i dessa länder för liten andel fett i sin föda, vilket gör att de har svårt att ta upp och omsätta A-vitamin.

Mer om vitamin A:

Weston A Price Foundation:
Vitamin-A Saga 
Vitamin-A, The Forgotten Bodybuilding Nutrient

Vitamin D

D-vitaminet har nyligen "uppgraderats" till ett hormon, ett steroidhormon liksom våra könshormoner och som påverkar flera hundra gener. Det har därför liksom andra hormoner en mängd varierande och betydelsefulla effekter i kroppen. Därför ger också brist på D-vitamin underlag för en mängd sjukdomar. Nyare forskning talar för att flera sjukdomstillstånd som infektionssjukdomar, cancer, hjärtsjukdom, benskörhet, autism, allmän värk eller fibromyalgi, vinter- och vårdepressioner med flera, kan misstänkas ha samband med bris på D-vitamin.

Aktivt D-vitamin finns bara i animaliskt fett.

Vi tillverkar ett förstadium med kolesterol som råvara och detta förstadium omvandlas till aktivt D-vitamin när huden belyses av solens ultravioletta strålar. Den ultravioletta strålningen från solen består av två typer av strålning, UV A och UV B. Det är i första hand UV B-strålningen som är verksam. Problemet i Sverige är, att solstrålningen har rätt vinkel bara mitt på dagen under sommarmånaderna. När solen står lågt på vintern riskerar hela befolkningen att långsamt få allt lägre nivåer av D-vitamin.
Det är därför inte att förvånas över, att förkylningar och influensor härjar just vintertid.

Med maten får vi ganska liten mängd D-vitamin. Många svenskar (kanske de flesta) har därför brist på D-vitamin. Särskilt märkbart är det under vintern och våren. Om man har mörk hy tas inte solstrålningen upp i samma mån som om man är mer ljushyad. Mörkhyade (och naturligtvis också de som undviker solen) drabbas därför värst.

Tillskott av D-vitamin

Tidigare fick barnen fiskleverolja varje dag vintertid. Fiskleveroljan var rik på D-vitamin. Brist på D-vitamin är orsaken till engelska sjukan, rakitis, som karaktäriseras av en otillräcklig upplagring av kalcium och fosfor i benstommen.
Hos barn blir då benstommen mjuk och böjlig, fontanellen sluter sig mycket långsamt och barnets huvud blir större än normalt. Barnet blir hjulbent eller kobent, revbenen degenereras och bröstkorgen sjunker in. Tänderna kommer sent och utvecklas dåligt. Bäckenet deformeras. Engelska sjukan har varit känd sedan 1600-talet. Ytterligare följder av brist är kramper, energiförlust, tandlossning, närsynthet, nervositet, lättretlighet, trötthet och snabb puls.

D-vitamin är ett mycket speciellt vitamin, som nu ”uppgraderats” till hormon. Det har ett stort antal effekter i kroppen, genom att det påverkar kroppens celler på gennivå. Minst 200 gener påverkas av nivåerna av D-vitamin i blodet.

D-vitamin bildas från kolesterol, när huden under sommaren belyses av sol.
Under vinterhalvåret är vi hänvisade till det D-vitamin vi kan få via maten eller via tillskott.

D-vitaminrika livsmedel är fet fisk, äggula och naturligt feta sommarproducerade

mjölkprodukter. Vegetarisk kost är fattig på D-vitamin.
Den fysiologiskt mest effektiva formen är D3 (kolekalciferol). D2 (ergokalciferol) är 2–10 gånger mindre effektiv.

Under den industriella revolutionen på 1800-talet flyttade många familjer från landsbygden och ett liv i friska luften till många gånger instängda miljöer. Det här märktes framförallt i England (därav namnet på bristsjukdomen) där många barn blev hjulbenta och försvagade.

Och vad som kan låta som en ”epidemi” från en svunnen tid riskerar nu att komma tillbaka i vårt moderna samhälle. Undermålig, fettsnål kost och för lite solsken är orsakerna.
Alla som bor på våra breddgrader vintertid riskerar underskott av D-vitamin. För personer som inte äter fisk eller mjölkprodukter, personer med dåligt fettupptag och överviktiga ökar risken för D-vitaminbrist ytterligare. I princip kan sjukdomsbilder som regelmässigt förbättras under juni-augusti eller i samband med solsemester misstänkas ha samband med underskott på D-vitamin. Det är förmodligen ingen tillfällighet att vi har de flesta influensa- och förkylningsepidemierna under vintern.

Den danska överläkaren Lars Hyldstrup, som forskat på området, menar att vi redan nu vet tillräckligt för att börja rekommendera tillskott till alla som riskerar D-vitaminbrist:

Effekten är god. Det är ofarligt och billigt. Om D-vitamin vore ett läkemedel skulle dess positiva egenskaper marknads föras massivt. Det förtjänar det. Men D-vitamin är ett billigt medel, som ingen orkar göra reklam för. Därför bör det vara ett offentligt åtagande att se till att D-vitamintillskott sprids till hela befolkningen

Dagens Medicin, Forskare vill ge alla danskar tillskott av D-vitamin

D-vitaminbrist misstänks också medföra autism hos barn. Läkare varnar för en kommande autismepidemi och rekommenderar tillskott av D-vitamin till alla kvinnor i fertil ålder.

Aftonbladet, För lite solljus kan ge autism. 

Risken för att få någon av det metabola syndromets sjukdomar, till exempel hjärt- och kärlsjukdom, misstänks också öka vid D-vitaminbrist.

Läkartidningen, D-vitaminbrist ökar kardiovaskulär risk. 

Tillskott med D-vitamin har länge hämmats av en rädsla för överdosering. Denna rädsla har visat sig vara kraftigt överdriven. Omvandlingen till den aktiva formen sker i flera steg vilket är en inbyggd säkerhetsmekanism. I studier har dosbehov och säkerhet undersökts.

Dessa talar för att 100 mikrogram (= 4 000 IE) vitamin D3/dag ger tillfredsställande nivåer utan biverkningsrisk. Jämför detta med livsmedelsverkets rekommendation på 400 IE per dag som alltså bara utgör 10 procent av optimal dos. (IE = Internationella Enheter)

Elitidrottare drabbas ofta av sjukdomar. De anstränger sina kroppar mycket hårt och blir därför särskilt utsatta. Om man tittar på elitidrottares hemsidor, slås man av hur ofta de dras med förkylning eller influensa. För att minimera risken för att drabbas av dessa formförstörande sjukdomsperioder, är dagliga tillskott i ovanstående dosering något som allvarligt måste övervägas.

D-vitamin i kosten

Feta fiskar, t.ex. sill, strömming, lax och makrill.
Äggula, grädde, smör, helmjölk (3&) och gammaldags mjölk.
Det D-vitamin som är tillsatt i lättmjölk, mellanmjölk och margarin är syntetiskt.

Underskott av D-vitamin till följd av de fettsnåla kosten är muycket vanligt idag.
Läs vår nyhetsartikel om detta.

Mer om D-vitamin:

En artikel av Mats Humble i Läkartidningen:

En artikel på Weston A Price Foundation:

Vitamin E

Vitamin E är ett samlingsnamn för en grupp på  åtta likartade föreningar, så kallade tokoferoler och tokotrienoler.

Av den mängd E-vitamin som vi får i oss via kosten absorberas mellan 20 och 50 procent i tarmen. För att tarmen ska kunna ta upp E-vitaminerna krävs tillgång till både gallsalter och vätska från bukspottkörteln.

Vitamin E är en mycket effektiv antioxidant som tillsammans med selen förhindrar att fettet inne i cellerna och i cellmembranen härsknar. Om du äter fiskoljekapslar som tillskott, så kan du på innehållsförteckningen se att man tillsatt vitamin E just av den anledningen. Fisolja innehåller ju mycket fleromättade fetter som lätt härsknar.

Kött från djur som föds upp på kraftfoder (spannmål och/eller soja) innehåller inte lika mycket vitamin E, som djur som föds upp på sin naturliga föda, dvs. gräs.

Brist på vitamin E är ovanlig

Brist på E-vitamin kan bero på antingen att man äter för lite E-vitaminhaltig kost eller på att upptagningsförmågan i tarmen är nedsatt. Det är dock relativt ovanligt att människor drabbas av vitamin E-brist. De fall som är kända har rört personer med defekter i fettabsorptionen, cystisk fibros, glutenintolerans, leverskador eller kroniska diarréer.

Barn som föds för tidigt har ofta låga nivåer av E-vitamin i blodet och har ofta en dålig absorptionsförmåga i tarmen. Barn med gall- och leverskador riskerar också att få symtom i form av bland annat bronkopulmonell dysplasi (felutveckling av lungorna och bronkerna), retrolental fibroplasi (bindvävsbildning bakom ögonlinsen), hemolytisk anemi (typ blodbrist), nedsatta reflexer, nedsatt rörelseförmåga hos ögon och muskelsvaghet. Dessa symtom sätts i samband med låga nivåer av E-vitamin. För att komma tillrätta med problemet ges därför ofta E-vitamin till för tidigt födda barn

Fet animalisk föda är den bästa källan

Kött, fågel, fisk, skaldjur och ägg är mat rik på E-vitamin.
Nötter, mandlar och grönsaker innehåller också mycket E-vitamin.
 

K-vitamin, är ett samlingsnamn för flera substanser med funktionen att medverka vid blodets koagulering (levring), till exempel vid en sårskada.  K står för koagulering.
De viktigaste är fyllokinon (vitamin K1) och menakinoner (Vitamin K2 ). Vitamin K3 (Menadion)

Att ha brist på K-vitamin är inte vanligt.
Vitaminet förekommer i nästan alla livsmedel, men eftersom det är ett fettlösligt vitamin är naturliga animaliska fetter den bästa källan. I synnerhet inälvsmat är rik på K-Vitamin.

K1 bildas i växter och K2 bildas av bakterier i magtarmkanalen. Förutom att vitamin K är nödvändigt för blodkoagulationen är det också viktigt för benbildning, immunsystemet och blodkärlen. K3 omvandlas till K2 i kroppen.

K-vitamin används också som motgift mot vissa råttgift, eftersom många råttgift är starkt blodförtunnande.

Vitaminet ges också som förebyggande behandling till nyfödda barn för att förhindra blödningssjukdomen MHN (Morbus hemorrhagicum neonatorum) som yttrar sig i form av näsblödningar, blödningar från munnen, eller invärtes blödningar vilka kan vara livshotande.

Vattenlösliga vitaminer

B- och C-vitaminer är vattenlösliga. Man riskerar därför inte att få överskott av dessa vitaminer, eftersom ett överskott följer med urinen ut.

Vitamin B- komplexet

Det första B-vitaminet, B1, isolerades 1926 och sedan dess har familjen B-vitaminer stadigt vuxit. I dag känner man till uppemot trettio olika B-vitaminer och det finns en stor anledning att tro att det finns fler att upptäcka. De mer kända B-vitaminerna är:

Vitamin B1, Tiamin

Tiamin, eller vitamin B1 som det även kallas, är ett viktigt koenzym vid metabolism av all mat men särskilt av kolhydrater och är viktigt för normal funktion av hjärnan och centrala nervsystemet. Tiamin reglerar också hjärtfunktionen och pulsådrornas spänningstillstånd, verkar svagt vattendrivande, förbättrar inlärnings- och uppfattningsförmågan, reglerar magsäckenssaltsyreproduktion och främjar tarmensperistaltik. Vidare har tiamin inflytande på lever och bukspottkörtel.

Behovet av tiamin är alltså större när man äter mycket kolhydrater än när man äter LCHF.
Alvarlig brist på tiamin ger sjukdomen beriberi, som innebär förlust av muskelmassa, ödem, oregelbunden hjärtrytm, förlamning i fötter och ben, förvirring och hjärtförstoring.

Kött och inälvsmat är goda källor till tiamin.

Ordförklaring: Ett koenzym är en organisk molekyl (som inte är ett protein) som är en fungerande del i ett enzym och är relativt löst bunden till enzymet.

Vitamin B2, Riboflavin

Riboflavin, även kallad vitamin B₂eller vitamin G, isolerades på 1930-talet ur mjölk och visade sig vara ett vattenlösligt kristallint ämne med gulgrön färg.

Riboflavin ingår i två koenzym: FMN (flavin-mono-nukleotid) och FAD (flavin-adenin-dinukleotid) som båda har stor betydelse för kroppens ämnesomsättning.

Riboflavin är centralt för cellernas energiproduktion och behövs för kolhydrat, fett- och proteinförbränningen. Vitaminet deltar också vid produktionen av fleromättade fettsyror och flera viktiga hormoner. Det aktiverar och stödjer flera andra näringsämnen i deras uppgifter och effekter, bland annat niacin, folsyra och vitamin B6 samt vitamin K. En annan viktig funktion är att bryta ner olika gifter och läkemedel i levern. Riboflavin är även en av kroppens viktigaste antioxidanter. Omvandlingen av riboflavin till dess aktiva enzymformer hämmas vid försämrad sköldkörtelfunktion samt vid störd funktion hos binjurarna.

När riboflavin används som livsmedelsfärgämne har det E-nummer E 101.

Symptom på riboflavinbrist är olust, låg aktivitet, smärta och brännande smärta i tunga, läppar och munhåla. Tungan färgas ofta lila. Blodbrist, sprickor i läpparna och munsår förekommer också.

Riboflavin är alltid bundet till protein och förekommer därför i störst mängd i animaliska livsmedel. Lever, njure, hjärta och mjölk, men framför allt mesost är rika på riboflavin.

Vitamin B3, Niacin

Niacin  ingår liksom vitamin B2 i enzymer som spelar en nyckelroll vid energi- och ämnesomsättningen i cellerna.

Hunden har liksom människan båda av niacin i födan medan våra andra husdjur kan tillverka det själva.

Allvarlig niacinbrist ger upphov till sjukdomen pellagra, som kännetecknas av inflammationer i slemhinnor, på händerna, i ansiktet och i tarmkanalen. Majs innehåller nästan inget niacin och därför är pellagra fortfarande en vanlig sjukdom i länder där majs är stapelvara.
Niacinbrist ger upphov till psykiska och emotionella förändringar, först som ökad irritation, sedan ångest och depression. Långvarig brist leder till demens och död.

Animalier, i synnerhet inälvsmat är goda källor för niacin.
Grönsaker, frukt, ärtor och bönor är fattiga på niacin. Hos säd finns niacin bara i fröskalet.

Vitamin B5, Pantotensyra

Pantotensyra ingår i nyckelenzymet Coenzym A i cellens ämnes omsättning.
Brist på pantotensyra är okänd.

Vitamin B6, Pyridoxin

B6-vitamin är nödvändigt för metabolisering av flera aminosyror när kroppen bildar ämnen av dem. Serotonin bildas t.ex. av aminosyran tryptofan med hjälp av B6-vitamin. B6-vitamin är vidare nödvändigt för syntesen av DNA och RNA
B6-vitamin reglerar balansen av kalium och natrium Det påverkar därför vätskebalansen och kan ha en lätt vätskedrivande verkan. Vidare medverkar vitaminet i omvandlingen av stärkelse till glukos. Kroppen lagrar energi bl.a. i form av glykogen (stärkelse). När glykogen ska omvandlas till glukos fodras B6-vitamin. För lite B6-vitamin kan dessutom ge blodbrist genom att B6-vitamin medverkar vid bildandet av röda blodkroppar.

B6-vitamin  fungerar som ett coenzym när aminosyror omvandlas till andra ämnen. Det är bl.a. nödvändigt för att  kroppen ska kunna bilda signalsubstansen serotonin från aminosyran tryptofan. Vegetarisk kost och vegankost kan innehålla tillräckliga mängder vitamin B6, men saknar till stor del tryptofan. Bristen på tryptofan gör att serotonin blir bristvara hos vegetarianen/veganen, vilket leder till humörsvängningar och tvångsmässigt beteende, inklusive ätstörningar. Signalsubstansen serotonin har till uppgift att balansera våra känslor och styr känslor som hunger, glädje, irritation, ilska, välmående, livslust med mera.

Utan B6-vitamin fungerar heller inte syntesen (hopsättningen) av ribonukleinsyrorna DNA och RNA,  vilka är bärare av våra arvsanlag.

B6-vitamin (pyridoxin) i kosten

B6-vitamin finns både hos djur och växter. Livsmedel som innehåller mycket B6-vitamin är framför allt nötter, lever, kött, kyckling och fisk. Även jäst innehåller mycket vitamin B6.

Bristsymptom

Symptom på B6-brist kan inkludera bl.a. depression, irritation, ångest, impotens och förändringar i kroppsvikt. Hudförändringar kring näsa, mun och ögon kan förekomma. Brist kan orsakas av dålig kost, vissa sjukdomar och en del läkemedel, till exempel P-piller.

Vitamin B8, Biotin

Biotin ingår i viktiga ämnesomsättningsenzymer.
Det finns nästan bara i animalisk föda och dessutom kan bakterier i vår tjocktarm tillverka vitaminet.
Brist på biotin är därför sällsynt hos människan.

Vitamin B9, folsyra, folat

 Folsyran har fått sitt namn av att den mest förekommer i gröna blad (folium=blad). Det är den mest instabila av alla B-vitaminerna och förstörs vid upphettning.

Brist på folsyra förekommer oftast tillsammans med brist på C-vitamin, eftersom C-vitamin behövs för att bevara folsyran (den lagras i levern).
Folsyra underlättar upptagningen av övriga B-vitaminer och ingår dessutom i enzymer som behövs för tillverkningen av DNA.

Därigenom påverkas bildandet av nya celler av tillgången på folsyra och det är därför särskilt viktigt för fertila kvinnor att få i sig tillräckligt eftersom graviditet innebär omfattande celldelning hos fostret. En kost med tillräckligt av folat har också visat sig minska risken för missbildningar.

Under havandeskapet kan kvinnan få blodbrist på grund av brist på folsyra, om hon får undermålig kost och dessutom drabbas av kräkningar.
P-piller kan hämma upptaget av folsyra. 

Folat i livsmedel

Lever njure och färska grönsaker innehåller mycket folsyra.
Rotfrukter, mjöl, ost, frukt och bär innehåller bara små mängder.

Vitamin B12 (cobalamin)

Vitamin B12 finns bara hos djur och bakterier.

Hos idisslare bildas vitaminet av bakterier i vommen. Andra djur, som till exempel gris och människa, måste få hela sitt behov från animalisk föda. Visserligen tillverkar de vitaminet i grovtarmen, men eftersom det upptas i tunntarmen har de ingen egen nytta av detta.

Vitamin B12 är det största vitaminet. Upptaget är därför beroende av ett glykoprotein (glukos bundet till protein), som kallas ”den inre faktorn” och som binder sig till vitamin B12 och transporterar det stora vitaminet genom tarmväggen in i blodet.

Vid den ärftliga blodbristsjukdomen perniciös anemi saknas den inre faktorn.

Vegandiet eller strikt vegetarisk diet saknar vitamin B12 om inte bakterijästa produkter ingår. Undersökningar visar att flertalet veganer lider brist på vitamin B12.

Även hos äldre personer uppträder brist på vitamin B12.
Bristen ger låga blodvärden, förstorade och deformerade räöda blodkroppar och degenerativa förändringar i nervsystemet.
Vitamin B12 är essentiellt och måste tillföraras kroppen via födan. Det är vanligt förekommande i animaliska livsmedel som lever, kött, fisk, skaldjur, mjölk, ost och ägg.

B-vitamin och hjärt- och  kärlsjukdomar

Höga nivåer av ämnet homocystein tros vara en riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdomar. Folsyra (vitamin B9), B6-vitamin och B12-vitamin konverterar homocystein till aminosyror. Brist på dessa vitaminer tros därför kunna ge för höga nivåer av homocystein, vilket har visat sig vara en stark riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom.

Vitamin C  (askorbinsyra)

Askorbinsyra kan syntetiseras ur glykos av de flesta växter och djur. Människor, vissa apor, marsvin och några få andra djurarter har emellertid en medfödd enzymdefekt, som förhindrar dem att producera vitaminet. De måste därför få det via födan.

C-vitamin är en antioxidant, det vill säga ett skydd mot syreradikaler (skadliga ämnen som bildas i våra celler när dessa använder syre för att utvinna energi).

En av orsakerna till att C-vitamin sägs främja immunförsvaret är sannolikt att Linus Pauling (1901–1994), den ende som fått två individuella Nobelpris (i kemi 1954 och fredspriset 1962) hävdade att intag av stora mängder askorbinsyra kan mildra och förkorta exempelvis förkylningar. Han ansåg också att C-vitamin kunde behandla vissa typer av cancer och psykisk sjukdom. Han företrädde så kallad ortomolekylär medicin, att man håller sig frisk genom att optimera kroppshalten av vissa ämnen som är bra för hälsan. Hans hypoteser är omstridda

En artikel som diskuterar detta finns här:

Av artikeln framgår att måttliga doser knappast hade någon märkbar effekt, men att en studie med mycket höga doser hade effekt, vilket ger visst stöd åt Pauling.

Funktion:

Vid C-vitaminbrist kan bindvävsproteinet, kollagen, inte bildas normalt, vilket är orsaken till de symtom som karaktäriserar skörbjugg. Kollagen är ett limämne som binder samman kroppens celler. Dess funktion kan liknas vid cementens i ett tegelhus. Kollagen binder bl. a. samman cellerna med blodkärlen. Vid den C-vitaminbetingade kollagendefekten, skörbjugg, blir blodkärlen mer genomträngliga och brister lätt. Det uppstår blödningar och blodsutgjutningar, och sår läker långsamt. Blödningar kan förekomma i lederna, ögats hinnor, slemhinnorna i näsan, magen och tarmkanalen och tandköttet.

Förr drabbades sjömän av skörbjugg när de gick över från en animaliskt baserad kost till en kost med mängder av skeppsskorpor. Kolhydratöverskott kräver C-vitamin för att man ska kunna undvika skörbjugg. När man böjade ta med citrusfrukter på färderna klarade man sig bättre, men det var kolhydratrna i skeppsskorporna som var boven.

Bindväven i allmänhet lider av bristtillståndet och giktsymtom kan uppträda, men även nedbrytning av broskväven, smärtor i ryggens nedre del, diskbråck o dyl. Då en väsentlig del av immunförsvaret är knutet till bindväven, stimulerar askorbinsyran bildandet av antikroppar och ökar antalet och aktiviteten hos de vita blodkropparna. Omvänt kan också C-vitaminet minska antalet vita blodkroppar, när så krävs, t ex vid leukemi.

En påstådd funktion hos C-vitamin är att det fungerar som antitoxin (toxin = giftigt ämne) som neutraliserar många virus- och bakterietoxiner. C-vitaminet främjar upptagandet och utnyttjandet av en lång rad viktiga näringsämnen som kalcium, järn, folsyra, zink, koppar och vissa aminosyror.
C-vitaminet anses också ge visst skydd mot miljögifter. Det gäller t.ex. många tungmetaller, besprutningsgifter, tillsatser i maten (t ex nitrit) och luftföroreningar.

Nypon är ett av de livsmedel som innehåller absolut mest C-vitamin.
Lever innehåller också mycket C-vtamin.
Historiskt hänvisar man också till citrusfrunkter som en god källa.
Dagens frukter har dock ett sjunkande innehåll av vitaminer och andra antioxidanter, till följd av moderna odlingsmetoder, som utarmar jordarna.
Bär är likaså en källa till C-vitamin

När man äter LCHF- kost utsätts kroppen för lägre oxidativ stress än om man äter mycket kolhydrater.

Oxidativ stress kallas den process där s.k. fria syreradikaler skadar celler och organ. Fria syreradikaler är aggressiva syrerika föreningar, som bildas när kroppen omsätter syre. Kolhydratrik mat ger upphov till stora mängder fria syreradikaler.
Kroppen behöver de fria syreradikalerna i vissa situationer, men överskott av dessa radikaler är skadligt. Bland annat anses åldrande delvis vara orsakad av oxidativ stress. Många sjukdomstillstånd anses delvis vara orsakade av en ökad oxidativ stress, bland annat hjärt- och kärlsjukdomar och cancer.

På grund av den lägre oxidativa stressen hos den som äter LCHF-kost, är behovet av vitaminer lägre än om man äter mycket kolhydrater. Samtidigt innehåller LCHF-maten mer vitaminer.
Båda dessa saker sammantagna leder till att den som äter LCHF-kost får ett starkare immunförsvar och färre sjukdomstillstånd.

Frank Nilsson