Insulin
Insulin är ett hormon som produceras i betacellerna i de Langerhanska öarna i bukspottkörteln. Insulin styr cellernas upptag av energi i form av glukos vilket verkar fettinlagrande samtidigt som det motverkar förbränning av befintligt kroppsfett och stimulerar inflammationer.
Insulin påverkar såväl muskel- som fettceller att ta upp energi i form av glukos från blodet (blodsocker).
Den glukos som transporteras in i fettceller omvandlas till triglycerider och lagras som kroppsfett. Dessutom ser insulinet till att fylla levern med glykogen som består av sammankopplade glukosmolekyler. Detta är den enda form av kolhydrat som kan lagras i kroppsvävnader. Insulin stimulerar upptaget av fettsyror från cirkulerande lipoproteiner. Detta är ett kraftfullt skäl till varför man skall undvika att äta sockerkedjor (kolhydrater) och fet mat samtidigt!
Insulin behövs i fettomvandling av de essentiella fettsyrorna Omega-3 och Omega-6. Den som har diabetes har en störning i endera produktionen av eller reaktionen på insulinet. Diabetes typ 1, så kallad ungdomsdiabetes, innebär att bukspottkörteln inte producerar insulin alls eller i begränsad omfattning. Detta innebär att man måste tillföra insulinet via injektioner. Diabetes typ 2, åldersdiabetes, beror på att kroppen har minskad eller ingen förmåga att reagera på normala insulinmängder. Cellernas insulinreceptorer reagerar ej som de ska. Detta kallas insulinresistens. När blodglukosen stiger frisätts insulinet i en första dos. Detta sker främst efter att du ätit sockerkedjor (kolhydrater), men även överkonsumtion av protein har denna inverkan om än svag.
Tyvärr är insulinmängden i den första dosen beroende av hur du brukar äta, inte nödvändigtvis i proportion hur mycket du äter. Det finns alltså en slags anpassningsbar minnesfunktion. Om du är en högkonsument av insulinkrävande sockerkedjor (kolhydrater) så står kroppen alltså redo med en rejäl dos, oavsett om den är lagom eller ej. Det betyder att en enstaka mindre försyndelse kan utlösa en våg av insulin som på kort tid sänker blodsockret under basnivån. Den första godisen kräver snart sällskap av flera. Känns det igen? Sötsug kallas det ibland. Insulin i överskott har minst 3 verkningar som åtminstone jag tolkar som nackdelar för god hälsa.
Det styr fettinlagring, hämmar det fettförbrännande hormonet glukagon och är kärlretande på ett sätt som påskyndar plackbildning i blodkärlen, så kallad åderförkalkning. Insulin kan framställas genom genteknik.
Det behövs alltid en basal nivå av insulin för blodsockerreglering. Om denna nivå underskrids, börjar levern syntetisera glukos samtidigt som ketoner bildas till dess nivåerna normaliseras.
Ketoacidos
Om bukspottkörteln inte kan syntetisera insulin till normal nivå, vid diabetes typ 1 eller ett sent utvecklingsskede av diabetes typ 2 så kan ketoacidos uppstå. Levern gör då kontinuerligt blodglukos av kroppsfettet och blodsockret går i taket. På grund av att insulinproduktionen saknas så finns det ingen mekanism som stoppar processen utan den kan gå till döden. Vanlig ketos vid fasta eller LowCarb reglerar sig själv när blodglukosen hamnar på normala nivåer och insulinet likaså. Ketoacidos uppstår alltså vid diabetes typ 1 eller långt gånget diabetes typ två. Med LCHF-kost minskar risken för diabetes och därmed ketoacidos.