Protein

Proteiner består av aminosyror

Kemiskt består proteinerna av långa kedjor av aminosyror som binds samman med s.k. peptidbindningar. Om kedjan består av mindre än 50 aminosyror kallar man den peptid, men om kedjan är längre kallar man den protein. Det finns exempel på proteiner med upp till 27 000 aminosyror.

Proteiner bildar mycket komplexa strukturer, vilket framgår av dessa exempelbilder:

Aminosyrorna är grundläggande byggmaterial för många kroppsvävnader. Muskler, organ, bindväv, hud, hår, naglar o.s.v. består till stor del av protein och brist på protein kan få mycket allvarliga följder.

Aminosyror är också byggmaterial i lipoproteiner, dvs. fetter förenade med proteiner (lipider = fetter). De ombesörjer transporten av fettämnen i blodet. Dessa fettämnen utgörs t.ex. av triglycerider (vanligt fett), kolesterol, fosfolipider och fettlösliga vitaminer. Proteiner kan också uppträda som bärare av läkemedel.

Lipoproteiner finns av flera slag och har till största delen fått sina namn efter hur stor densitet (täthet) de har: 

1. Kylomikroner
2. VLDL = Very Low Density Lipoprotein
3. IDL = Intermediate Density Lipoprotein
4. LDL = Low Density Lipoprotein
5. HDL = High Density Lipoprotein 

Ju större densiteten är, desto mindre blir volymen.

Bilden visar den relativa storleken mellan de olika lipoproteinerna.  

Några av lipoproteinerna kallas i den allmänna debatten något oegentligt för kolesterol, därför att kolesterolet transporteras med hjälp av liporoteinerna.
Så kallas t.ex. HDL för ”Det goda kolesterolet” och LDL för ”Det onda kolesterolet”

Det finns naturligtvis inget ”ont kolesterol” utan namnen kom till som ett retoriskt knep när man från myndigheters och läkemedelsindustrins sida introducerade kolesterolkampanjen.

Eftersom lipoproteinerna innehåller fett kallas de också blodfetter. Blodfetter, kolesterol och kolesterolkampanjen behandlas på annan plats.
 
Idag känner man till över 100 olika aminosyror, men kroppen behöver bara 25 av dem som byggstenar för att bygga proteiner. Liksom bokstäverna fogas samman till ord, kan dessa 25 aminosyror fogas samman till miljoner olika proteiner. Om kroppen skulle sakna en speciell aminosyra vid produktionen av ett protein, kan den bilda den genom att kemiskt förändra andra.

Essentiella aminosyror

Det finns emellertid några undantag. Vissa aminosyror kan inte kroppen bilda själv. Tio aminosyror måste därför tillföras via födan. De är lika oumbärliga som vitaminer och har fått beteckningen essentiella aminosyror (essentiell = livsnödvändig).

 De åtta aminosyror som är essentiella för vuxna är:

• Fenylalanin
• Isoleucin
• Leucin
• Lysin
• Metionin
• Treonin
• Tryptofan
• Valin

För barn är även följande aminosyror essentiella:

• Arginin
• Histidin

De förekommer sällan tillsammans och finns mest i fisk, kött, ägg, mjölk och ost, varför veganer och vegetarianer ofta riskerar bristtillstånd. De animaliska proteinerna är också av högre kvalitet och den som vill bygga en stark och funktionell kropp, måste förse den med tillräcklig mängd animaliskt protein.

Mellan 15-20 procent av energiintaget bör komma från animaliskt protein. Den som idrottar bör få i sig 20-25 % av energiintaget i form av protein. Proteindrinkar innehåller ibland sojaprotein, som är billigt men otillräckligt och det har dessutom satts i samband med allergier och störningar av hormonsystemet. Kroppen behöver protein också som bränsle tillsammans med fett och ett bra proteinintag och ett högt fettintag ger ökad muskeltillväxt och förhöjd fettförbränning. Både fettet och proteinet bör komma från animalisk föda. 

Varning för sojaprotein

Soja har av livsmedelsindustrin framhållits som den proteinkälla som ska rädda världen. Denna multimiljarddollarindustri har fått konsumenter världen över att acceptera produkter som tofu, sojamjölk, sojaglass, sojaost, sojakorv o.s.v. Den kanske värsta skadan orsakas av en produkt som redan våra minsta får i sig, nämligen modersmjölkersättningar baserade på soja 

Varför är soja skadlig för människan?

Alla baljväxter (bönor, linser, ärter) och fröer (t.ex. spannmål) innehåller växtgifter som ska skydda dem mot bl.a. skadeinsekter och svampar. Vad gäller soja är några ingående växtgifter av särskilt intresse:

Fytinsyra hämmar upptagning av mineraler, som kalcium, magnesium, koppar, järn och zink. Syran neutraliseras inte med normala tillagningsmetoder som blötläggning och långa koktider. Eftersom du behöver mineralerna för att hålla dig frisk och eftersom t.ex. järn är så betydelsefullt för syretransporten i blodet, är det lätt att förstå nackdelarna med intag av fytinsyrahaltiga födoämnen för den som idrottar.
Höga halter av fytinsyra är skadliga för tillväxten hos barn och ungdomar.
Inte bara soja, utan också fullkornsprodukter, innehåller fytinsyra.

Lektiner har mycket otrevliga egenskaper. De har förmågan att passera genom tarmväggen och om proteinomsättningen är ofullständig, kan proteinrester följa efter och orsaka allergiska reaktioner. Om proteinresterna liknar kroppens egna proteiner, kan immunförsvaret också börja ge sig på dina egna proteiner och du har fått en s.k. autoimmun sjukdom.

Lektinerna hämmar liksom fytinsyran också upptaget av mineraler. Dessutom är soja som proteinkälla undermålig jämfört med animalisk föda, eftersom viktiga aminosyror , som metionin och cystein saknas. Metionin är en essentiell aminosyra, dvs. kroppen kan inte bilda den själv, utan den måste tillföras via födan.

Andra proteinrika baljväxter delar dessa dåliga egenskaper med sojabönan, men sojan innehåller ytterligare dåligheter som är speciella för den.

Soja förknippas med störningar i hormonsystemet, försvagning av immunsystemet och minskning av sköldkörtelns aktivitet. (sköldkörtelhormonet styr ämnesomsättningen i kroppen).

Soja innehåller nämligen s.k. fytoöstrogener (liknar det kvinnliga könshormonet östrogen) varför modersmjölkersättningar baserade på soja har satts i samband med en tidigarelagd sexuell utveckling hos flickor och en senarelagd eller hämmad sexuell utveckling hos pojkar.
Flickor kan utveckla bröst och pubesbehåring före åtta års ålder och i en del fall före tre års ålder!

U.S. Food and Drug Administration har en lista på 288 vetenskapliga studier, som tar upp de skadliga effekterna av att äta sojaprodukter.
Soja används numera också som kraftfoder i djurhållningen.
Detta har negativa konsekvenser, dels därför att soja som alla bönor innehåller mycket av inflammationsdrivande omega-6-fett (mer om detta senare) och dels för att produkterna från djurhållningen innehåller fytoöstrogener. Vill du äta riktigt kött, ska du därför äta kött från vilt eller från gräsbetande, ej kraftfoderuppfödda djur.

Sammanfattning:

Människan är genom evolutionen anpassad till animaliskt protein.
Bra proteinkällor är kött, fisk, ägg, mjölk, grädde och ost.
Undvik bönor, särskilt mat baserad på sojabönor!

Sojabaserad modersmjölkersättning höjer dramatiskt östrogennivåerna hos barnen och tidigarelägger puberteten hos flickor och senarelägger och undertrycker könsutvecklingen hos pojkar.

Frank Nilsson