| Ord | Förklaring |
|
| Adenosintrifosfat | Adenosintrifosfat är en energibärande molekyl som kroppen använder för att transportera kemisk energi inom celler. |
|
| Adrenalin | Adrenalin är ett synnerligen snabbverkande hormon som aktiverar kroppen i stressande lägen samt vid hård fysisk ansträngning. Det förbereder kroppen på att fly eller fäkta, bland annat genom att frisätta blodsocker. |
|
| Aminosyraprofil | Fördelning och mängder av olika aminosyror hos ett protein bestämmer proteinets aminosyraprofil. Ju bättre aminosyraprofilen överensstämmer med människans behov, desto bättre är den. Animaliska proteiner har för människans behov den bästa profilen. |
|
Aminosyror | Proteiner består av kedjor av aminosyror. Alla kroppens strukturella vävnader, enzymer, hormoner, blodplasma, blodkroppar och antikroppar byggs i sin tur upp av proteiner. |
|
| Amylas | Amylas är enzym som finns i saliven och genast börjar bryta ned matens sockerkedjor (kolhydrater) till enkla sockerarter. Detta upphör när maten kommer ner i den sura miljön i magsäcken. |
|
| Amylopektin | Amylopektin är en polysackarid, en mycket lång och rikt förgrenad kedja av glukosmolekyler som ingår i stärkelse. Smakar ej sött, men om det får ligga i munnen en stund kommer en viss sötma fram. |
|
| Amylos | Amylos är en polysackarid, en lång, i huvudsak ogrenad kedja av glukosmolekyler som ingår i stärkelse. Smakar inte sött trots att det är en sockerkedja. (Ändelsen –os i namnet kännetecknar sockerkedjor). |
|
| Ancel Keys | Ancel Benjamin Keys (1904 -2004) var en amerikan som studerade kostens inflytande och lanserade teorin att typen och mängden av det fett man äter har inflytande på hälsan. |
|
| Androgen hormonprofil | Starkt överviktiga kvinnor har normalt en androgen hormonprofil, vilket innebär att balansen mellan östrogen och testosteron är rubbad mot en manlig profil. |
|
| Angina pectoris | När hjärtats kärl inte har tillräcklig kapacitet att försörja hjärtmuskeln med blod uppkommer angina pectoris, kärlkramp. |
|
| Antioxidant | Antioxidanter motverkar de aggressiva fria radikalernas nedbrytande effekt på kroppen genom att ”offra sig” i en kemisk reaktion med dem som hindrar dem att angripa celler i kroppen. |
|
| Artär | De grova blodkärl som leder blodet i riktning från hjärtat. |
|
| Ateroskleros | En sjukdom i artärernas väggar där deras inre lager förtjockas av pålagring från blodflödet. Kärlen förträngs och detta bidrar till minskat blodflöde och ökat blodtryck som i sin tur påskyndar förloppet. |
|
| Basbehov av protein | Vi behöver oundgängligen s.k. aminosyror. Genom att äta proteiner så kan kroppen spjälka dessa i sina beståndsdelar, som är just aminosyror. Dessa kan vara essentiella (livsnödvändiga) eller icke essentiella. |
|
| Björnen | Björnen är ett tydligt exempel på hur man fungerar näringsmässigt under olika förhållanden. |
|
| Blodsocker | Blodsocker är de olika sockerarter som finns i blodet. Man mäter det genom att ta en liten droppe blod från ett finger och sätta det till teststickan på en blodsockermätare. För låga värden gör att du känner dig kraftlös och i extrema fall kan du bli medvetslös. Höga värden är även de skadliga, framför allt på sikt. Särskilt organ som inte kan "försvara" sig mot blodsockret är utsatta för skador. |
|
| BMI | BMI är ett vanligt sätt att bestämma vilken viktklass en person tillhör baserat på längd och vikt. |
|
| Bombkalorimeter | En bombkalorimeter används för att mäta energiinnehållet i ett ämne genom att förbränna det i en ren syrgasatmosfär och mäta värmeavgivningen. Metoden gör ingen skillnad på om det är ett födoämne eller ej. |
|
| Brillant-Savarin, Jean-Anthelme | "Kostens fysiologi" skriven av den franske gastonomen Jean Anthelme Brillat-Savarin är en av kokkonstens klassiker, första gången utgiven 1826. Han var en av de första som tydligt pekade ut kolhydratkällor som bröd, ris och potatis som fetmabildande. |
|
| Colon | I tjocktarmen samlas kroppens fasta avfallsprodukter och vatten återvinns. |
|
| Diabetes typ 2 | Diabetes typ 2, även kallad åldersdiabetes, innebär att kroppens reaktion på insulin är försämrad eller saknas helt. |
|
Dubbelbindning | Fetters egenskaper påverkas i hög grad av hur dess atomer binds till varandra. |
|
| Enkelomättat fett | Ett enkelomättat fett innehåller en dubbelbindning. |
|
| Enzym | Ett enzym är ett protein som påskyndar en kemisk reaktion. |
|
| Fetma-gener | Nu och då kommer forskningsrapporter där man pekar ut än den ena och än den andra genen som viktig eller till och med avgörande för fetma. |
|
| Fett | Fett är en oerhört viktig komponent i kroppen. Den är ett effektivt energilager, värmeisolering, stötdämpare, avgörande för nervsystemets och hjärnans funktion som ingår i mängder av strukturer och processer i kroppen. |
|
| Fettbildande | All överskottsenergi som vi konsumerar kan potentiellt bilda fettvävnad förutsatt att det fettinlagrande hormonet insulin samtidigt är aktivt. |
|
| Fetter, översikt | Hjärnan består till 60% av fett, om något ett tecken på att fett är en mycket viktig komponent i kroppen. Någon som har en annan åsikt? |
|
| Fiber | Fibrer är kolhydratkedjor som är osmältbara för människan. De har alltså inget energiinnehåll som vi kan utvinna. Idisslare kan det, men det beror bara på att de använder bakterier som utför det arbetet. |
|
| Fleromättat fett | Ett fleromättat fett innehåller mer än en dubbelbindning. |
|
| Fria radikaler | Fria radikaler reagerar mycket lätt med andra atomer och molekyler och skadar kroppens celler. De anses förorsaka eller förvärra cancer, Parkinsons, Alzheimers samt påskyndar åldrandet. Rökning ger enorma mängder fria radikaler. Inverkan av fria radikaler motverkas av antioxidanter samt ketonkroppar som bildas när fett utnyttjas som energikälla. |
|
| Fruktos | Fruktos (fruktsocker) är en enkel sockerart med hög sötma men med egenskaper som lett till spekulationer om att den medför vissa hälsorisker. |
|
| Fullkorn | Fullkorn, visst låter det nyttigt? Du har sett och hört påståendet många gånger så det måste helt enkelt vara ren och äkta sanning. Eller? |
|
| Fytat | Fytinsyra förekommer i naturen som kalcium- och magnesiumsalter, fytater. |
|
| Gallan | Gallan bildas i levern och innehåller bland annat gallsyror, hormoner, vatten, salter och gallfärgämnen. Den deltar i nedbrytningen av fettet genom att emulgera, finfördela, fettet i tarmen ungefär som diskmedel gör. |
|
Glukagon
| Alfacellerna i de Langerhanska öarna i bukspottkörteln utsöndrar hormonet glukagon som i mycket är insulinets motpol. |
|
| Glukoneogenes | Glukoneogenesen tillför glukos till blodet genom att bryta ner aminosyror och glyceroldelen i fett. |
|
| Glukos | En enkel sockerart, även kallad druvsocker. |
|
| Glycerol | Glycerol är en viktig komponent i triglycerider, alltså fetter och oljor samt fosfolipider. |
|
| Glykemiskt index | Man mäter GI hos ett livsmedel genom att jämföra dess inverkan på blodsockret under en tid av två timmar med ett ”standardlivsmedel” som i Sverige är "vitt bröd". |
|
| Glykogen | Glykogen är den enda form för kroppen att lagra sockerkedjor (kolhydrater). Det sker både i levern och utspritt i musklerna. |
|
| Hypoglykemi | Lågt blodsocker som leder till minskad prestationsförmåga och eventuellt medvetslöshet. |
|
| Insulin | Insulin är ett hormon som produceras i betacellerna i de Langerhanska öarna i bukspottkörteln. Insulin styr cellernas upptag av energi i form av glukos vilket verkar fettinlagrande samtidigt som det motverkar förbränning av befintligt kroppsfett och stimulerar inflammationer. |
|
| Insulinreceptor | En insulinreceptor är en mottagare av information från hormonet insulin. |
|
| Insulinresistens | Muskelceller har så kallade receptorer, ett slags mottagare, som reagerar på insulin i blodet. Dessa receptorer fungerar dåligt eller inte alls hos insulinresistenta. |
|
| Kalori Joule | Detta är ett mått på en energimängd. En kalori är den energi som går åt för att värma ett gram vatten från 14,5 till 15,5 C. |
|
| Ketoacidos | Ketoacidos är ett oreglerat tillstånd hos t.ex. insulinbehandlade där ketoner bildas utan avbrott. Då kan så mycket syror ansamlas i blodet att dess pH-värde blir mycket lågt, därav ändelsen ”-acidos” som syftar på syra. Ketoacidos motverkas/behandlas med insulintillförsel. |
|
| Ketogen diet | En ketogen diet innebär att man ständigt befinner sig i ketos. |
|
| Keton | Vid nedbrytning av fettsyror bildas ketonkroppar som är energibärare och föredras framför glukos som energi av kroppens muskler samt större delen av nervsystemet utom mindre delar av hjärnan. Även andra speciella organ behöver exklusivt glukos för sin energiförsörjning. |
|
| Ketos | När kroppen förbränner fett produceras ketoner som är ett mycket effektivt bränsle för kroppen. När detta sker är man i ketos. |
|
| Kolesterol | Kolesterol är mycket viktigt för kroppen och ingår i cellernas membran, där deras vaxartade konsistens och vattentäthet är viktig. Det är ett viktigt reparationsmaterial för cellerna och produceras av kroppen i betydande mängd. En mycket stor del av hjärnan är uppbyggt av kolesterol. |
|
| Konstgjort fett | Margarinindustrin tar fetter av lågt ekonomiskt värde och bearbetar dem så att de får matfettsliknande egenskaper. |
|
| Kortisol | Kortisol är ett hormon som aktiverar kroppen i stressiga lägen. I mångt och mycket har det samma egenskaper som adrenalin, men är betydligt långsammare och har samtidigt längre tidsverkan, upp till cirka 2 dygn. Tyvärr sliter det samtidigt på kroppens hälsa. Kortisol ökar blodtrycket och hämmar immunförsvaret. |
|
|
| Kostetablissemanget | Vi menar de personer och institutioner som lär ut dagens kunskaper och ger råd om kost och livsstil. Antigen är dessa råd felaktiga eller så har deras förmåga att kommunicera dem rejäl förbättringspotential. Något har i alla fall lett till dagens övervikt, fetma och de välfärdssjukdomar som följer tätt i dess spår. |
|
| Kroppsfett | Vi behöver en viss mängd kroppsfett för vår överlevnad, men vid överskott ökar risken för en rad sjukdomar som högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och cancer. Vid grav fetma tillkommer problem av att fettet klämmer på inre organ och hämmar deras funktion, dessutom tillkommer direkta belastningsskador. |
|
| Laktas | Laktas är ett enzym som kan bryta ned laktos, mjölksocker, som finns i modersmjölk. |
|
| Laktos | Laktos, mjölksocker, är en disackarid bestående av glukos och galaktos. |
|
| Laktosintolerans | Den som saknar tillräckliga mängder av enzymet laktas som bryter ned mjölksocker (laktos) sägs vara laktosintolerant. |
|
| LCHF | LowCarb/HighFat är ingen diet, det är en livsstil. Den är särskilt fördelaktig för de som är kolhydratöverkänsliga, som diabetiker, överviktiga/feta och mellanmålsätare. |
|
| Lipogenes | Lipogenes är nybildning av fett. |
|
| Lipolys | Nedbrytning av fett från cellerna i kroppsfett kallas lipolys. Under denna frigörs bland annat fettsyror, glycerol samt ketonkroppar vilka alla är bärare av energi. |
|
| Långtidsblodsocker | Det finns ett samband mellan långtidsblodsockret, HbA1c och utvecklingen av komplikationer. Ett mål för diabetiker är att ha ett värde inom gränsen för det normala. alltså under 5%. |
|
| Maltos | Maltos är disackarid som är sammansatt av två glukosmolekyler. |
|
| Massajer | Massajer är ett afrikanskt nomadiskt herdefolk som lever i Kenya och norra Tanzania. |
|
| Mellanmål | En kosthållning som förutsätter mellanmål är, enligt vår mening, att öppet erkänna att man inte lyckas med sina vanliga måltider. Ett spontant mellanmål då och då är inte samma sak. Alla dagar är ju inte lika och ibland krävs det lite mer. |
|
| Metabolism, ämnesomsättning | Med ämnesomsättning menar man de processer som bryter ned maten, omvandlar dem till enklare kemiska föreningar, utvinner energi, bygger upp och reparerar kroppen, lagrar energiöverskott samt avlägsnar restprodukter. |
|
| Mineral: elektrolyter | Kroppen kan inte transportera vatten mellan cellerna utan hjälp av de så kallade elektrolyterna. |
|
| Mineral: Fluor | Fluor används för att skydda tänderna mot karies, men kan även missfärga dem. |
|
| Mineral: Fosfor | Ett mineral som ingår i skelettet. |
|
| Mineral: Jod | Jod förekommer naturligt och utgör en viktig del av sköldkörtelhormonerna som styr ämnesomsättningen. |
|
| Mineral: Järn | Järn är ett livsviktigt mineral. Det utgör beståndsdelar av hemoglobinmolekylerna i de röda blodkropparna som transporterar syre till kroppens celler och återtransporterar koldioxid. Järn ingår även i enzymer i ämnesomsättningen. |
|
| Mineral: Kalcium | Kalcium är absolut avgörande för mänskligt liv. Det utgör större delen av skelett och tänder och är nödvändigt för överföring av nervimpulser. Kalcium gör så att musklerna drar ihop sig, hjärtat slår och är extremt viktigt för immunsystemet. |
|
| Mineral: Kalium | Kalium är ett av de mineral som ingår i de elektrolyter som är avgörande för vätskebalansen. |
|
| Mineral: Koppar | Koppar är ett spårämne och samtidigt en antioxidant. Koppar finns i många välbalanserade multivitamin- och mineraltillskott. |
|
| Mineral: Krom | Krom är ett spårämne som deltar i regleringsmekanismen för blodsockret. |
|
| Mineral: Magnesium | Magnesium är avgörande för i princip varje biokemisk process i kroppen. Däri ingår till exempel den livsavgörande syntesen av proteiner från aminosyror. |
|
| Mineral: RDI | RDI står för Rekommenderat Dagligt Intag. Se RDI |
|
| Mineral: Selen | Selen är ett spårämne och en antioxidant som skyddar mot cancer och åldersrelaterade krämpor. |
|
| Mineral: Spårämnen | Spårämnen är mineraler som förekommer i mycket små mängder. |
|
| Mineral: Zink | Då zink (Zn) är ett viktigt mineral i enzymernas funktion så kommer även en mindre brist att få omfattande följdverkningar. |
|
| Måttbandet | Använd måttbandet eller gamla kläder som måttstock för framgång! Lägg inte så stor vikt vid vågen. |
|
| Mättade fetter | Mättade fetter är de mest stabila och utrymmessnåla. |
|
| Mättnadsindex | Mättnadsindex, SI (Satiety Index), är ett sätt att sätta mått på hur ett visst livsmedel ger mättnad. |
|
| Nunamiuter | Norrmannen Helge Ingstad har i sin bok Nunamiut - bland Alaskas inlandseskimåer redogjort hur detta folk levde. Boken är från 1954 och finns nog bara att få på antikvariat. |
|
| Omega-3-fett | Uttrycket Omega-3 eller n-3 anger att den första dubbelbindningen finns i den tredje kol-kol-bindningen räknat från metylgruppen i kolkedjan. |
|
| Osmos | Rörelse av en vätska genom ett semipermeabelt membran från en lösning med låg koncentration till en med högre koncentration kallas osmos. |
|
| Protein | Proteiner är en förutsättning för liv som vi känner det. De ingår i alla kroppens organ. Proteiner är ämnen som kroppen bygger upp av aminosyror. |
|
| Punktförbränning | Punktförbränning, alltså metoder som skall förbränna fett från vissa utvalda kroppsdelar, fungerar inte! |
|
| Sackarider | Sackarider eller socker är enkla eller sammansatta molekyler utan egentligt näringsvärde, så kallade ”tomma kalorier”. |
|
| Sackaros | Vanligt socker. |
|
| Serotonin | Serotonin är ett hormon som påverkar hjärnans belöningssystem. |
|
| Sockerkedjor kolhydrater | För att vara riktigt tydliga kallar vi kolhydrater för vad de egentligen är, nämligen kedjor av sockermolekyler, alltså sockerkedjor. |
|
| Testosteron | Testosteron är ett manligt könshormon som frisätts från testiklarna. Det finns även naturligt hos kvinnor, fast i mycket lägre halt, i storleksordningen 3% av mängden hos männen. Testosteronet är ansvarigt för att fettet hos män lagras i bukområdet. |
|
| The Cholesterol Myths | Enda praktiska möjligheten att signifikant sänka mängden lipoproteiner (det man populärt kallar kolesterol) är genom att använda mediciner, de omtalade statinerna. |
|
| Tolvfingertarmen | Den huvudsakliga nedbrytningen av maten startar i tolvfingertarmen. |
|
| Transfett | Livsmedelsproducenter härdar ofta omättade fetter för att göra dem stabilare och fastare. Ibland sker denna härdning inte fullt ut utan man får så kallade delvis härdade fetter med dåliga egenskaper för människans hälsa. |
|
| Triglycerider | Triglycerider är huvudbeståndsdelen i fetter och oljor och byggs upp av glycerol samt tre fettsyror. |
|
| Tunntarmen | Den viktigaste nedbrytningen och upptaget av näringsämnen sker i tunntarmen, ileus. |
|
| Vad är nyttig kost? | All mat som ger oss god hälsa, uthållighet och ett långt liv är rimligen nyttig mat. Frågan är bara vad den består av och hur mycket den kan variera beroende på våra egna, unika förutsättningar. |
|
| Waist and Hip | En enkel metod att bedöma övervikt där man jämför midjans mått med höftens. Ger tydligare bedömning på män än på kvinnor. |
|
| Waist Circumference | Det enkla midjemåttet är ett förvånansvärt bra sätt att diagnosticera övervikt. |
|
| Waist to Height Ratio | En enkel men förhållandevis god metod att bedöma övervikt genom att mäta midja och längd. Midjan skall vara högst hälften av längden. |
|
| Vatten | Vatten är det näringsämne där redan en mindre en brist ger en tydlig effekt, redan ett par procents vattenförlust räknat på kroppsvikten ger drastisk försämring av fysisk prestation och koncentrationsförmåga. Vi kan klara oss utan energigivande mat i flera veckor men utan vatten klarar vi oss högst ett par dygn. |
|
| Ven | Blodåder som återför blodet till hjärtat. |
|
| William Banting | Det är engelsmannen och begravningsentreprenören William Banting som gett namn åt olika viktminskningsmetoder, av vilka de allra flesta är diametralt motsatta de han förespråkade. |
|
| Vitamin A | Vitamin A är ett fettlösligt vitamin, även känt som retinol. Retinol finns huvudsakligen i animala produkter och omsätts bättre av kroppen om man tar det tillsammans med fett, olja eller protein. Vitamin A lagras i fettväv i kroppen och kan bli förbrukat vid infektion, därför bör man öka intaget vid förkylning, influensa och andra virussjukdomar eller bakteriella tillstånd. |
|
| Vitamin B1 | Vitamin B1 är ett vattenlösligt vitamin, vilket innebär att det inte lagras i kroppen, B1 är nödvändigt för nervsystemets funktion. Det förstörs lätt av luft, vatten, koffeinhaltiga drycker, alkohol, östrogen och livsmedelstillsatser. Viktigt för de som äter sockerkedjor (kolhydrater). |
|
| Vitamin B12 | Vitamin B12 är vattenlösligt och finns endast i animalisk föda, även om en del vegetarisk kost numera förstärks med tillskott. |
|
| Vitamin B2 | Vitamin B2 är ett vattenlösligt vitamin som lätt absorberas av kroppen. Stress ökar behovet och under känslomässiga eller fysiska påfrestningar måste man öka intaget. |
|
| Vitamin B3 | Niacin är ett vattenlösligt vitamin, som är oumbärligt för normala hjärnfunktioner. Schizofreni och depression har kopplats med niacinbrist. |
|
| Vitamin B5 | Pantotensyra är ett vattenlösligt vitamin. Det påverkas negativt av konservering, livsmedelsbehandling, koffein, svavelhaltiga läkemedel, sömnmedel, östrogen och alkohol. |
|
| Vitamin B6 | Brist på det vattenlösliga vitamin B6 är vanligast bland personer som gärna äter vad man brukar kalla skräpmat. Bearbetning förstör upp till 90% av vitaminet i alla slags livsmedel. |
|
| Vitamin C | Vitamin C är ett vattenlösligt vitamin och ett av de viktigaste vitaminerna för immunsystemet. Av däggdjuren är det bara människor, apor och marsvin som inte syntetiserar vitamin C och vi är beroende av att få allt vi behöver via vår mat. |
|
| Vitamin D | Vitamin D är fettlösligt, produceras i huden vid solbestrålning och lagras i kroppen, varför brist är sällsynt. På senare tid har man allt mer börjat betrakta D-vitamin som ett hormon. |
|
| Vitamin E | Vitamin E är fettlöslig och en naturlig antioxidant som skyddar fett mot oxidation (härskning) bland annat genom att motverka de fria radikalernas skadliga inverkan. |
|
| Vitamin Folsyra | Folsyra är ett vattenlösligt vitamin och räknas till B-komplexet. |
|
| Vitamin K | Vitamin K ar ett betydelsefullt fettlösligt vitamin och på grund av kroppens egenproduktion är det sällsynt med brist. viktigaste uppgiften för vitamin K är att få blodet att levra sig. Kroniskt näsblod kan svara på behandling med detta vitamin. |
|
| Vitamin: RDI | RDI står för Rekommenderat Dagligt Intag. |
|
| Vitaminer | Vitaminer påskyndar kemiska reaktioner i kroppen. |
|
| Ögon | En diabetikers synskärpa varierar med blodsockerhalten. |
|
| Ögonbottenfotografering | Om en diabetiker går för länge med höga blodsockerhalter kan ögonen skadas. Detta försöker man motverka i tid genom att studera blodkärlen i ögats inre del. |
|