Användarnamn
Lösenord

Kom ihåg mig
Erik Edlund

Erik Edlund

Vanliga frågor och svar

"Man blir väl inte mätt av fett?"
Skilj på mättnad för stunden och att inte bli hungrig i förtid. Den som äter en stor salladsportion kan känna sig så mätt att det inte gå att få ned det sista utan man lämnar kvar en del på tallriken. Men redan efter någon halvtimme är den första mättnaden väck och snart nog är det dags för mellanmål. "Salladsmättnad" beror till stor del på att magsäcken spänns ut men när innehållet sedan töms ner i tunntarmen ger den inte mycket näring.

Fet mat, å andra sidan, fyller inte ut magen. Däremot portioneras maginnehållet ut till tunntarmen under längre tid medan näringsinnehållet är betydligt större.

"Blir jag fet av fett?"
Fett gör dig fet lika lite som att grönsaker gör dig grön eller att socker gör dig söt! All mat bryts ner till sina beståndsdelar innan kroppen kan börja använda dem. Allt energiöverskott kan lagras som fett, men hormonet insulin skyndar på fettlagringen.

Dessutom krävs glukos för att skapa den glycerolmolekyl som binder samman enskilda fettsyror till fett. Kolhydrater i maten bidrar med både glukos och insulinhöjning.

"Kroppen föredrar väl glukos som energikälla?"
Ett förhöjt blodsocker är farligt! Redan när en diabetiker har ett par gram extra glukos i blodet börjar det ge hjärt- och kärlsjukdomar, nerv- och ögonskador, övervikt och annat som ingår i det metabola syndromet.

Kroppen har förmåga att så snabbt och effektivt som möjligt eliminera glukos ur blodet. En mindre del av hjärnan, de röda blodkropparna och njurarna använder alltid glukos som energikälla, medan nästan alla andra är av "multifuel-typ" men styrs med hjälp av insulin över till att använda glukos när den finns i för stora mängder.

Svårare än så är det inte, kroppen försöker så gott det går att städa bort överskott av glukos. När den använder protein och fett som energikällor bildas alltid glukos som en helt normal del av ämnesomsättningen och det räcker med marginal för kroppens behov. Det du äter läggs ovanpå och bidrar till att du måste bränna extra glukos.

Kroppen föredrar inte glukos, men den kan hantera ett överskott. I vart fall hos friska.

"Fleromättat fett är väl bättre än mättade fetter?"
Studier visar att fleromättade fetter brukar förbrännas före de mättade. Många tar det som bevis på att kroppen föredrar fleromättat fett, men det är en förhastad slutsats.

Fettsyror består av långa kolkedjor med tillkopplade väte- och syreatomer. Mättade fettsyror är raka och har stabila enkelbindningar mellan kolatomerna. Hos fettsyror som är enkel- eller fleromättade saknas ett eller flera par väteatomer och kolatomerna binder direkt till varandra istället, detta kallas dubbelbindningar. Var och en av dessa är svagare än en enkelbindning. När de angrips av fria radikaler kan dubbelbindningar förstöras och fettet härsknar. Ju fler sådana svaga punkter som finns i ett fett desto känsligare är det och risken för härskning ökar dramatiskt. Detta sker både utanför och i kroppen.

För att inte fleromättade fettsyror skall härskna i kroppens vävnader tar kroppen hand om de som inte behövs som byggnadsmaterial och använder dem till energi så snart det går.

Kroppen föredrar inte fleromättade fettsyror som energikälla, den hanterar hotet genom att förbränna dem.

"Vegetabiliska fetter är väl nyttigare än animaliska?"
Alla fetter, vegetabiliska som animaliska, består av samma sorters fettsyror, men det finns ändå grundläggande skillnader. Vegetabiliska omega 3-fettsyror är 18 kolatomer långa medan människan behöver de som är 20 kol eller längre och de finns främst i animaliska fetter från fet fisk och skaldjur.Fetter med vegetabiliskt ursprung innehåller oproportioneligt mycket av de inflammatoriska omega 6-fettsyrorna. Vegetabiliska fetter är nästan alltid industriellt framställda och innehåller föroreningar från såväl transporter, tillsatser som processkemikalier. Tillverkningstekniken skapar fetter som inte har någon motsvarighet i naturen. Till dessa hör vissa transfetter samt omestrade fetter.

I annonser för rapsolja finns ofta förföriska bilder med gul, blommande raps. I själva verket befrias rapsoljan helt från färg och lukt och dessa processer bidrar med föroreningar.

Vegetabiliska oljor annat än i små mängder är helt nya påfund i vår del av världen. Fundera gärna över var du själv skulle hitta tillräckligt mycket vegetabiliskt fett för att fylla en margarinförpackning. I och för sig innehåller det ju en hel del vatten, men ändå...

"Fleromättat fett är väl nyttigare än mättade fetter?"
Det finns två essentiella, livsnödvändiga, fleromättade fettsyror. Det är linolensyra (omega 3) och linolsyra (omega 6). De är livsviktiga byggstenar för kroppen och vi kan inte själva framställa dem, det måste finnas några få gram i den mat vi äter.

Men det betyder inte att det är nyttigt att äta mycket fleromättat fett. Livsmedelsverket (SLV) rekommenderar 5-10E% från fleromättade fetter och noterar att större mängder "... möjligen kan öka risken för peroxidation av fettsyror."

Vad är då "peroxidation av fettsyror"? Jo, de härsknar! Ju fler dubbelbindningar det finns i en fettsyra desto lättare härsknar den.

"Finns det inte nyttiga kolhydrater?"
Alla kolhydrater av näringsmässig betydelse byggs enbart av tre enkla sockerarter, monosackarider. Alla tre har samma uppsättning av atomer men skiljer sig åt genom att de byggs lite olika. Skillnaderna kan verka obetydliga, men i kroppen ger det stora skillnader. De två som dominerar totalt är glukos och fruktos. Glukos är tämligen smaklöst och bilda blodsocker, vilket ger diabetiker problem då det skadar redan när det finns ett par extra gram i blodomloppet. I princip kan alla celler inklusive muskel- och fettceller använda glukos.Fruktos är lite annorlunda och mångfalt sötare. Det är bara levern som kan hantera fruktos effektivt. Den bygger om en del till glukos och lagrar upp till 80 gram som leverglykogen. Allt eftersom glykogenlagret fylls blir resten fett i levern. Galaktos finns enbart i mjölkprodukter och bidrar därför bara med begränsade mängder. Det som skiljer olika kolhydratrika livsmedel är inte byggstenarna i sig, dom är alltid lika. Däremot skiljer sig andelarna åt och hur lätt kroppen kommer åt dem. En del, bönor t.ex. är särskilt svåra att smälta och där händer det att det sker först i tjocktarmen där de matar de gasbildande bakterierna.

Fruktos är en lurig monosackarid. Den höjer inte blodsockret annat än i liten omfattning och räknas därför som tämligen ofarlig, men skenet bedrar. Levern är extremt duktig på att ta upp fruktos ur blodet, bara små mängder finns kvar efter passagen. Och allt blir glukos/glykogen eller fett! Att fruktos trots allt höjer blodsockret beror på att en del leverglykogen "knuffas ut" i blodet.

"Ska man inte äta varierat?"
Människan är i stort sett den enda varelse som alls kan välja att äta varierat, dessutom den enda som blir överviktig. Undrar om det finns ett samband?

Djur som lever i naturen äter efter sina förutsättningar och av det säsongen erbjuder. Det viktiga är att maten innehåller de näringsämnen man behöver, inte att de kommer från en "varierad kost".

"Är det viktigt att äta regelbundet?"
Människans magsäck är extremt elastisk, den kan dra ihop sig till ett par deciliters volym och spännas ut till flera liter. Detta visar att vi är anpassade till att kunna äta stora mängder och att det kan vara långt mellan måltiderna.

Hungerkänslor kommer av olika orsaker, ren energibrist är en sådan. Om du äter LCHF-kost är kroppens metabolism anpassad till fett som drivkälla och eftersom de allra flesta bär på åtminstone 100000 kcal i sin fettväv så är akut energibrist inte något större problem, det finns att ta av.

Om man å andra sida äter som SLV föreslår med 55-60E% från kolhydrater så blir man mycket mer beroende av blodsockernivån. När det sjunker kommer hungersuget! Det kompenserar man för i de vanliga kostråden genom att föreslå mellanmål och regelbundna måltider.

" Är inte frukosten dagens viktigaste mål?"
Många är inte hungriga på morgonen, medan andra gärna äter ett rejält mål. Det viktiga är att  anpassa sig till hur man själv fungerar. Ät när du är hungrig, låt bli annars. Och det gäller för resten av dagen också.

"Gör inte övervikt att du riskerar att bli diabetiker?"
Beroende på hur man definierar övervikt så är 30-50% av svenskarna överviktiga eller feta, säg 40%. Samtidigt är cirka 4% diagnosticerade som typ 2-diabetiker. Av dessa är fyra av fem (80%) överviktiga eller feta. Risken att en överviktig är diabetiker är då 4/40, cirka 10%Risken att en diabetiker typ 2 är överviktig eller fet är 80%! Sannolikt är det diabetesen som skapar övervikten, inte tvärtom. Det löser man inom vården genom att kalla övervikt för en "riskfaktor" för diabetes. Och en riskfaktor är inte alls detsamma som en orsak. Men nu råkar det vara så att det som driver utvecklingen av diabetes typ 2 också leder till viktökning!

"Anledningen till att vissa är feta är väl för att dom är för lite fysiskt aktiva?"
Helt nyligen har en studie av gravt feta personer publicerats. Deras medel-BMI var 53,6, motsvarande 155 kg för en person på 1.70. De bar mätare som visade att de ägnade i genomsnitt 23 timmar och 52 minuter på sömn, liggande ner eller stillasittande (”engaged in sedentary behaviour”) per dag. Samtidigt hann de med i genomsnitt 3,700 steg per dag, jämfört med de 10,000 som experter rekommenderar för hälsan. Inget dåligt resultat på de åtta minuter som återstod av dygnet.

En "normalviktig" person på 1.70 bör väga runt 70 kg med en ordinär fördelning av muskler och fett. För att alls orka bära runt 155 kg torde personerna i studien behöva 20 kg större muskelmassa vilket innebär att de "egentligen" är 90 kg personer som dessutom bär på 65 kg fettväv. Undrar just hur många normalviktiga 90 kg personer som skulle ta mer än 3700 steg om de tvingades att dygnet runt bära en viktväst av den dimensionen?

Nej, de överviktiga och feta som lever någorlunda vanliga liv är fysiskt aktiva i en långt större omfattning än de flesta tror.

"Medellivslängden ökar väl för att vi äter bättre?"
Medellivslängden stiger kraftigt när barndödligheten minskar. Den stiger också när dödliga åkommor som lunginflammation och blodförgiftning kan behandlas effektivt. Riskerna i arbetslivet har minskat dramatiskt likaväl som vi har säkerhetsbälten och krockkuddar i bilarna. Det finns många orsaker till en ökande medelålder.

"Frukt är väl nyttigt?"
En titt i en livsmedelstabell visar att majoriteten av energiinnehållet kommer från de enkla sockerarterna glukos och fruktos. Dessutom är vitaminhalterna inte mycket att skryta med. Jämför gärna med en riktig "vitaminbomb", lever.


Erik Edlund


Erik Edlund


Vill du veta mer?

Läs Eriks krönika



Till toppen