Teorin bakom LCHF

När blodsockret stiger utsöndras hormonet insulin. Insulin är ett tveeggat svärd då det gör nytta genom att sänka halten av socker i blodet. För mycket socker i blodet under för lång tid gör att kroppen skadas.

Det som de flesta nog tycker är mindre bra är att insulin också gör att vi kan lagra fett. Insulin gör också att fettförbränning förhindras genom att insulinet "äger" när det är ute i kroppen i för stora mängder. Då törs nämligen inte fettförbrännarhormonet glukagon komma fram. Resultatet blir att när insulinet är högt lagras det fett och fettförbränningen stannar av. Man kan likna det vid att kroppen då blir som en ryssja som bara fylls på.

För att kroppen ska kunna använda sitt fett och dessutom se till att den inte lagrar så mycket fett ska man alltså försöka äta sådan mat som gör att så litet insulin som möjligt frigörs då man äter.

Varför blir vi feta?

En rolig och enkel förklarande film från Tom Northins film "Fat Head". 

Hur ska man då göra och tänka för att gå ner i vikt?

Grundprincipen är att man inte ska behöva tänka speciellt mycket. Om man håller sig till kosten, inte äter kolhydrater och bara äter när man är hungrig och tills man är mätt och inte övermätt så brukar det lösa sig själv. 

Många har dock svårt med detta. Om maten är god så äter man gärna tills det tar stopp. Å andra sidan så kan man då klara sig på denna mat i 10 - 12 timmar.

Om en önskad viktnedgång går trögt kan man försöka öka fettandelen lite till samt se till att proteinintaget inte är för högt. Kroppen kan nämligen göra om protein till glukos om kroppen får för mycket protein. Det man också kan göra är att se till att det totala kaloriintaget inte är för högt - dock se till att man inte går hungrig eftersom det kan leda till lägre förbränning.  

För att få koll på detta kan man registrera vad man äter i Kostverktyget under några dagar. Där ser man hur mycket kolhydrater man ätit, energifördelning, Skaldemans ratio samt totala energiintaget (sånär som på alkohol för stunden). 

Antalet kalorier är ett omdiskuterat ämne eftersom LCHF-kost ofta beskrivs som en bantningsmetod där man inte behöver räkna kalorier. Det kan dock ändå vara idé att ha en uppfattning. En enkel tumregel för den som inte tränar extremt är att energibalans brukar vara kring 33 kcal per dag och kroppsvikt.

Kan man äta hur mycket som helst när man går på LCHF?

Ämnet avseende hur mycket man kan äta när man äter LCHF-kost har debatterats mycket bland de LCHF-intresserade. 

Annika Dahlqvist har en linje där hon, om man gör beräkningarna, kan konstatera att hon rekommenderar en lågkalorikost. 

Sten Sture Skaldeman har istället siktat in sig på fördelningen fett kontra protein och kolhydrater, det sk Skaldemans ratio. Sten Sture säger dock samtidigt att man ska äta sig omätt, inte övermätt och endast äta när man är hungrig. 

Ångmaskinen

I grunden fungerar ångmaskinslagen. Alltså, äter man mer än man förbrukar så kommer kroppen att bli större. Alla är överens om detta även om många ur det så kallade etablissemanget fått för sig att LCHFare inte tror på det. Självklart gäller detta. "Problemet" är dock att kroppen inte är någon ångmaskin. Till skillnad från en ångmaskin ska kroppen till exempel återbilda sig själv, tillverka ämnen som den behöver och hålla igång olika system. Det är oerhört lätt att räkna ut hur många kalorier man får i sig men i praktiken helt omöjligt att räkna ut hur många som förbränns. Kroppen är alldeles för komplicerad för att detta ska kunna ske. Det går inte att sitta på en avancerad motionscykel och se en siffra hur många kalorier som gått åt när man cyklat. Det är tyvärr bara en gissning man ser.

LCHF-kost adresserar inte ångmaskinen i sig utan istället styrsystemet av ångmaskinen. För att gå ner i vikt vill vi att förbrukningen ska vara så hög som möjligt och att intaget ska vara så lågt det går utan att kroppen börjar spara, vilket den gör vid hunger.

Maximera förbrukningen 

För att maximera förbrukningen vill vi att "ångmaskinen" ska gå på maxfart. Om den gör det mår vi bra, vi får bra immunförsvar, vi är varma och orkar mycket. Maxfart på kroppen innebär att kroppen inte försöker motverka fettförbränning, den försöker alltså inte spara på reserverna. LCHF-kost verkar öka energiförbrukningen genom att kroppen reparerar sig själv med hjälp av de nya byggstenarna och tillgången på "bra mat". Om kroppen aldrig blir hungrig så börjar den inte spara på reserverna heller, så det är viktigt att inte bli överhungrig/svält. 

Minimera fettlagringen

LCHF:aren försöker minimera fettlagringshormonet insulin genom ett mycket lågt intag av kolhydrater samt lagom mängd protein per dag. (ca 0,6 - 0,8 g per kg önskad kroppsvikt och dag).  

Maximera fettförbränningen

Att maximera fettförbränningen betyder att maximera hormonet glukagon i kroppen. Låga blodsockernivåer frigör detta i kroppen.

Låg insulinnivå skapar ett behov av fettförbränning för att tillverka socker och ketoner och därför frigörs hormonet glukagon. Skaldeman använder detta i sin modell där han genom extrema andelar fett maximerar sin fettförbränning. 

Minska energiintaget

Varför vi minskar vårt energiintag med LCHF-kost är en intressant fråga. Svaret finns givetvis i en kombination av effekter LCHF-kosten har på vår kropp.

Utan kolhydrater får vi mycket små blodsockersvängningar. Det är när blodsockret är vid fotknölarna eller sjunker snabbt som vi äter oavsett vi hade tänkt oss det eller ej. LCHFare känner igen sig i detta genom att de i början beskriver det som att "-Visst, jag visste ju att en kaka skulle varit gott men jag måste inte äta den som jag behövde förut". Detta resulterar då i att det med LCHF-kost plötsligt blir möjligt att sluta med sötsakerna. (Om man inte är sockerberoende, då behöver man ytterligare hjälp som Bitten erbjuder). 

Med fett som energikälla lär sig kroppen att använda fett som primär energi. Detta gör att kroppen kan använda fettet i fettcellerna som energi vilket i sin tur gör att vi inte blir hungriga, energin finns redan lagrad och klar att använda. Många LCHFare kan vittna om att det där vrålsuget aldrig dyker upp som det gjorde tidigare då kroppen var sockerdriven. Effekten blir att vi normalt äter något mindre. Detta är det som skapar viktnormaliseringen.